Det går att prata om orättvisa domslut. Om Brynäs spel som ligger på gränsen och ibland över den. Men det är inte det som fäller AIK denna kväll. Brynäs gör helt enkelt AIK vansinnigt tandlösa anfallsmässigt och då spelar det ingen roll att man skjuter 38 skott på mål. Ska man hämta hem guldet så får man inte bli nollade på hemmaplan. Skotten vanns alltså återigen stort, 38-18 ikväll. Men jag är mer och mer inne på att laget och lagledningen invaggats i en falsk trygghet av de där siffrorna. För den här matchen var ingen 38-18-match spelmässigt – Brynäs stängde effektivt ute AIK i såväl offensiv som defensiv zon. Både deras snabba omställningar och effektiva sargspel ställde AIK i stora svårigheter även om hemmalaget producerade mest anfallsmässigt. Tyvärr kom matchen att avgöras av ett felaktigt domslut. I förbundets Casebook, där tillämpningar av regelboken tas upp, står tydligt att mål inte ska dömas om spelaren är före pucken in i målområdet, och han styr pucken i mål med klubba eller kropp. Och i matchens enda mål – Granströms – var det inget tvivel om att han var i målområdet en god stund före pucken. Förvisso utan att störa Joacim Eriksson, men det är alltså irrelevant i det här fallet. Kapten Jimmie klagade ihärdigt hos domarna efteråt men utan gehör.-Jag försökte in i det längsta att få dem att titta upp på jumbotronen. De ringde på målet men videodomaren får inte bedöma spelare i målgården, så jag hoppades få dem att ändra sig genom att titta upp, säger Jimmie.-Samtidigt måste jag ta dem i försvar också, de kan inte se allt. 0-1 inför tredje perioden stod sig alltså matchen ut och den där riktiga forceringen kom liksom av sig. Inte minst på grund a av den horribla utvisningen på Fredrik Hynning, som av domarna påstods ha kört över Svedberg i Brynäs mål. Repriserna – som rullades säkert tio gånger – visade dock tydligt att de två inte ens hade fysisk kontakt. En ren diving av Svedberg alltså, något Anders Forsberg höll med om. -Jag kallade honom för ”filmaren” i tv, det tycker jag var roligt sagt av mig. Hynning tog aldrig ens på Svedberg, säger Forsberg. Hur ser du på matchen annars?-Surt att förlora, vi är bättre från start till mål, har bra lägen, skjuter 38 skott men vi borde förstås ha gjort mål också.Att ni skjuter så många skott utan att få så mycket utdelning – kan det invagga er i något slags falsk trygghet? För mig känns det som att många av avsluten är ”alibiavslut”.-Jag håller inte med omdet. Snarare skulle vi kanske skjuta ytterligare tio skott. Det studsar så mycket på honom (Svedberg) att vi måste fortsätta skjuta.Du tror med andra ord inte att det är en medveten taktik från Brynäs att släppa så pass många skott?-Nej. Går du in och frågar dem så tror jag att de skulle vara mer nöjda med tolv skott på sig, säger Forsberg.Hur ser du på deras mål?-Vi är inte helt nöjda med det beslutet. Men vi har ju fyra toppdomare på isen, Sveriges bästa, så vi får lita på att de gör rätt bedömningar …… Men i det här fallet var ju bedömningen fel?-Ja, vi tycker det, säger Forsberg.Du matchade fjärdekedjan betydligt mer idag, varför?-Oscar, Melker och Petter vinner mycket puckar och är riktigt spetsiga så de förtjänar speltiden.Är det så att AIK har prickat formtoppen för tidigt i år, alternativt att ni är för slitna av totalt 13 matcher före finalserien?-Nej, jag tror snarare att vi har toppen kvar till sista veckan här. Åtminstone hoppas jag det.Tycker du att Brynäs vann taktikmatchen idag?-Nej, det här var ingen taktisk vinst, det tycker jag inte. Vi var bättre idag och bättre andra halvan av match två också, jag tror inte de vill spela så här om de får välja själva, avslutar Forsberg. Jimmie Ericsson hade, trots förlusten och 0-3 i matcher, inte gett upp hoppet.-Vi har fortfarande ett liv kvar. Vi har förlorat tre liv men de måste döda oss en gång till. Men vi måste göra mål, släpper vi bara in ett mål på hemmaplan så ska vi vinna, tycker Jimmie.Hur ser du på finalserien så här långt?-Det har varit tre olika matchtyper. Första matchen var vi otajmade medan Brynäs var grymt effektiva. Andra matchen täppte vi till bättre, en jämn match som vi kunde ha vunnit. Idag tycker jag att vi för matchen, de får fler utvisningar än vi och vi får mycket tid i anfallszon.-Jag tycker att vi sticker in näsan framför mål idag på ett bra sätt, men det studsar inte vår väg. Samtidigt, Brynäs är grymt effektiva och jag ska inte ta ifrån dem det.Vad talar för att ni vänder den här serien?-Det finns mycket som talar för oss. Det har varit jämna matcher och förutsättningarna är fortfarande goda, men förstås försämrade.Inget lag har ju vänt 0-3-underläge i slutspelet, tänker du något på det?-Jag är ingen spelare som går särskilt mycket på statistik så det kan jag inte säga att jag gör.Om du jämför läget i laget idag jämfört med när ni låg under med 1-3 mot Färjestad i fjol, vad tycker du då?-Vi har ett bättre lag i år men behöver förstås bli effektivare. Inte för att serien är avgjord ännu, men lite grand gick luften gick ur serien i och med dagens förlust. Brynäs är inget allstar-lag på något sätt, men de får ut enormt mycket mer av varje spelare än vad AIK klarar i dagsläget. Lägger vi dessutom till en i det närmaste osynlig Jocke Lindström, en Bud Holloway som tycks ha tappat formen lagom till finalen, en skadad Lee Goren, och en hel rad spelare som inte alls kommit upp i fjolårets nivå så förstår var och en att den här uppförsbacken är tyngre än det mesta. Pratar man siffror och sannolikhet behöver man inte vara någon Einstein för att begripa att Brynäs chanser att ro hem Le Mat i år är gigantiska. Ser man på det sportsligt och med högst gulsvarta ögon så ligger väl vår chans i att vinna kommande två matcher på rätt sätt, för att få Brynäs att börja fundera ordentligt inför sista chansen att avgöra på hemmais. Men det är långt dit och man ska ha klart för sig att Brynäs åker ut på isen i tablettasken i morgon som klara favoriter både till seger i matchen och hela SM-slutspelet. Pratar man individuella prestationer idag så är det inte många som kommer upp i normalnivå. Det blir liksom inte så när man inte lyckas göra ett enda mål. Uppspelen är på nytt under all kritik – det som såg så bra ut för någon månad sedan är som bortblåst nu. Puckförande spelare tvingas gång på gång att vända om för att lagkamraterna ska hitta sina positioner, och när passningen till slut kommer har Brynäs redan positionerat sig och gjort det svårt att ens ta sig in i anfallszon. Vi får se om det blir någon med match i Skellefteå Kraft Arena den här säsongen. Som Jimmie påpekade – vi måste dödas en gång till och där är vi inte ännu. Men att komma ner till ett guldfebrigt Gävle med 0-3 i matcher är inte det roligaste man kan ge sig in på. /Trolletmailto:redaktionen@northpower.nu
