Efter en fullständigt magisk Timråresa stundar det nu hockey på hemmaplan igen. Växjö har inte lyckats sno åt sig mer än en poäng av nio utdelade på säsongens tre möten hittills, så det ska väl bli en lätt match?Nja, säger jag. Nu gäller det att hålla fokus, det är i precis sådana här matcher som AIK tidigare gjort sina riktiga genomtramp. Fullt fokus och inga svullhuvuden är vad som gäller.Växjö har haft stora skadeproblem på slutet men verkar inte alls påverkas av det. Nä, smålänningarna är faktiskt enda obesegrade lag under 2012 och då snackar vi inte förlängningssegrar – fyra raka treor har de och i ett nafs har de därmed lyft från kvalserieplats till hyfsat säker mark, just nu på slutspelsplats.
AIK har slagit Växjö borta utan större problem vid båda mötena där nere men tappade en poäng i hemmamötet i höstas, då det blev vinst på straffar och Jocke Eriksson segerdansade. Jag tycker inte det är någon tillfällighet – mer än någonsin har lagen som besöker Skellefteå Kraft Arena inställningen att förstöra AIK:s gameplan snarare än att skapa något eget, och det är också AIK:s svaga punkt i år. När vi däremot får spela på bortaplan mot lag som måste försöka vara konstruktiva inför sin hemmapublik biter vår skridskostyrka, kondition och skicklighet mycket bättre.På skadelistan i morgon står, som på slutet, Tomas Skogs, Fredrik Styrman och Melker Karlsson. Jan-Axel Alavaara tränade inte idag och vis av tidigare erfarenheter gissar jag att han inte heller är med i morgon. Tre backar borta alltså, men det oroar inte så mycket när man ser spelare som Rasmus Edström ta sjumilakliv i sin utveckling varje dag på jobbet. Även Johan Alm har lyft enormt, när han kom på att det där med att spela enkelt faktiskt också kan vara ganska roligt så höjdes nivån från sjundeback till stabil startspelare.Skellefteå AIK har också en svit att bygga vidare på, den med fyra raka hemmasegrar. Senaste förlusten är faktiskt den med 0-2 mot Timrå i början av december och med lördagens upplevelse i färskt minne undrar man ju hur den där förlusten egentligen kunde tillåtas inträffa.Inställningen blir vad som avgör denna serielunksmatch. För en sådan är det, hur mycket man än vill tagga om efter lördagen så är en onsdagkväll inte riktigt samma sak. Då gäller det att komma ihåg att alla trepoängare är lika mycket värda och att laget behöver vårt stöd extra mycket i sådana här lägen.Jag dras med en gnagande obehagskänsla inför den här matchen och befarar att det kan bli en lite väl självsäker inställning. Tidigare segersviter har nästan alltid brutits av den anledningen snarare än av en för dagen bättre motståndare. Det finns mer att hämta i spelet än vad vi sett på slutet och jag hoppas att vi får se en riktig översköljning från första nedsläpp. Full gas och ett tidigt övertag så ska det här kunna gå vägen, får Växjö känna att de är med i matchen en bra bit blir det tuffare./Trolletredaktionen@northpower.nuDiskutera gärna vidare här
Dagen då min crazyoskuld rök
Det börjar inte så bra.Det är möjligt – till och med troligt – att klockan ringde 07.00 som jag beordrat den. Inte desto mindre lyser 07.47 ilsket mot mig i displayen när jag slår upp ögonen. 43 minuter återstår tills bussen avgår och då har sambon och jag 20 minuters resa till Skellefteå Kraft Arena.Efter en femminutersdusch och en frukost bestående av att titta längtansfullt på kaffebryggaren packar vi ner våra grejer och slänger oss i bilen. Det kluckar av närmare fem liter raketbränsle i väskan, mer om det senare. En tanke fladdrar förbi – ”undrar vad jag tänker vid midnatt ikväll” – men i stressen släpper jag den lika fort.Vi kommer fram några minuter före avresa och möter direkt Zimme och Olli, som anlänt till stan kvällen före och lärt känna varann på det manligaste av sätt – över ett par öl. Olli, som flugit in från Karleby enbart för den här resan och som på campingen etablerat ”Camp Grazy”, som han själv kallar den.Efter påtryckningar är det sagt att jag ska åka buss #1, hardcorebussen, partybussen, crazybussen, buss 666 – kärt barn har många namn. Busschaffisen Pekka visar sig vara en rutinerad herre som bestämt hävdar att den här bussen är den roligaste att köra. Jaha, tänker jag, men du ska väl förhoppningsvis vara nykter? Säger dock ingenting, funderar en stund över hur det kan vara roligt att köra buss.Osäkert installerar vi oss långt fram i bussen, kastar en blick bakåt och inser att det där snacket om ”inget festande norr om Skellefteälven” inte riktigt har hållits. Ett par ansikten är bekanta men de flesta har jag aldrig sett förut.Stämningen är bra och Pekka gör jobbet strålande – när han tappar de andra bussarna ur sikte drar han ett par sköna omkörningar i Buretrakten och ett par minuter senare har vi turistbussarna inom synhåll igen. Pekka är en man att hålla i handen när det blåser, det står redan klart.När vi, efter någon timmes resa, passerat Ånäset tar jag mod till mig och drar fram min väska med dynamiten – en 4,5-litersflaska med Johnny Walker som jag tänkt ska utgöra mitt huvudsakliga bidrag till god stämning på bussen. Jag letar mig bakåt i bussen och tar sikte på Olli, som skiner upp, tar emot väskan och börjar packa upp.”Va fan, håller du på att försöka döda mig eller? Va?!”
