När nu bara tio omgångar återstår (nio för Luleå) av elitseriens grundspel, syns ingen direkt tendens till vilket lag som ska stå som seriesegrare på kvällen den sjätte mars.De fyra i topp just nu, Frölunda, Brynäs, Skellefteå och Luleå har i alla fall sett stabilast ut senaste månaden och att gissa på en segrare ur den kvartetten är nog inte allt för vågat.Frölunda verkar mycket formstarka för närvarande och deras hemmaspel lämnar lite till övers att önska. De ser lika starka ut som när serien startade och kan mycket väl slå sig in i kampen om serieseger.Brynäs är ligans målfarligaste lag för närvarande och är min favorit jämte Skellefteå till miljonen. Det laget har med Tommy Jonsson vid rodret verkligen fått till det i offensiven, inte minst i powerplay.Skellefteå AIK har denna säsong visat upp ett mycket mer vågat borta-spel som gjort att man länge varit bästa bortalag, för närvarande passerat av HV71. Det tillsammans med att man blivit allt bättre i hemmaarenan gör att man tronat i toppen så pass länge i vinter.Om Luleå som just nu leder serien tack vare en match mer spelad, kan mycket sägas. Faktum är dock att norrbottningarna tar poäng och vinner match efter match, antingen under ordinarie speltid eller i förlängning, med för det mesta ett måls övervikt. Tråkigt eller bara effektivt? Meningarna går isär väldeliga om Jonas Rönnkvists spelide’. Konkret kan man bara konstatera att LHF ligger i topp och lär vara bland kandidaterna till seriesegern.Oavsett om Skellefteå nu hamnar etta eller fyra av dessa lag så kan det vara intressant att spekulera i hur långt det kan bära i ett slutspel. Vissa hävdar ju att vi kommer att stortorska mot sådana lag som HV, Färjestad, Luleå och Frölunda. Mycket möjligt, men jag anser att man kan låta lagen göra upp först.Ska det bära hela vägen i teoretiskt sett 21 matcher, krävs det en hel del uppoffring och en sju-helsikes inställning.Slut med ideliga bjudningar i egen zon vid uppspel. Snabbare pass istället för att låta sig bli fastcheckad i försvarszon. Våra backar är unga och inte så storvuxna som hos många andra lag, så det gäller att man använder den förmåga man har. Snabbheten och spelskickligheten. Detta i förening med den mängd defensivt ansvarsfulla forwards vi har, som Goren, Bellemare, Ericson, Forsell, Lundberg med flera är vad som behövs för en bra defensiv. En defensiv som hittills släppt endast 96 puckar förbi våra målvakter. Som till exempel Joacim Eriksson som i år toppar statistiken över elitseriens målvakter och har stor del i denna försvarsmässiga insats. Lägg därtill att laget är överlägset bäst i boxplay, så förstår alla att tränartrion fått laget åt rätt håll till denna säsong.Framåt har det också fungerat lite till och från. Fast mest till sett till att vi delar andraplatsen över flest gjorda mål. 119 stycken liksom HV71. Där vill jag se mer fart i samtliga matcher. Nu kan man nog inte begära att spelarna ska orka med en full satsning i tjugotalet matcher med så tät giv som slutspelet ger, men inställningen måste vara, vinna till varje pris, i varje match. Skit i hur snyggt eller fult. Visst vore det skönt att se Skellefteå lira som mot HV strax innan nyåret, då man gjorde en närmast magisk första period. Jag tror tyvärr inte vi får sådana matcher annat än i undantagsfall i slutspelet. Däremot vill jag se jämnare matcher och jämnare mellan matcherna från Skellefteås sida. En dålig dag och matchen är förlorad. Vi har sett flera matcher i vinter där AIK sett halvdana ut och ändå vunnit. Vi har sett laget vinna flera matcher med uddamål i höst och vinter. En del säger tur, då laget vinner dessa matcher. Jag säger bevis på styrka. Vinner man en eller två jämna matcher kan det vara tur. Vinner man flera tyder det på en styrka hos laget och är ingen tillfällighet.Powerplay får inte bli som i en del matcher, att tempot sjunker och trafiken framför motståndarkassen uteblir. Då produceras inga eller väldigt få mål. Vad laget kanske saknar är en typisk bökare framför mål. En som är måltjuv samtidigt som han ska vara oöm och stark. Goren eller Jimmie E skulle fungera bra, men bägge två är samtidigt sådana som både kan och vill vara puckförande och framspelare. Christian Söderström är därför mitt förslag, då han både är tuff, skicklig med puck nära mål och dessutom rutinerad och oöm. Ett fungerande powerplay i slutspelet kan mycket väl komma att vara matchavgörande, så där finns en del att träna och grubbla på även om det sett stundtals riktigt bra ut senaste månaden.Vägen till en slutlig viktoria är hursomhelst lång och mödosam. Klarar AIK sig till en final i år så har man i alla fall inte två motståndare som ifjol. Mycket kan tillskrivas skicklighet. Men utan attityd, inställning och glöd når man inte långt. Vi kan bara hålla tummar, fingrar och tår för att Forsberg, Klockare, Holm och Robertsson får ut allt kunnande ur laget. Lyckas man med detta så kan mycket väl Skellefteå AIK defilera med bucklan likt Hardy gjorde i Skandinavium 1978.uppdaterat: Efter ett slarvigt läsfel av undertecknad, korrigerar jag härmed. Skellefteå delar tredjeplatsen i flest gjorda mål, tillsammans med Frölunda. Ber om ursäkt för tidigare påstående.Rampa // redaktionen@northpower.nu