Redaktionella minnen - Markman
Hur många gånger under säsongen har man inte suttit där, ena stunden jublande glad, nästa deprimerad och förkrossad, och sedan åter i euforin igen. Som utsocknes boende har det tyvärr inte blivit särdeles många matcher som jag har kunnat bevittna på plats, men ett par här och var har det allt blivit.Jag, som till vardags håller till i Jönköping har naturligtvis befunnit mig i Kinnarps Arena båda gångerna vårt älskade AIK varit på besök. Därtill har det blivit dubbla besök i Scandinavium och inte minst fanns jag på plats när Växjö välkomnades till Elitserien med en 1-4-förlust hemma i Vida Arena. Desto fler matcher har jag följt via tv, och det är inte bara en gång jag i efterhand reflekterat över vad mina grannar har tänkt när jag har skrikit ut glädje eller frustration rakt ut. Vid ett par tillfällen har jag rent av förväntat mig ett besök av ”pappa blå” på grund av några mindre rumsrena vredesutbrott och medföljande barnförbjudna uttalanden (eller ska jag säga utskrikanden?). Flertalet matcher har jag tvingats följa via mobil genom stats.swehockey.se. Ni andra som inte har kunnat vara på plats på arenan eller framför en tv vet vad jag menar när jag pratar om den nervositet som infinner sig när man resultatmässigt ser att matchen står och väger men inte vet vad som händer i övrigt. Sinnessjukt långa är de sekunder och minuter som det går mellan uppdateringarna, inte minst i slutet av matcherna. När det dessutom bara dyker upp information vid mål eller utvisning så förstår ni än tydligare hur länge man kan sitta i ovisshetens töcken. Vad gäller allas vårt favoritlag så märks det ganska tydligt att det är en inriktningsförändring som har skett bara det senaste året. Fokus på slutspelet är mycket starkare i år, och sett till det material vi har att tillgå finns det alla möjligheter att säsongen kan avslutas på bästa möjliga sätt. Bredden på laget är en grym tillgång, inte minst våra två förstakedjor, och då menar jag verkligen TVÅ förstakedjor! Enda anledningen som jag kan se till att Bellemare inte ligger där uppe i toppen tillsammans med de andra fem är naturligtvis skadebekymren och alla fulsmällar som han åkt på genom kvarts- och semifinal.Sen kan man naturligtvis inte blunda för sådana kulturbärare som Jimmie Ericsson, Fredrik Lindgren, Andreas Hadelöv och Anders Söderberg. Samtliga har varit med i laget under många år, både i Allsvenskan och Elitserien. Ericsson är en personlig favorit för mig, och det är nu det syns som tydligast vad han betyder för laget. Ingen kan göra genombrott som Jimmie kan, och ingen kan väl säga annat än att han steppar upp när det vankas vår och slutspel! Som exempel kan sägas att Jimmie hittills gjort ungefär hälften så mycket poäng som i grundserien, på ca en tredjedel av antalet matcher. Därtill har han gjort 3 av 8 matchvinnande mål i AIK, vilket är fler än han gjorde i grundserien totalt. Kapten Ericsson och AIK är verkligen ett begrepp som har tyngd bakom sig! Laget före jaget i alla lägen, och Jimmie leder sina styrkor med ackuratess! Det är nu det ska bevisas en gång för alla!
SLUT UPP PÅ VÄSTRA STÅ – FÖR SVERIGES BÄSTA AIK!
SJUNG FÖR FULL HALS, ELLER LÄMNA PLATS ÅT DE SOM GÖR DET!
NU JÄVLAR GÅR VI FÖR GULDET!
AIK gör North Power stolta! Nu är det dags att återgälda det som aldrig förr!
Markmanredaktionen@northpower.nu
Kan jag räkna med dig?
Den här finalserien har inte på något sätt börjat som någon av oss hade hoppats och efter 2 matcher har AIK sämsta möjliga utgångsläge. 0-2 i matcher i en serie där bäst av 7 gäller. Man kan i den här situationen självklart göra det lättaste och mest traditionsenliga för oss Skellefteå bor, något jag berört i en tidigare ”krönika”, nämligen ta ut en massa negativt och ett missat SM-guld i förskott. Då slipper man liksom bli allt för besviken OM det nu verkligen skulle bli så. Då kan man ju redan nu börja vara lite smått förbannad, irriterad och sur över att det inte blev något guld i år heller. Man kan rätt och slätt ge upp.Ge upp....!?För mig personligen är det dock inte ett alternativ, inte nu, inte längre.Jag har stått på läktaren och följt laget i mitt hjärta i drygt 30 år och jag har genomgått betydligt tuffare prövningar än ett 0-2-underläge i en SM-final mot Brynäs. Jag har tillsammans med många av er slitit mitt hår och fällt en och annan tår i motgångarnas mörker, men vi har alltid rest oss upp igen, starkare och mer målmedvetna än någonsin.Vi hade under många långa och smärtsamma år ett mål i stan, Elitserien. På vägen dit åkte vi på minor, vi vek ned oss och vi var sämst när det gällde. Men vi gav ta mig fan aldrig upp och under resans gång skapades många klassiska och legendariska minnen och vi som publik var fantastisk. Idag spelar vi i Elitserien och vägen upp mot toppen har varit rak och stark. Under den relativt korta tid vi varit i ES har vi hunnit växa till ett topplag i ES, ja till och med det bästa laget i ligan om man tittar på de 2 senaste säsongerna. Det skall vi vara stolta över.Men kanske är det så att ni som läser det här egentligen innerst inne inte riktigt vågar tro på ett SM-guld, att ni egentligen aldrig riktigt, riktigt till 100% varit riktigt äkta troende. Precis som när vi tog klivet upp i ES så växte ju både lagets och publikens kraft och tro med åren och sista året då vi gick upp kunde man ju verkligen känna att hela stan hade bestämt sig att NU, nu jävlar går vi upp. Och det märktes på läktarna också, stämningen och trycket var i världsklass.Den känslan har jag till viss del idag också, absolut, på vissa håll och kanter. Men känslan i SkeKraft Arena andas ändå ett visst mått av tvivel. Jag förstår inte varför det måste vara så. Möjligheten är här och nu och jag vill inte vänta, jag vill ha ett nytt SM-guld det här året, 2012 och jag är troende, faktiskt stadigt besluten och troende att det här skall gå vägen.Vi fans och supportrar som följer laget i i ur och skur har en enormt central och viktig funktion. Vi kan påverka spelet på isen och vi kan tillföra energi, men i vilken form är helt upp till oss. Vi kan påverka laget med positiv eller negativ energi. Negativ energi har en tendens att sprida stress