I sätet framför Olli sitter en tatuerad man med skägg. Jag har just stött emot hans ben och det är inte uppskattat, så mycket står klart. Är han arg på riktigt? Fem sekunder senare:”Äh jag bara skojar fattar du väl!”Skoj och skoj, tänker jag. Du skräms.”Men ge fan i mina ben då!” skjuter den skäggige ur sig och jag finner det för gott att snabbt flytta mig.”Haha, nä man allvarligt. Det är luuugnt” meddelar han dock direkt. Jaha, här har vi en crazyresenär som inte är rädd för att ändra sig!Olli lovar att ta väl hand om flaskan, greppar den som vore den ett spädbarn med klen benstomme, och inleder med att omedelbart begära att bli fotograferad. Flaskan går runt de bakre platserna – tydligen är många minst lika sugna på att fotas med den som att dricka upp den – men till slut tar Olli tag i saken och skruvar upp korken. Jag återvänder framåt och hör efter ett tag hur stämningen stiger längre bak i bussen.En stund senare kommer den skäggige fram och sätter sig, nu på betydligt bättre humör. Tror jag i varje fall, eller så har jag bara råkat pricka in en formtopp hos honom.”Är det din whisky den där?”. Jag bekräftar att så är fallet, men att tanken är att den ska konsumeras under resans gång.”Alltså fan, det där var jävligt schyst. Jääävligt schyst”. Jag tackar och berättar att den stått hemma i flera år utan att drickas upp, och att det bara är kul att den kommer till användning, nytta och glädje.Den skäggige får en idé hur han ska återgälda sin tacksamhetsskuld.”Vet du vad? Du får sitta där bak hos oss! Jo, du får det. Jag ordnar en plats åt dig där bak, det är lugnt. Du får sitta hos oss.”Jag skrattar, berättar att det funkar bra att sitta där jag sitter men att jag är tacksam för erbjudandet. Inom mig tänker jag att det var så här det kändes att bli accepterad av de stora killarna i skolan. Säger inget om det. Den skäggige återvänder till sin plats. En stund senare hörs Eric Saades ”Popular” från dunkadunkalådan bak i bussen, flera sjunger med, och jag funderar över vad fan de håller på med där bak.Första stoppet sker strategiskt någon mil norr om Umeå, med butiker, serveringar, Umebor och annat ömtåligt på betryggande avstånd. Jag frågar Pekka om vi inte kan stanna för pisspaus vid Umeå Arena istället men Pekka avråder – ”de är redan i ettan, det är nog tufft för dem som det är.” Mitt argument att det alltid går att trampa på den som ligger ner vinner inget gehör och pausen genomförs som planerat utanför stan. Från det stoppet tar jag med mig några reflektioner:• Det är bra, till och med tillrådigt, att känna till skillnaden mellan en blinkbengal och ett knallskott. Annars smäller det väldigt nära bussen, väääldigt högt.• Det är mycket coolare att urinera vänd mot E4 än vänd mot skogen. Förbipasserande bilister måste ha trott att de hälsats av en penisarmé ett kort tag där.• När bussen går är det klokt om man är inuti den, och inte står kvar och röker. Det är också bra att ha riktiga vänner, sådana som berättar för chauffören innan han kör att alla inte är med. Å andra sidan fick vi som befann oss inne i bussen se en stenhård finne i bara t-shirten accelerera från 0 till 100 i en häpnadsväckande hastighet.
