Fjärde raka nollpoängaren igår borta mot Brynäs i seriens fyrtioåttonde omgång, gör att jag som inbiten AIK-supporter kämpar mot inre demoner av bibliska proportioner.Inte sedan November 2007 (mellan femte och tjugoandra torskade AIK fem raka innan sviten bröts hemma mot FBK 24/11) har laget i mitt hjärta visat upp en sämre trend och det är givetvis oroande inför stundande slutspel, både form och ranking rasar som ett korthus för närvarande.Efter att ha besegrat Brynäs på straffar i seriefinalen den artonde Januari ledde vi serien med fem poängs marginal och hade en målskillnad på +28, dubbelt så bra som näst bästa lag.Sedan dess har vi tagit sex pinnar på åtta matcher, bara Timrå och Djurgården presterade sämre under samma tidsperiod.På sistone har det snackats mycket om att AIK varit hårt nedtränade och även om jag tror att det stämmer så är inte det i sig en giltig förklaring till den senaste månadens skrala facit.Det saknas helt enkelt desperation, inställning, fightingspirit och mot slutet även självförtroende.Det gäller inte bara spelarna på isen, även klacken och hemmapubliken har varit svalare än lovligt.Min enkla lekmannapsykologiska förklaring till det stavas S-V-U-L-L-H-U-V-V-E, känslan av att vi var bäst och oslagbara lurade oss att ta ut saker i förskott, det började snackas om vilken motståndare man skulle välja som tabelletta och hur vägen mot Le Mat låg spikrak framför oss.Nu är det ett helt annat ljud i skällan bland supportrar och självutnämnda experter. Oron för en missad toppfyraplats och hemmaplansfördel i kvarten är uppenbar men vissa olyckskorpar kraxar om missat slutspel och att de minsann inte tänker se någon mer grundseriematch med detta skräplag.Men nu jävlar får det vara nog, taktik och laguppställning är alltjämt desamma som gjorde oss till seriens bästa lag under 80% av serien. Det som saknas nu är drivet, krigarinställningen och benägenheten att kunna dö för att vara etta på pucken.Speldag, dagsform, motstånd och Ticnet-prognoser indikerar ingen publikmässig toppnotering i SKA imorgon, men jävlar i min låda att vi som pallrar oss dit ska göra vårt yttersta för att hjälpa till att vända skutan på rätt köl igen.Nu är det bara att släppa ut all inomboende frustration, ångest och desperation i en orkan av support och kärlek till det svartgula laget.Jag kräver att alla på läktarplats börjar dra sitt strå till stacken, turister och fripassagerare vars huvudsyssla på läktaren tycks vara att tugga tuggummi, fippla med mobilen och hålla käften kan stanna hemma och följa matchen via text-TV.Centralt på västra ska det vara full kräm ur varje strupe, mellan tekningspunkterna ska det inte finnas en själ som inte klappar händerna, hejar, sjunger och ropar.Nu är det hög tid att visa vad vi går för, det är nu klacken behövs som mest och har störst möjlighet att påverka lagets prestation på isen.Ingjut mod i spelarna som bär de färger och emblem som vi alla vigt våra liv åt att försvara och kämpa för.Inga alibiinsatser accepteras, nu är det fulla spjäll i Skell-Hell på måndagkväll som gäller.FRAMÅT KAMRATER, MARSCH!SGSK, redaktionen@northpower.nu