och dåliga beslut ut på isen, medan bra energi leder till extra kraft och ork.Jag har sedan gårdagens förlust träffat mycket folk som samtliga varit väldigt skeptiska till att det här skall gå vägen. Man har i sann Skellefteå anda sett det här slaget som förlorat, ”0-2 vänder dom aldrig”. Man har gett upp..Själv är jag fullständigt övertygad om att den här matchserien fortfarande är vidöppen. För mig är det ingen omöjlighet ens att AIK plockar 4 raka i den här serien, så bra är vi när vi är som bäst, men 1:a steget mot guldet är hur man än vänder och vrider på det morgondagens drabbning.Jag skall inte peka finger, men samtidigt vinner man inget på att ljuga för sig själv. Publikstödet kan bli mycket, mycket bättre i Skellefteå Kraft Arena och då vill jag å det absolut kraftigaste rikta den passningen till sittplatspubliken. Ni som sitter på sittplats är visserligen åskådare, men ni är också en enormt viktig del i att vara den så viktiga ”6:e utespelaren”. North Power och ståplats kan inte dra hela skutan själv, och även om det är mäktigt att se den passion och kraft det finns i supporterklubben behöver dom hjälp nu.Jag kräver inte mycket av er, jag kräver bara att ni visar er passion också. Att ni vågar släppa loss, vågar visa känslor och vågar föra lite liv. Våga vara lite...galna! Ni kommer att gilla det, jag lovar, och det kommer att hjälpa laget.Att spela en SM-final och att som stad och publik få vara med om detta är oerhört stort, framförallt i en stad som Skellefteå. Det måste vi alltid komma ihåg. Det är inte skrivet i sten att vi kommer att slåss i toppen av ES varje år. Därför har vi inte råd att kasta bort dom här stunderna genom att ligga hemma i soffan eller att i arenan sitta på händerna medan ögonblicket passera oss förbi, samtidigt som hela Gävle på sina bara armar lyfter upp sitt lag på sina axlar och visar dem vägen mot guldet.Det här är inte bara en kamp mellan två hockeylag, det här är en stadskamp också. Skellefteå vs Gävle och i den matchen står det 0-2 till Gävleborna också.På lördag kommer jag att gå upp till Arenan och göra det JAG kan för att styra laget rätt. Jag kommer att göra en urladdning och släppa ut all den längtan som byggts upp i över 30 års väntan och jag kommer aldrig, ALDRIG att ge upp. Jag kommer inte att vika en tum i mitt stöd till laget och får jag nog många med mig är jag helt övertygad om att vi går segrande ur den striden.Så..Ska vi ge upp, eller kan jag räkna med dig?ALLA ÄLSKAR SKELLEFTEÅ AIK! /King Kongredaktionen@northpower.nu
Do or die - årets hittills viktigaste!
Vi vet alla vad som gäller nu. Brynäs har 2-0 i matcher och morgondagens kamp blir episk av många skäl:
- Det är årets hittills viktigaste match.
- Taket i Skellefteå Kraft Arena kommer att lyfta av publiktrycket.
- Och för att citera Tommy Svensson, VM 1994. "Ta det lugnt grabbar. Vi vinner detta."
Den här finalserien är LÅNGT ifrån över. Den kan vara det på söndag men det tror och hoppas vi inte. Medgångssupportrar och motgångshaters göre sig icke besvär - nu jävlar ser vi till att rama in matchen på ett sätt vi aldrig varit i närheten av förr.Det var på gång i tisdags men kvävdes lite av motgångarna på isen. Den här gången blir det ljudorkan från intro till morgontimmarna. Antagligen chockerande för halstablettgänget som är vana vid pappersklappor och ljudet av popcorn.Vi tar dem med storm i början, därefter kör vi över dem och sen ökar vi. Mot Templet!/Trolletredaktionen@northpower.nu
Två guldhjältars syn på finallagen 1978 respektive 2012
Det kanske inte går att hitta liknelser mellan det lag som 1978 tog klubbens hittills första SM-guld och dagens finallag, men lite jämförelser ska vi i alla fall göra. Jag har nämligen mitt under brinnande finalspel, mellan Skellefteå AIK och Brynäs IF, lyckats få en pratstund med två av Skellefteås för alltid i hockeysammanhang "odödliga" hjältar. Hardy Nilsson och Martin Johansson, center respektiva back i förstafemman, som i Skandinavium i den tredje och avgörande matchen, besegrade AIK från Solna i 1978 års final. Vi börjar med Hardy.Hur var det med förberedelser och planering inför matcherna och hur färdades ni? - Ja vad ska jag säga, planering…jag minns faktiskt inte, det är ju så länge sedan. Vi flög, men det var minsann lågbudget. Ta till exempel efter vinsten i Göteborg, vi flög dagen efter till Stockholm, vidare till Sundsvall, Örnsköldsvik, Umeå och slutligen Skellefteå. Rena mjölkturen. Det tog ju hela dagen, så vi var ju helt slut innan vi var hemma.Lite skillnad mot idag alltså? - Jaa, idag chartrar man ju. Men det behövs ju, då dom ska spela varannan dag.På tal om varannan dag, vad anser du om dagens upplägg med sju matcher och så tätt mellan matcherna? - Det är nog okej. Det är svårt vinna fyra matcher även om det är ett topplag och nu är dom ju så jämna dessutom. Sen är väl serierna lite mjölkande av publik också förstås. För spelarna är det nog inga problem, de är så vältränade.Det får mig att minnas att jag läste någon gång att ni tränade mer än andra lag på den tiden. - Nja, jag vet inte om det finns någon statistik på det, men vårat spel byggde ju på stark forechecking, det man idag kallar ”hög press”. Skillnaden är ju att då fullföljde man medan man idag använder farten till att välja lägen att kanske vända hem och backchecka. Men likheterna med dagens lag var ju att spela offensivt och sätta press på motståndarna och erövra pucken högt i banan. Visst var vi ganska vältränade, det var mycket skridskoåkning på träningar och sommarträningen skötte, om jag inte minns fel, Kennet Granlund, duktig åkare och skidtränare.Laget då bestod väl till större del av lokala förmågor än dagens. Jag vet några som kom utifrån, norrbottningarna Rolle Stoltz, Jan-Erik Sandberg. Pekka Rampa och Hannu Palmu från Finland och Jan Lindholm var väl från Umeå. Umgicks ni spelare mycket? - Det var som två generationer i laget det året. Det var sena fyrtiotalister och tidiga femtiotalister. Det blev vi äldre, 25-28 ungefär, varav en del hade familj och barn som man träffade några av ibland och de yngre umgicks säkert på sitt håll.Om vi ser på dagens AIK, bortsett från förlusten igår, hade ni bättre vinnarskallar och hur var stämningen inför den avgörande finalmatcherna.