Tillbaka inne i värmen drar ramsorna igång och till Jimmie Ericssons förmodade förtret meddelas det nu unisont att ”Pär Mikalsån är vår kapteeeen”. Jag börjar vid det här laget ana vad crazydelen i ordet ”crazyresa” syftar till.Över järnvägsbron på väg in i Umeå drar nästan hela bussen, som på kommando, igång ett öronbedövande buande. Löven må vara i ettan, men de är inte glömda. En barnförbjuden ramsa om Jesper Jägers profession rullar gång på gång, och följs upp med en minst lika barnförbjuden dito om storlekens på Malin Moströms mjölkproducerande kroppsdelar.Resten av resan ner avlöper i samma stil. Vid nästa stopp – den här gången utanför Övik, lika långt ifrån ömtåligheter – bestämmer jag mig för att gå över till buss #2 med 4,5-litaren, vars nivå inte minskar i samma snabba takt som ett par timmar tidigare. Gesten verkar uppskattas, någon som heter Simon (don’t they all?) tackar och dunkar rygg så det smäller.Neråt Sundsvallshållet dyker Olli upp vid våra säten igen. Vi surrar en stund innan han förvånat ser sig omkring och på klingande finlandssvenska frågar:”Vaar är poiiken?””Pojken? Vilken pojke?” undrar vi.Olli gör då en gest som att han gungar en baby i famnen, ler lyckligt och säger ”whiskiiflaskan!”. Vi får tyvärr meddela Olli att den befinner sig i en annan buss, vilket han till slut accepterar.Vid 14-tiden rullar bussen in mot Scandic Sundsvall Norr för lunch (pannbiff och potatis) och med instruktioner att inte göra sönder något och att återvända 15.05. Väl inne i restaurangen möts vi av en fantastisk syn. Stockholmsbussen har anslutit och gott och väl 200 AIK-are sjunger, hejar och lever om på det allra mest ljuvliga sätt. Alla utom en servitris och två herrar som dricker kaffe verkar uppskatta vår närvaro. Servitrisen försöker förgäves övertala en av oss att vara tysta. ”Ni har ju en hel match på er att skrika, räcker inte det?”. Det räcker inte, och det får hon också veta.Den enda som inte ser ut att må så bra är ytterligare en Simon. Han petar i maten och ser rent eländig ut, men efter att ha talat med personalen och ordnat fram ett paket välling (laktosfri mjölk) åt honom piggnar han till något så när, och han tar sig tillbaka till bussarna för vidare befordran till Eon Arena. På den korta sträckan ut till Timrå hinner någon längre bak i bussen högljutt meddela att Timrå ligger åt andra hållet. En snabb omröstning senare är han tystare – Timrå ligger fortfarande norr om Sundsvall.Vi bussas in mot bortaingången och visiteras av vänliga vakter som hälsar oss välkomna. Vänliga vakter, tänker ni. Jodå, de var så vänliga att även de som inte kunde gå själva fick komma in och titta på ishockey. Storsint av dem!Väl inne tränger vi ihop oss på bortastå och därefter tar den mäktigaste klackupplevelsen någonsin för min del vid.
Ramsorna ekar över arenan och så fort hemmafansen gör ett försök överröstas de av åtminstone 250 gulklädda, skogstokiga AIK-are med seger i sikte. En bengal brändes av, den orsakade inga skador men väl en skön crazystämning. Förhoppningsvis inget som leder till några böter.Timrås fans drar direkt pucken släpptes igång nån ”kämpa Timrå”-ramsa, men när vi efter 45 sekunder vrålar ut ”AIK, visa hjärta” reste sig håren på armarna på mig. Jävlar vilket tryck!Om stämningen på läktaren kan man berätta hur mycket som helst. Jag tror inte det är mer än tio personer som inte sjunger med i allting, och i takt med att målen trillade in stiger stämningen ytterligare. Ramsor som ”Det gör ont att möta Antos” sätter resten av hallen i mute-läge, och när ”Guldet ska hem” rullar över träbänkarna (nåja) i Eon Arena är tårarna inte långt borta.Vad gjorde Timrås fans då, de är väl i varje fall fler än oss? Jo, fler är de nog, men oj vilket uppgivet gäng. Deras bindgalne trumslagare driver en envig mot North Power som han var dömd att förlora. Ni vet hur det brukar vara med klacktrummor, att de brukar användas för att hålla takten och driva på ramsorna? Så funkar det inte i Timrå. Tänk er i stället en speedad tonåring med glasartad blick som – jag överdriver inte – tokhoppar i takt med sina trumslag och gör allt han kan för att massakrera instrumentet (som för övrigt mest lät som att någon slog två plankor mot varandra).Min teori är att den där trumman symboliserade någon taskig äldre kille i högstadiet, för så där går man inte lös på någonting utan ett blytungt bagage. Hans bärsärkagång var hur som helst uteslutande riktad mot vårt håll, inte mot sina egna, och jag stod och funderade på hur kul det kan vara att stå i den klacken. Något jag ändå aldrig behöver ta reda på.Ett par hjältar i NP-truppen vill skoja lite med hemmaklacken i andra pausen och kilar över fiendens linjer för att ta med sig trumman. Det lyckas så när, men ett par ondsinta vakter tar illa upp och den räden slutar med att antalet hemresenärer i bussarna minskas med två. Inget problem dock, 39 mil taxi och 3000 kr senare var de båda hjältarna hemma igen. Insamlingen till taxinotan är i full gång och bidrag kan lämnas i NP-shoppen på hemmamatcherna. Det går bra att vara anonym.Efter matchen hålls vi som brukligt är kvar av polisen men vad gör det? Sångerna fortsätter att eka långt efter att isen tömts, och när Anders Forsberg tittar ut en stund senare vet jublet inga gränser. Forsberg bugar, bockar och försvinner in i katakomberna igen. Några minuter senare kommer större delen av laget tillbaka ut från omklädningsrummet, de flesta bara iklädda underställ, och tackar på nytt klacken. En otrolig upplevelse och jag tror att även spelarna skriver under på det.