- Det påminde faktiskt lite om matchen igår. Solna vann ju ganska komfortabelt nere i Stockholm, trots att vi hade ett bra tryck hela tiden. Bland annat fem mot tre och fem mot fyra och massor av skott. Men vi gjorde inte målen. Det spelar ingen roll om du spelar en hel match hur länge som helst om du inte gör mål. Men vi kände oss ändå lugna inför returmatchen, då vi visste att vi var starka hemma. Jag minns journalisternas budskap på Hovet efter matchen, ”boka flyg till Göteborg, för det blir en tredje match”.Jag ska inte be dig tippa utgången, men vad tror du om dagens lag i årets finalserie? - Det här är ju inte alls avgjort. Det blev ju förlust även i första semifinalen som vi minns, så det här ska vi kunna vända. Nu tog Brynäs av oss den första fördelen av hemmaplan och då gäller det att försöka tvinga dom att lämna ifrån sig den i nästa match. Det där är något som lätt kan pendla mellan lagen i en serie på sju matcher. Även om Brynäs skulle få 2-0 i matcher så ska dom upp till Skellefteå och blir det då 2-1 och match i Gävle kommer lätt tanken, nu måste vi vinna , annars är det 2-2 och vi som ledde med 2-0. Så det är många mentala grejer som påverkar hur serierna förlöper.Det var ju synd att ni inte fick chansen att avgöra på hemmaplan efter förlust i första matchen, men det var väl nästan som en hemmamatch. - Ja oja. Det var ju Stockholm mot resten av Sverige. En otrolig stämning i ett fullsatt Skandinavium.Okej, då har jag en knepig fråga. Om du spelade i dagens lag, vem vore du då? - Jaha du, jag skulle nog vara en del av några av spelarna. Grovjobbare som Bellemare. Kanske lite sheriff som Goren. Sen har jag sett att en del jämför mig med Jimmie, men han är ju mycket bättre än vad jag var på åka skridskor och skickligare. Men sen är han ju mycket latare också. Ha haDet har skrivits och sagts mycket om din roll i det Skellefteå som toppade med guldet 1978. Var du den pådrivare som påståtts? Jag minns ju hur du sprang i båset och boxade till dina lagkamrater.- Jamen, jag var pådrivare. Och det var inte bara vänliga knuffar. Det var lika ofta hot. Det var den jargongen ofta. Det kunde vara ”Men ta i för helvete” istället för ”Kom igen nu”. (med ett skratt igen)Ja, då återstår bara att få tacka för pratstunden och att du gav North Power en liten bit av ditt liv. Tusen tack Hardy. - Ja, tack å hej.En av dem som Hardy Nilsson hade att driva på var backen Martin Johansson. Martin spelade i samma femma som Hardy och hade Pekka Rampa som backpartner.Hej Martin och välkommen till en liten pratstund om Skellefteås hockeylag, -78 års och årets. Jätteskoj att du tog dig tid för North Power. Du har väl kunnat följa klubbens strävan alla år sedan din karriär slutade? - Javisst har jag det. Det har blivit en hel del matcher genom åren.Du spelade ju i par med Pekka Rampa i förstafemman med Hardy som center. Kan du ge oss en beskrivning av hur dagens försvarsspel skiljer sig mot erat. - Dom har ju ett spel i egen zon som stundtals är alldeles för duttigt, tycker jag, och dom kryper ofta ihop för nära målvakten. Det ser ibland lite fegt ut när man tittar på det. När vi spelade så hade vi ju alltid kvar en back framför målet. Vi körde ju mer zon-försvar än som idag kör man mer man-man. Jag tycker nog vi var lite mer agressiva i spelet i egen zon, än dom är idag. Sen tycker jag också att vi försvarade blå-linjen mycket bättre än vad dagens lag gör. Är man fyra man hem ska man stå upp på blå.Det var ord och inga visor det. Vilken är din favorit bland dagens backar? Om du har någon. - Ja men det är ju han Rasmus Edström. Han gillar jag. Han har bra blick för spelet. En väldigt kreativ spelare. Sen tycker jag man underskattar Hannu Pikkarainen. Jag vet ju inte om han är kry och fräsch, men då han är frisk så är han en auktoritet på isen. Kanske lite ojämn bara. Så tycker jag Alm har klivit upp en hel del i slutspelet. Om man jämför dagens killar så var ju vi betydligt äldre i backlinjen. Vi var tyngre och hade mer rutin, så sett till det så gör dom det bra idag.Hur var Hardy som lagkapten? Hur mycket stryk hotade han med när han var missnöjd med hur ni spelade? - Ha ha, nåja riktigt så var det nog inte. Hardy var en extrem ledartyp. Om han till exempel såg att någon spelare hamnade i så kallat flyktläge, drog sig undan istället för att ta tag, då kom Hardy in och fick spelaren att vända tankarna i skallen på kamp. Det tycker jag var det viktigaste och det var han bra på. Där var det hundra procent. Ingen spelare fick vara utanför den ramen. Han hade blicken för det där.Han hade väl vinnarskalle som man säger. - Absolut. Och det var inte bara han. Vi var flera som var pådrivande, jag själv var ju assisterande kapten till exempel. Sen var det nog så att vi hade en speciell känsla för klubben. De flesta av oss var ju från orten på den tiden och det hade nog en viss betydelse.Vad är dina intryck hittills och vad tror du laget har för chans? - Det kan ju vara en rätt så avgörande match i kväll, om Skellefteå ska vara med i resten av den här serien. Det vill till att laget spikar igen bakåt och får med sig målen. Och då handlar det mycket om kyla. Dom är ju bra på att skapa chanser, men det blir lite stressigt verkar det som. Lite smartare sidlesspassningar skulle inte skada. Det blev lite för förutsägbart senast med alla skott utifrån. Nu var Brynäs bra senast, men jag tror på en helt annan match ikväll. Jag tror på Skellefteå. Det gäller att koppla greppet direkt och ta kommandot.Vi säger väl så här då, det är ungefär samma chans och läge nu som för er 1978. Ni förlorade första matchen, vann sen hemma och fullföljde i avgörande. - Ha ha, ja så kan vi ju se det. Vi var bättre i avslutningen av finalen. Helt klart det bättre laget. Även fast vi förlorade första var vi nog bättre. Jag var föresten målskytt den matchen som vi förlorade med 5-1.Men då återstår bara att tacka dig för att du tog dig tid och ställde upp. - Men ingen fara. Tack själv.Rampa //redaktionen@northpower.nu
Nu är det dags att knyta näven
Vi vet alla hur semifinalen mot Gnaget började, och lika väl vet vi hur den serien slutade. Nu vet vi även hur finalserien har börjat, så nu är det bara att ge allt för att den ska sluta på samma sätt som semifinalserien - med AIK-vinst!Under grundserien vann vi var sin match på bortaplan innan hemmaplansfördelen kickade in ordentligt. Trots vissa domedagsprofeters negativa budskap finns det fortfarande alla möjligheter i världen att ta hem den här serien! Vi har väl ändå inte kommit så här långt bara för att lägga oss ner och självdö, eller hur? Det är nu det ska visas vilka det verkligen är som vill vinna det här, och någon brist på såna personer finns i Skellefteå AIK anno 2012!