Hemresan förlöper i uppsluppen men avstannande stil. Olli hälsar på en sväng och jag passar då på att ta fram North Power-whiskyn. Han skiner upp och frågar snällt, ”Fååår man smaaaka?”, gör så, tar en bjudsväng runt i bussen men ser till att hålla hårt i dyrbarheten. Den mannen tål hur mycket som helst.En efter en faller hjältarna bort i sömn och pauserna blir allt mindre frekventa. Någon från de bakre regionerna söker sig fram till busschauffören och frågar efter chips men det har Pekka inga. Jag erbjuder honom en påse Djungelvrål, hans anslutande kompis får också en påse, och när jag tackar nej till 100 spänn för godiset belönas jag istället med en tung bromance-kram och en skäggig puss som jag på gott och ont lär bära mig med resten av livet.På väg in mot schtaan väcks nytt liv i de flesta – klockan är ju just så pass halv tolv och det är lördagkväll. ”Är det nån som vill köpa en kylbag med sex öl i?” annonserar någon ut, men jag tror den förblev osåld. Mitt emot Max släpps de flesta av och många drar direkt mot krogen och nya äventyr. Vi är ett fåtal som följer med hela vägen upp till ladan, vi tackar Pekka för ett väl uträttat arbete och får ett ”bra jobbat grabbar” tillbaka. Pekka berättar att han ofta kör A-laget i buss men att den här resan slår allt.En titt på klockan just när bussarna lämnat parkeringen och allt blivit så där norrländskt tyst ger informationen att klockan är 23.59. Sexton timmar tidigare hade jag funderat över vad den här dagen egentligen skulle bjuda på. Det blev mer än jag kunnat föreställa mig ens i min vildaste fantasi.Till er som inte var med – ni missade chansen till ett minne för livet. Gör inte de misstaget nästa gång det är crazydags. Är ni rädda för att inte passa in? Var inte det. Det finns en buss för alla sorters resenärer. Kom ihåg att det här inte är rapporten från turistbussarna utan buss #1.Eller, förlåt. Buss #666 – Crazybus!/Trollet
Timrå Crazy-train, Münchausen-style!
Midvinternattens köld var varken hård eller speciellt glimrande. Men likväl stod vi bistra och sammanbitna, inte för att vi inte såg fram emot bussresan, utan för att vi visste hur mycket vi gick miste om under den knappa timme som bussen färdades från den kungliga huvudstaden till den vindpinade Uppsalaslätten. Tiden gick och efter vad som kändes som en evighet kändes en vibration i marken. Ni som sett Jurrasic Park vet vad jag pratar om. Ytspänningen på min fickplunta krusades som av de mäktiga annalkande stegen av en dinosaurie. Någonstans i fjärran hördes en hund skälla och en dammig buske blåste över prärien. Avlägset tyckte vi oss bli varse ett rytmiskt ljud. Ett ljud inte olikt tuffandet från ett tåg. När ett dovt och monotont mässandet nådde våra öron blåste en mäktig vind upp. Det började blåsa med en sådan orkanstyrka att jag fruktade att Anton som blåsa bort, luften fylldes med en blandning av vägdamm, snö och krutrök. Vi var plötsligt både döva och blinda inför stormens raseri. När slutligen kaoset lade sig så stod den där. Crazybussen. Varifrån den kommit eller hur den tog sig dit var ett mysterium. Som i trans steg vi ombord och steg in i Valhalla. Likt Odens åttabente häst Sleipner satte vi sedan av i ett ursinnigt tempo. Timrå, skulle få känna på North-männens raseri.Ni som sett Fight club vet att vissa saker pratar man inte om, men utan att avslöja för mycketska jag försöka återge lite av stämningen. Vi misslyckades totalt med att sätta eld på Statoil i Gävle-bro men kostade i alla fall skattebetalarna en hastig polisutryckning. Konstaplarna framförde med ofelbar logik påståendet att bengaler och bensinstationer inte var en bra kombination. Något som naturligtvis var helt sant. Kalle bad sedan Pelle hålla käften. Pelle tvivlade på deras vänskap tills Kalle bad alla andra hålla käften också, så att det blev jämnt. Någon spydde på bussens toalett. I egenskap av kriminolog undersökte jag naturligtvis brottsplatsen. Gärningsmannen hade ätit zucchini och druckit blodapelsinjuice, men närmare än så kom vi inte sanningen innan Roger beväpnad med en systemetpåse och en blomspruta kontaminerade brottsplatsen. Främre delen av bussen hejade tydligen på löven, medan den bakre VIP-sektionen definitivt skulle på Charter. Jägermeister administrerades kontinuerligt som åksjukemedicin men den visade sig även ha en viss korrelation med sångvilligheten. Star Wars avhandlades passionerat och vi enades till slut om att SGSK är en kulturbärare och att tanklocket borde vara stängt.Ungefär då hade vi passerat Gävle.