Fördel Brynäs - de hade gjort läxan
Fullsatt blev det, men det var också allt att glädja sig över ikväll. Brynäs hade gjort läxan ordentligt och tog greppet om både matchen och finalserien tidigt. 3-6 rann siffrorna iväg till och det här blir något att bita i för AIK, det står helt klart nu. Det blev en ganska märklig match. Trots 0-2 efter 20 minuter kändes det inte så förbannat illa. Nog för att underlägen aldrig är kul, men AIK spelade bra i början och både 0-1 och 0-2 kom efter snabba spelomställningar från Brynäs. Bud Holloway hade ett dunderskott i stolpen efter fyra minuter, undrar hur matchen hade sett ut om den pucken smitit in? När man så väntade sig bättre siffror i andra kom AIK istället ut sämre, slarvigare och hafsigare. 0-3 kunde Joachim Rohdin lägga in närmast fri med Jocke Eriksson efter rejäl överforcering i offensiv zon av AIK. Bellemare kunde reducera i powerplay mitt i perioden men istället för ett spelmässigt lyft drog Martin Johansson in 1-4 i powerplay, Och så här fortsatte det. Brynäs var snuskigt effektiva när de fick sina chanser, tryckte fast AIK i egen zon gång på gång och vann snart sagt varenda sargduell. Slutperioden blev betydelselös – Brynäs är ett alldeles för bra lag för att släppa en tremålsledning och att Bud Holloway lade in 3-6 med två sekunder kvar var naturligtvis helt betydelselöst. Ja, Brynäs hade gjort sin läxa. De överlistade Jocke Eriksson fem gånger (sjätte målet i öppen kasse) och där kändes det som att gästerna hade ett rejält övertag på vår keeper. Våra backar presterade rakt av bedrövligt. I en match där hela laget underpresterar kan det kanske tyckas taskigt att hänga ut enskilda spelare, men Klingberg och Granberg stressades till rookiemisstag som inte håller i en SM-final. Låter det gnälligt? Då kan jag fylla på med att resterande försvarare inte heller lär fira sin insats med champagne ikväll … Anfallsmässigt såg det skapligt ut i perioder, effektiviteten saknades men man fick iväg 46 skott. Dock ska man tänka på att 21 av dem kom i tredje perioden, som Brynäs mest bevakade. Det känns på något sätt som att tempot inte riktigt fanns där ikväll. Brynäs fick en utvisning direkt efter första nedsläpp och det stundande powerplayet startade trevande, nästan som om spelarna inte var riktigt taggade och närvarande. Bud Holloway var inblandad i samtliga mål men var förstås gravt missnöjd efteråt.-Jag tycker att vi kommer ut ganska bra, i första perioden spelar vi hyfsat men när vi hamnar i underläge forcerar vi alldeles för mycket, för tidigt, tycker Bud.Ja, det kändes som att ni snarare gick ner i andra perioden än att lyfta er?-Vi ville för mycket och Brynäs är bra, de tar sina lägen när de får dem. Flera av deras mål kommer ju direkt efter att vi varit i anfallszon. Vi vill massor framåt men verkar glömma av att försvara oss i ivern att göra mål.Mitt intryck var att backarna satte er i stora bekymmer ikväll, håller du med?-Nej. Jag vill inte lasta backarna för det. När vi spelar försvarsspel är vi fem man som försvarar laget, inte två. Det fungerade inte bra i egen zon ikväll men det var inte bara backarnas fel.Tycker du att Brynäs verkar vara i bättre fysisk kondition än ni är, de hade ju vilat mer inför matchen idag?-Nej, det var inte det vi förlorade på. Att vi har matchtempot uppe från i lördags är definitivt ingen nackdel.Vad kan vi vänta oss på torsdag?-Ja, det kommer att bli annorlunda, så mycket kan jag säga. Vi vet att de kommer att försöka dra på rejält på hemmaplan, det gäller att vi har mycket mer tålamod än ikväll.-Vi måste också vara på dem mer och ge dem mycket mindre tid med pucken. Spela mer fysiskt och få mycket mer tid i deras zon, säger Bud. Jocke Eriksson var rejält deppig efter matchen.-Vi slarvar mycket hemåt idag och Brynäs är bra på att tillvarata chanserna.Hur upplevde du de första målen?-Första var jag på, jag tyckte att jag var bra med men de fick in den ändå. Andra … Jag tycker att jag står rätt men han får på ett bra skott som går vid sidan.Jocke tar en paus, samlar sig och fortsätter:-Samtidigt, vad ska jag säga. Jag släpper fem puckar, det är mitt jobb att stoppa dem. Jag borde kanske ha tagit fler.Hur ser du på andra perioden?-Jag tycker att vi blev bekväma på något sätt. De tar chanserna och det gör inte vi.Upplevde du att Brynässpelarna var på dig mycket idag?-Det snackas ju en del, så är det ju. Men jag ska inte skylla på det, säger Jocke. Anders Forsberg hade sin analys klar:-Vi slarvar iväg det, vi är bättre än Brynäs i första men har 0-2. Det är slarvigt spel i boxplay och vi bjuder bort alldeles för mycket.Spelade Brynäs som du hade väntat dig?-Ja, det tycker jag, de kom ut ungefär som jag hade tänkt. Men vi gör det för lätt för dem.Är det några spelare du är missnöjd med?-Jag vill inte hänga ut någon, många där inne vet precis vad de gjort för fel ikväll. Det görs en hel del misstag på individnivå och i och med det gör vi det för lätt för Brynäs. Det finns en hel del vi måste korrigera.-Samtidigt får vi iväg 46 skott på mål och 22 utanför, vi måste vara bättre i den änden också. Ni tappade ju första matchen även mot Gnaget, hur var kvällens match jämfört med den?-Vi var sämre då.Och vad sade ni inför semifinal två?