Resan fortsatte ungefär i samma stil, med undantag för Mats och Stefan, det äldre gardet som försökte entusiasmera bussen till att sjunga "Guldstadens favoriter", något som skandalöst nog visade på vissa kunskapsluckor hos våra yngre förmågor. Mats och Stefan lät sig inte nedslås av detta faktum. Förmodligen för att de drack fin-öl och inte jäger och Kung.Naturligtvis vann vi kampen om att hinna först till Scandic och högg in på pannbiffen likt en utsvulten lejonflock. Mitt under middagen kom dock en trevlig överraskning när en för mig okänd man klev fram ur skuggorna med elgitarr och rev av Ozzys Crazy train. När vi ätit klart ansåg väl arrangörerna att även B-laget i de södergående bussarna skulle få äta och släppte in de som åkt från Skellefteå, förhoppningsvis med en kisspaus i Lövånger.
E.ON Arena
Vad som hände på E.ON vad en fantastik uppvisning i frihet, jämlikhet och broderskap och när Lützendimman efter ytterligare en bengal hade lagt sig så hade laget, fansen och staden Timrå fått sig en lektion i Hockey och Klack-kunskap de sent ska glömma.
NEJ Timrå, en semipsykotisk trumslagare utan takt och fason gör ingen klack, oavsett hur hårt trumskinnet var spänt!North Powers redaktion hade för övrigt en fin träff uppe vid taket, där Simon och Fredrik (en blandning av Filip & Fredrik och Simon & Tomas) spred ljus över tillvaron. Olli kom upp och skakade hand och spred glädje och blåmärken. Efter det handslaget fick undertecknad överlåta flaggviftningen till händigare. Jag hoppas man var försäkrad på resan?Likt husfolket hos en brukspatron stod samtliga ordningsvakter, poliser och västbeklädda uppställda med sina mössor i handen och vinkade ett glatt farväl vid vårt uttåg. Vi blev faktiskt mycket väl omhändertagna och trevligt bemötta, all heder till organisationen.Hemresan för pluton syd fortlöpte i ett lyckorus då vi hade nedförsbacke, en seger i ryggen och en upplevelse av vad många på bussen uttryckte som en av de bästa hockeyresorna de gjort. Några fler bengaler och några fler poliser, en svettig leverpastejsmacka för en femtiolapp och knallskott under fötterna. Den lokalsinneshandikappade polacken tappades inte ens bort. En stillsam och trivsam resa som gav mersmak och röklukt. NP Sthlm förtjänar en extremt stor och blöt puss för arrangemanget, sin hjälpsamhet och alla timmar de lägger ner för föreningen.Slutligen vill jag bara poängtera: Nej Limpan, det var inte jag som mökade!Det här är som jag minns det och svär på heder och samvete att allt i mitt vittnesmål är sant, kanske med undantag av möken.
/Warder
VIK vill inte bekräfta Mustonen
Trovärdiga uppgifter från Kjell A säger att Joel Mustonen ånyo är på väg att lånas ut, denna gång till allsvenska topplaget Västerås.NPR fick tag i Västerås sportchef Niklas Johansson.Hej Niklas, jag hör att ni håller på att knyta till er Joel Mustonen på ett lån från Skellefteå AIK.Jaså, var här du hört det?Från en kille med koll.Det är inget klart med Joel men jag håller en bra och ständig dialog med Lasse Johansson i AIK.Joel var ju nyligen utlånad till Timrå och skulle behöva spela seniormatcher för att utvecklas. I AIK tar han inte plats just nu utan spelar med J20.Skulle ni ha nytta av en center som Mustonen?Absolut, vi letar efter en sån centertyp.Och hur ser du på honom som spelare?Bra med pucken, bra händer, hög ambition.Så det är möjligt att det blir Västerås för honom framöver?Absolut, jag fortsätter prata med Lasse så ser vi vart det landar i slutändan.OK, tack för snacket Niklas.Tack själv.SGSK, redaktionen@northpower.nu
Bye bye Timrå bye bye!
Underbart att bevittna en hemmamatch för Skellefteå AIK i eon fucking Arena. Crazy Timrå levde verkligen upp till sitt namn och sjöng, hoppade och dansade hem matchen som kan sammanfattas med ett ord både på läktaren och på isen - Klasskillnad.Bud Holloway öppnade efter 59 sekunder med att lyfta en klubba från en fortfarande sovande Timråback och lirkade in ettan. Efter det var egenligen matchen avgjord. AIK och Buddy Holly gjorde ytterligare ett mål i första. Dessutom ett stenhårt slagskott i ribban från Möller.Tidigt i andra ökade Bellemare på till 3-0 och efter det förvann inställningen något. Laget visste att dom skulle vinna detta och när Timrå reducerade till 1-3 bestämde sig grabbarna för att göra en till, inom 2 minuter hade också anders Söderberg med ett kliniskt avslut i krysset på ett friläge ökat på till 4-1. Samma sak upprepades senare i perioden när Jonte Hedström fick klippa in tvåa för Timrå så gasade bara AIK på lite till och Jocke Lindström gjorde drygt 30 sekunder senare 5-2.Som vanligt i mina referat specialstuderar jag några detaljer i spelet. Vill ni ha matchreferat vet ni säkert var ni ska hitta dom.6e spelaren - Crazy Timrå: Jag satt diametralt på motsatt sida från Crazy Timrå och blev fullständigt bortblåst av en orkan av kärlek till allas vårt AIK. En fantastisk insats av alla tillresta Crazy Timrå - crazies. Helt otroligt att få gå på en AIK-hemmamatch i Eon arena. Och till min glädje sa min 5-årige son till mig på vägen hem i bilen. - Pappa jag hejjar också på AIK.Inställningen: Vinner man med 6-2 borta, även om det är mot seriejumbon, så kan man inte klaga på inställningen. Men faktum är att det var ingen supermatch av AIK. Dock kändes det tydligt att AIK är det bättre laget och alla på isen visste om det. När Timrå var bra en stund och gjorde ett mål bestämde sig bara AIK för att öka lite och lyckades med det vid båda reduceringarna.Matchstart: Mot Linköping tog det en period. I den här matchen tog det 59 sekunder innan AIKs första mål. 3-0 i första perioden är en helt ok matchstart. Den här gången var det dock inte den typiska Skelleftehockeyn med extrem fart, hög press och långa anfall som gjorde det utan ett mer beräknande oerhört effektivt spel.Juniorerna: Otroligt imponerad av Rasmus Edström som spelar +4 idag, han är som en lill-lidas, säker med pucken och har det där lilla lugnet som kännetecknar stora spelare som gör att han vågar hålla den en tiondel extra för att se vad motståndaren gör innan han utför sitt drag.Petter Granberg fortsätter att spela stabilt bakåt och löser de flesta problem han stöter på även med puck. Kan bli lite stressad och vända tillbaka ibland och har potential att använda sin enorma kroppshydda mer. Alm också helt ok, dock stressas han lätt och tappar pucken när han sätts under press i egen zon.Alm spelade också -1 i en match som vinns med 6-2 vilket aldrig kan vara riktigt godkänt. Till hans försvar måste dock anges att han spelade med Alavaara som sin vana trogen var sämsta back och spelade -2.Inser att jag inför matchen benämnde Lundberg och Lindberg som juniorer, my bad. Deras insats var varken hackad eller malen, de hade några bra moment men annars en typisk fjärdelina. Man ser att Oskar har så mycket spel i sig men det är nått som inte riktigt stämmer, om han håller pucken liiite för länge eller om han värderar situationerna lite för dåligt och slänger iväg för många enkla passningar eller vad det kan vara har jag svårt att säga. Men han får inte ut det han kan.Lindströmkedjan: Inför nämnde jag Bud som lite anonym i de senaste matcherna. Idag visade han varför han leder den interna poängligan med två mål. Jocke Lindström börjar också komma igång, ett mål och två assist idag. Bellemare som vanligt hårt jobbande, snabbt åkande och även han gjorde ett mål. 3 poäng från den kedjan i förra matchen och 6 idag. De är på rätt väg men det finns mer att ge.Sammanfattningesvis så var det klasskillnad idag, både på läktaren där AIK-klacken utklassade Timrå och på isen där 6-2 talar sitt tydliga språk. Måste dock säga att Timrå var väldigt bleka och även om dom var jämna med AIK i skott så var det aldrig nån match. Skotten togs i dåliga lägen och Hadelöv tog det han skulle. 3-viktiga poäng utan att egentligen övertyga mer än med effektivitet./SmogzDiskutera vidare i crazytråden - http://northpower.nu/wordpress/phpBB3/viewtopic.php?f=10&t=272
Invasionsdagen är kommen!