-Egentligen bara ”så här dåligt kan vi inte spela”.Jocke Eriksson släppte in två av de sex första skotten från Brynäs och hade släppt in fyra mål en bit in i andra perioden. Fanns det tankar på att byta målvakt?-Tankarna går ju men det skulle i så fall ha varit för att spara Jocke.Det känns ju som att Hadelöv är ganska långt ifrån att få stå i så fall?-Det vill jag inte säga, men idag var det nog lika bra att Jocke fick fortsätta stå, säger Forsberg. En riktigt svag insats av AIK alltså, en av de sämsta i hela slutspelet från deras håll. Ska man försöka hitta något ljus i mörkret här så är det möjligen att Brynäs antagligen är ungefär så här bra, medan AIK:s högstanivå ligger ganska många trappsteg upp. Det hade på något sätt varit ännu värre att förlora med 1-3 i en match där vi gav allt och inte räckte till. Nu känns det mest onödigt och slarvigt. Att siffrorna drar iväg har ingen betydelse alls, snacket om att sex insläppta mål skulle vara ett mentalt hinder inför fortsättningen köper jag inte alls. Då kan samma sex mål i så fall orsaka rejäla svullhuvuden i Brynäs. På torsdag är det alltså returmatch i Gävle och ska det bli match av den här serien gäller det att AIK tar tillbaka kommandot omgående. Kan vi ta med oss spelet i första perioden, ge faderulingen i allt slarv i egen zon och börja vara lite mer fysiska på Brynäs så ska vi nog vara med dem igen. Brynäs är ett bra lag och det vinner de matchen på ikväll – men de vinner lika mycket på fördelen att ställas inför ett hemmalag som presterar flera mil från den toppnivå vi skämts bort med här i Skellefteå Kraft Arena de senaste veckorna. På whiteboarden i omklädningsrummet har någon ritat en stor rektangel och med stora bokstäver skrivit ett enda ord – GULD. Det är en bra bit dit nu, men AIK är alldeles för bra för att ge upp redan nu. Det är mycket hockey kvar … Nya tag, nya takter, nya segrar. Helst med början redan på torsdag. /Trolletredaktionen@northpower.nu
Ikväll skapar vi historia!
Ikväll drar finalserien och kampen om SM-guldet mot Brynäs igång och allting tyder ju på att det här blir en riktigt härlig hockeyfest, med två lag som spelar en positiv, fartfylld och offensiv hockey.Brynäs har ju ett antal intressanta spelare men framför allt är det såklart Silfverberg och Järnkrok som sticker ut. Två unga supertalanger som lär testa på NHL-spel nästa säsong.Nu är väl jag personligen av den uppfattningen att Järnkrok är lite för ”mjuk” för att lyckas i NHL, men Silverfisken har alla möjligheter att lyckas med sin mycket kraftfullare spelstil.Brynäs har från och till spelat bländande under säsongen och även om man inte hamnade i den absoluta toppen när ES summerades, så är man helt rättvist i final. Där man möter vårt älskade AIK som också helt rättvist gnetat sig fram till final.Min känsla är faktiskt att både Skellefteå och Brynäs valde att gå till 100% för slutspelet och valde ett upplägg som skulle ge utdelning här, nu, i slutspelet. Medans tex. Luleå gick hårt för att vinna ES, vilket man ju också gjorde och firade som om man vunnit SM-guld, resten vet vi. Både Brynäs och Skellefteå dippade ju något i slutskedet av grundserien, främst sett till själva kvaliten på spelet, där man mer gnetade än spelade.Men nu står vi alltså här i final igen, precis som i fjol.SM-guldet finns där inom räckhåll och nu gäller det att göra ALLT för att vinna.Det gäller spelare, ledare och supportrar.Nu måste alla prestera på sin absoluta topp för att verkligen ge oss själva chansen att vinna hem den där förbannade pokalen dit där den hör hemma!Det blir fullsatt ikväll. Det blir ”lapp på luckan” och det måste vi försöka utnyttja och skapa ett sju helvetes drag. Kan man inte som åskådare i Skellefteå Kraft Arena släppa loss och vara en del av den FEST det bara måste bli ikväll, ja då har man nog inte riktigt den där brinnande passionen för att vi skall vinna guldet, som man trodde.Dom här veckorna som är kvar skall avgöra var pokalen hamnar och dessa matcher kan komma att vara inskrivna i historieböckerna för evigt.Dom matchbilder som kommer att spelas upp kommande matchserie kan komma att vevas om och om igen i framtiden med en massa prat om AIKs storhetstid.Låt oss alla hjälpa till och göra dessa matchbilder magiska så att dom minnen som skapas blir av bästa kvalite.Nu skall vi inte på något sätt ta ut någonting i förskott, Brynäs är ett kanonlag och det skall avgöras i bäst av sju matcher. Men jag gillade känslan av att tro, av att vara positiv och att vara en vinnare. Jag vill vara det igen, i finalserien.Allt talar egentligen för AIK. Vi har en bättre målvakt, ja, Svedberg har varit inne i zonen på slutet, men nu kommer han att prövas extremt hårt. Jag tror mer på Jocke. Vi har bredare spets och vi har bredare bredd. Sen har vi såklart hemmafördel också och det måste vi som sagt se till så att det är en enorm fördel för de våra.Så knyt näven nu allihop och ta er till Templet med ett brinnande AIK-hjärta innanför bröstkorgen. Tillsammans är vi extremt starka och då kan vi bevisligen utföra underverk. Låt oss tillsammans avsluta den här resan så som vi alla vet att det är tänkt. Kom igen nu, nu skapar vi historia tillsammans! Mot Seger, mot SM-guld!ALLA ÄLSKAR SKELLEFTEÅ AIK! /King Kongredaktionen@northpower.nu
Bilder: Gävle Dagblad, Sydsvenskan.