Bortamatch mot Timrå idag och North Power mobiliserar ordentligt.Fyra supporterbussar från Skellefteå samt en från Stockholm rullade mot E-on imorse och tillsammans med de lokala AIK-fans som finns i Sundsvall kommer de att ge kvällens match en mäktig inramning.Alla crazybussresenärer är iklädda enkomt framtagna T-shirts (se bilden ovan) vilket kommer bidra till en unik kuliss och en ordentlig lektion i svartgul subkultur som sent ska glömmas.FRAMÅT KAMRATER!Vill du snacka om matchen eller crazyresan i största allmänhet så gör du det här:http://northpower.nu/wordpress/phpBB3/viewtopic.php?f=10&t=272
Time to go Crazy in Timrå
AIK kommer till spel mot Timrå, troligen med Hadelöv i mål och med en tillfrisknande Jocke Eriksson i båset, nerbilad under lördagen. Ett AIK som inte övertygat särskilt mycket siste 3-4 matcherna som avslutades i torsdag med ett imponerande svullhuvud hos grabbarna i första mot Linköping.Därför är det viktigt att nu när AIK på bortaplan fått med sig den sjätte spelaren bestående av 250 crazy fans redo att vråla struparna aviga. Viktigt som fan att vi vinner matchen på läktaren och klämmer luften ur AIKs potentiella svullhuven. Då ger vi också rätt förutsättningar för AIK att visa Timrå var skåpet skall placeras.FormTimrås nya tränartrojka har lett laget i tre matcher sen Perra slutade. En vinst och två förluster men enligt storTimråbloggaren Hamrin så börjar man redan skönja mer och bättre linjer i Timrås spel. Ska bli spännande att se om de linjerna fortsätter att förtydligas.Matcher:Växjö - Timrå 2-1HV - Timrå 3-4Timrå - HV 1-5Modo - Timrå 3-1Timrå - Färjestad 3-6AIKs form är mer oklar, efter supermatchen hos HV har dom på inget sätt varit dålig men spelet har inte heller varit bra. Lite alibispel som gett ok med poäng men som inte övertygat spelmässigt. Ledarskap och gruppdynamikteorier pratar om att man tar flera steg tillbaka när gruppen förändras och med Jockes intåg har gruppen förändrats. Speciellt när en ledande spelare ansluter med så mycket respekt som Jocke för med sig så var det givet att något skulle ske med dynamiken i laget. Bra ledare återställer rätt snabbt denna status till den som rådde innan förändringen. Det borde så sakta ha skett nu. Tror därmed att formen är uppgående. Att förstakedjan fick göra lite poäng sist och Jocke hänga en gör inte saken sämre.Matcher:AIK - Linköping 3-1Djurgården - AIK 3-2Luleå - AIK 3-2 (st)AIK - Modo 2-1 (st)AIK - HV 5-1HettTimråMax Friberg är på sina 9 mål i JVM förståss glödhet, han har också fått sätta ett mål sedan återkomsten i elitserien.Damien Fleury, 3 mål på de senaste tre matcherna.Tränarna, har på tre matcher fått fans att se Linjer i spelet som saknats under Perras tid.AIKCrazy Timrå. 250 spritt språngade galna fans, redo att skrika röven av sig för våra svartgula krigare. En uppslutning som imponerar oerhört. Låt oss vinna slaget på läktaren.Rasmus Edström, har dominerat från sin backplats på siste tiden och gjorde också två pinnar mot Linköping. Man kan väl inte kritisera uttagningen till JVM när laget vann guld, men visst fan skulle Rasmus ha varit med.Anders Söderberg, har varit pigg sista tiden och gjorde ett riktigt vasst mål senast.KalltTimråTabelläget och de obligatoriska Timråskadorna gör inte vägen mot kvalserien lättare.AIKKänns som inställningen inte varit på topp på slutet. Tycker inte heller att Möller och Forsell kommit till sin rätt i nya omgivningen samtidigt som inte heller nya förstakedjan imponerat. Men Foppa brukar ju få rätt i slutänden så det får väl sätta sig några fler matcher.Specialstuderar:Som vanligt kommer inte min matchrapport att fokusera så hårt på händelsena under perioderna, det kan ni läsa lika bra i annan media. Utan jag fokuserar på lite andra punkter som specialbevakas.6e spelaren - Crazy Timrå: Jag vill se 5-1 matchen mot HV och 8-1 matchen mot Djurgården - klass på klacken. Har man rest 40 mil i buss från två håll och grundat sen 8.30 så finns det jävlar inga ursäkter för att inte göra sitt yttersta på bortastå. Jag har med min son 5 år för första gången på riktig hockey. Vi bor i Sundsvall. Hjälp mig att göra honom till en AIKare när han växer upp ingen jävla rödvit Timråkärring.Inställningen: AIK har inte riktigt gjort jobbet fullt ut senaste matcherna. Vi vann iofs mot Linköping men mer pga lite tur och en riktigt bra andraperiod än på att vi var bra. Mot TImrå vill jag se att man gör jobbet hela matchen och att man visar lite stolthet inför sina 250 tillresta fantatiskt vrålande fans.Matchstart: Mot Linköping tog det en period innan vi kom igång, sen vann vi rätt konfortabelt utan att förta oss. Mot Timrå vill jag se ett AIK som kommer ut och kör över Timråitern, som parkerar i zon och ligger på som hororna i ett halvtom Venezuelanskt nudiebar.Juniorerna: Jag imponerades av Petters lugn och stabilitet i JVM. Rasmus otroliga spelsinne har också fått mig att tappa hakan iår. Nu vill jag gärna se att Lundber och Lindberg kliver fram några steg.Lindströmkedjan: Tre poäng senast, två mål och en ass. Låt oss se kedjan följa upp detta med minst lika många poäng. Och hoppas Bud studsar tillbaks från en rätt anonym tillvaro de senaste matcherna.Med Crazy Timrå i ryggen och med rätt inställning så är jag 100% övertygad om att AIK tar hem detta relativt komfortabelt. Vi fortsätter marchen mot SM-guld.