Galen urladdning – nu går vi mot guld!
Losermentaliteten som många har oroat sig för är permanent undanstädad från Skellefteå AIK. När det i eftermiddags gällde som mest presterade man som bäst och nu är vi i SM-final på nytt. Inte illa av en klubb som mötte blåbär som Arboga och Nyköping för sex år sen. På förhand gick snacket mycket att en sjundematch kan gå hur som helst, att det skulle vara fördel Gnaget som kunde spela utan press och så vidare. Vadå utan press? De ville väl till finalen lika mycket som vi?Hemmaplan i en sjundematch är något AIK gillar och därför var det extra härligt att se att tempot fanns där från första nedsläpp. Gnaget fick primärt inrikta sig på att hålla tätt men i matchens första powerplay visade kapten Ericsson vägen.Och som han gjorde det – med en kopia på målet på Hovet klev han rakt in mellan två backar, tryckte sig förbi och forcerade in 1-0. Öronbedövande jubel förstås och känslan var att laget lyfte ytterligare efter målet. Knappt fyra minuter senare var det dags igen och sällan har man sett en lyckligare målskytt än Johan Forsberg. Ett riktigt kampmål där han grävde in pucken vid Fasths högra stolpe och Pite-Foppa såg ut att vilja krama hela världen.-Men jag är lika glad för alla mål, jag stod och hoppade i båset av glädje vid alla målen, pustar Forsberg ut efteråt.Idag kom ni ut med den där energin som var så efterlängtad?-Ja, vi gjorde precis som planerat. Men det har varit en bra serie det här, Gnaget har varit med varje match utom i den där det rann iväg.Kan du peka på några skillnader inför finalen i år jämfört med i fjol?-Vi har ju mer rutin nu, helt klart. Jag tycker att vi förlorade finalen rättvist i fjol. Men vi fortsätter att spela för att ha kul, komma med fart och åka mycket. Då har vi goda chanser.Vad krävs för att besegra Brynäs?-Det krävs mycket, lite mer ju längre man kommer i slutspelet. Vi vet ungefär var vi har dem och de är skickliga.Jag får intrycket att ni i laget ännu mer håller fast vid tanken ”än har vi inte vunnit något”?-Ja, klart vi är glada att ha vunnit men det är ändå sansat. Vi har ett uttalat mål att gå hela vägen och där är vi inte ännu. Men tillbaka till matchen. Efter rejält slarv i offensiv zon av John Klingberg kunde Gnaget reducera. En snygg crosspassning friställde Kent McDonell som drog iväg ett slagskott i plockhandskrysset på Jocke Eriksson. Pausvila med 2-1 i bagaget alltså.-Han skjuter snabbt och gör det bra i det läget. Dessutom kommer skottet lite avigt, han skjuter när han vänder sig inåt och det går fort, berättar Jocke. Andra perioden liknade i mångt och mycket den första, AIK hade egentligen ingen riktig dipp idag. Lee Goren grävde fram pucken ur en trång situation i egen zon, kom två mot ett med Oscar Möller, passade och kunde se #45 hänga in 3-1 hur säkert som helst.-Jag försökte skjuta fort för att Fasth inte skulle hinna med sidledsförflyttningen. Jag tror att den tog på en klubba innan den gick in, analyserar Möller sitt mål.Lee Goren, hade du några tankar på att skjuta själv i det där läget?-Du, det slog mig aldrig ens. Redan när jag fick kontroll på pucken i mittzon var tanken att hitta Oscar och den killen gör inga fel alls i de lägena. Luften gick ur Gnaget helt när Christian Söderström kunde panga in 4-1 mellan benen på Viktor Fasth i tredje periodens inledning. 4-2 kom visserligen, men när Gnaget valde att plocka ut målvakten med 3.25 kvar av matchen straffade det sig direkt. Jimmie Ericsson snodde åt sig pucken, lyfte över den till Goren som prickade det öppna målet till 5-2.Var du säker på att sätta den där?-Jag skulle inte ens ha pucken där, Jimmie skulle ju lägga mot mål trodde jag. Men han passade istället och jag fick iväg en backhand. Fantastiskt skönt, säger Goren. Slutminuterna blev mest en formalitet och även om Gnaget reducerade med 17 sekunder kvar var saken redan klar. AIK bars fram av en till 100 % stående publik som hyllade sitt svartgula favoritlag och när slutsignalen ljöd steg volymen till en nivå som jag tror slår allt jag hört i Skellefteå Kraft Arena. Oscar Möller fick med sig 1+1 i poäng denna eftermiddag och var glad men samlad efteråt.-Vi klev ut idag med fullt ”go” direkt och höll det hela matchen. Vi föll egentligen aldrig ner i någon svacka även om Gnaget förstås tryckte på i sista perioden.Kände du någon gång att de var på väg upp jämsides?-Egentligen inte, vi hade en ruggigt bra känsla idag, säger Möller.Kan ni komma upp i den här nivån även i bortaspelet tror du?-Absolut, och det behöver vi också. Vi har bra form nu.Tankar inför tisdag, då finalserien inleds?-Man får hem och suga på det här ikväll för det var en ruskigt skön vinst. Men sen är det final och det ska bli så jävla kul! Anders Forsberg såg nästan tagen ut efter matchen.-Idag har man fått jobba, det kan jag säga. Allt fokus har legat på att ha den här skärpan till den här matchen och förlorar man en sådan här match får man verkligen rannsaka sig själv.Hur har tankarna gått från i förrgår och fram till nedsläpp idag?-Man har knappt sovit, vi har gått igenom kedjeformationer, spelet och sådant flera gånger om.Men du gjorde inga direkta förändringar?-Nej, det stämmer. Men man vill också vara säker på att man har gjort rätt som inte ändrar. Varför såg det ut så här idag men inte i förrgår?-Att möta Gnaget på Hovet är speciellt. De går nästan lite på ett rus med sitt publikstöd, chansar lite mer och jobbar hårt. Samtidigt har vår känsla hela tiden varit att de inte orkar sju matcher.Tycker du att det är vad som avgör idag?-Nej, vi var så bra idag ändå. Men i slutändan tycker jag att vi orkar mer än vad de gör, säger Forsberg.Redan när jag intervjuade dig i höstas varnade du ordentligt för Brynäs. Då var de inget topplag – vad var det du såg hos dem redan då?-De är väldigt, väldigt spelskickliga, särskilt i medgång. Det är också så att jag har extra bra koll på dem i och med mitt gamla jobb som scout, jag har tittat väldigt mycket på deras yngre spelare.Det här med att Brynäs har fått vila några dagar, medan ni tvingades till sju matcher, hur påverkar det?-Det är en fördel för Brynäs att ha fått den här vilan, utan att veta hur det ser ut med skador i deras lag så är det alltid bra. Samtidigt var det lika bra att vi fick sju matcher …Lika bra? Hur tänker du då?-Vi har nog varit Sveriges sämsta hockeylag efter uppehållen den här säsongen, det är lika bra att vi får hålla matchtempot.Vi pratar ju mycket om hur motståndarna spelar och att scouta dem. Hur tror du att Brynäs scoutar er, hur anser de att man slår AIK?-”Låt dem inte ha pucken”. Jag är ganska säker på att det är det de säger om oss.Skadesituationen är ju lite av en hemlighet även i år, men intrycket är att det ser bättre ut än i fjol?-Det gör det. I fjol var många av toppspelarna nedsatta av olika saker. Det kan faktiskt bli så väl att jag har full trupp att tillgå på tisdag, säger Forsberg.Bud Holloway har varit bra men i mina ögon har han haft ett par sämre matcher på slutet. Vad tycker du själv?-Det håller jag med om, där har vi ett sparkapital …… Så brukar det alltid heta!-Ja, fast jag vet anledningen till att han varit lite sämre, men det kan jag inte berätta om.Någon skada?-En förkylning, säger Forsberg och ler. Jocke Eriksson fick redan i höstas frågan om sin drömfinal och utan att tveka svarade han då ”Jag vill möta Brynäs i en final”.Nu är du där, Jocke. Känns det fortfarande bra?-Otroligt skönt, den här finalserien ser jag verkligen fram emot!Du har ju spelat ihop med t.ex. Silfverberg, hur stoppar man honom?-Det handlar mycket om att inte ge honom så mycket, att försöka få det tråkigt att spela för honom.Gäller det hela Brynäs?-Ja, jag tycker det. Man måste vara jobbig i närkamperna, inte ge dem tid att titta upp och göra det obekvämt för dem.Hur bra kontakt har du med killarna i Brynäs nu?-Lite grand, men i finalen lär vi inte höras av, skrattar Jocke. Fredrik Lindgren var lysande ikväll igen även om man blev ordentlig orolig när han fick en klubba i ansiktet i slutet av period 2. Lindgren fick ledas av banan av det medicinska teamet, såg rejält groggy ut och hjärnskakning var första tanken.Desto roligare då att se #61 på banan direkt i tredje, utan synbara känningar.Vad hände egentligen, Fredrik?-Jag fick en klubba precis rätt över hakspetsen, den tog bra.Ja, du tog inte ett enda skär ut när du leddes av plan?-Det stämmer, fast det var Karin som ville att jag skulle vara still och inte ta några risker. Det blev ett par stygn men det är lugnt, stryk tål man.-Då är det värre om tänderna far men de klarade sig.Du är ju en av få som varit med ända sedan den allsvenska tiden, vad tycker du har hänt sedan dess?-Väldigt mycket, vi har tagit stora kliv på de här sex åren och byggt på oss bra med rutin.I fjol kändes Färjestad starkare än er i finalserien, hur känner du inför finalen i år?-Jag håller med om det, Färjestad kändes tyngre som lag och piggare i benen. De hade ju en rätt så lätt resa fram till finalen också, medan vi hade några rejäla holmgångar mot Luleå och Linköping.Ja, Brynäs tog ju sig till final via 4-1 i år. Hur mycket påverkas ni av att ha tvingats till sju matcher?-I år tror jag inte det är någon fara, vi har en bred trupp och får hålla uppe matchtempot.Och i år har ni hemmaplansfördel, hur mycket betyder det?-Ja alltså, när det är fullsatt och så här härlig stämning så betyder det massor. Egentligen är det svårt att säga varför, om det är något extra skär man tar eller något annat, men det är ju en fördel.-Samtidigt ska vi kunna spela riktigt bra även på bortaplan, vi har alla förutsättningar. Även Lee Goren har ju gjort en vända i Skellefteå AIK förut och spricker upp i ett stort leende när han får frågan om skillnaderna mellan nu och då.-Allt. Hela organisationen har vuxit, spelarna är bättre, allt är egentligen bättre. Det är också kul att se spelare som Jimmie och Linkan och hur mycket de har utvecklats, de har verkligen blivit toppspelare, berömmer Goren.Du kom till Skellefteå i augusti, hur tidigt märkte du att det här är ett riktigt bra lag?-Nästan direkt, första träningen mer eller mindre. Vi har fantastiskt bra spelare nu, hela vår första powerplaylina är otroligt vass. Jag skulle inte vilja spela boxplay mot dem, det kan jag säga, berättar Goren. Nu är det alltså finalspel, 8 down – 4 to go hänger på Norrbölebron och på tisdag drar festen igång på riktigt. Allt annat än en fullsatt arena är ett underbetyg men det tror jag är ett högst hypotetiskt resonemang – när biljetterna släpps kommer det att smälla till direkt, sen är de slut. Så häng på låset på Ticnet i morgon 10.00! /Trolletredaktionen@northpower.nu
VAR MED OCH PÅVERKA
Ahhh! Det här är en del av livet. Som så många gånger förr tar jag bilen och styr kosan mot Skellefteå. Match i arenan och känslan är sprittande i kroppen. En slags "dan-före-dan-förväntan", blandad med en sorts vällustig ovisshet.Åker iväg med en klar förhoppning om att få se en bra match. Med vinst till Skellefteå. Som så många gånger förut. Få uppleva vinsten. Bonusen. Med en avgörande skillnad. Inte vilken match som helst. En sjunde och avgörande slutspelsmatch. Vinna eller försvinna. Kan det bli mer spännande och nervkittlande?Vinner vi är jag lycklig minst en vecka framöver. Ty då fortsätter spelet. Spelet om guldet.Självklart är jag inställd på att vi ska vinna. Lika självklart som jag vet att det bara är i realtid det avgörs. Men jag är likafullt inställd på vinst. Liksom spelarna i laget.Jag tar inte ut någon seger i förväg. Tror jag inte spelarna heller gör. Men vi går tillsammans för vinst.Vi supportrar kan inte påverka spelet, domarna eller matchscenariot. men vi kan hjälpa spelarna att påverka.Och det är det vi är där för. Inte för att i förväg notera nederlaget.Förlorar vi så surar jag en eller två dagar. Sedan fortsätter livet. Det verkliga livet. Det liv som kan kantas av små "guldkorn" som ishockey.LÅT OSS GÅ PÅ MATCH OCH PÅVERKAS. OCH PÅVERKA.Rampa// redaktionen@northpower.nu