Inga stilpoäng - men en stabil seger
Ska man gå och se rolig hockey ska man inte se Linköping den här säsongen. Kvällens möte slutade med stabila 3-1 och tre poäng till AIK, men underhållningsvärdet var stundtals i klass med att betrakta torkande målarfärg. Den här matchen vann AIK på grundklass och dåligt motstånd snarare än publikfriande spel.Tränarbytet Säcken ut – Lückner in kanske har haft effekt i omklädningsrummet, men på isen syns inte mycket till förbättring. Linköping hade sina bästa 15 minuter i matchens inledning och att AIK kom ur första perioden med en 1-0-ledning var smickrande. Målet var det dock inget fel på – en snygg upprullning av ett trögt LHC gav Bud Holloway möjlighet att skjuta från nära håll. Han väntade ut skottet och via en Linköpingsspelare hittade pucken fram till Bellemare på högerkanten, som bara hade att lägga den i öppet mål.
Linköpings defensiva upplägg visualiserades för övrigt på ett ovanligt sätt i slutet av perioden. Johan Alm tog burskydd och avvaktade med uppspelet. Den väntade forecheckingen uteblev helt och efter närmare 20 sekunder blåste domarna av för passivt spel. Inte helt olikt Philadephias protest mot Tampa Bays så kallade ”The Trap” även om det här inte var lika planerat.-Tufft för oss, vi kom ut bättre än Skellefteå i första. Men vi gör ett misstag och det räcker för att de ska få 1-0, tyckte Harald Lückner efteråt.Anders Forsberg var inne på samma linje:-Linköping var bättre än oss i första perioden, vi hade inte riktigt farten och pressen med oss. Bättre andraperiodAndra perioden blev AIK:s från början till slut och det mest glädjande var att Jocke Lindström fick spräcka årets målnolla. En handledare från blålinjen letade sig in bakom Engstrand i LHC-målet efter att Lee Goren tagit position ”Warg-style” och betydde 2-0. Trean kom ett par minuter senare då Anders Söderberg lurade skjortan och självförtroendet av Engstrand, som efter målet byttes ut mot Fredrik Norrena.
Efter att Söderberg brutit in mot mål och sett ut att vara på väg att runda kassen petade han istället in pucken vid närmsta stolpen. En riktig delikatess som undertecknad njöt av, men det är tyvärr ett sånt där mål som aldrig dyker upp i ”årets mål”-sammanhang. Hur som helst, 3-0 stod sig perioden ut och skotten 14-2 säger det mesta om hur det såg ut.Avslutningsperioden var snabbt avklarad – visserligen skapade Linköping lite nerv i matchen genom att reducera med åtta minuter kvar, men det var mer en produkt av slappt hemmaspel än någon riktig uppväxling av krislaget LHC. Med fem minuter kvar åkte Alavaara ut för en milt uttryckt hård dömd hakning, men LHC förmådde inte skapa något och när Carl Söderberg valde att gå loss på Andreas Hadelövs benskydd likt en yxa på en vedklabb blev resultatet två minuter i båset och gardinen ner för bortalaget, som fick se sig slagna med 3-1.-Söderberg tyckte själv att pucken låg fri mellan ”Hades” benskydd men så här är det när man är i oflyt, domsluten går inte vår väg riktigt, tyckte Lückner.
Vi fick ett snabbt snack med Hadelöv efter matchen.Carl Söderberg tyckte att pucken låg fri i samband med hans utvisning i slutet, hur upplevde du det?-Den låg säkert fri - under benskyddet och plockhandsken, skojade Hadelöv.-Vi är glada för tre poäng, vi tog över i andra perioden och att Linköping bara hade två skott på mål innebär att vi gjort vårt jobb bra, menade Anders Forsberg, och fortsatte:-Tredje perioden blir ett ställningskrig men vi har bra kontroll över händelserna.Bellemare klev av en bit in i perioden och ersattes av Hynning. Hur är läget med #41?-En säkerhetsåtgärd, en ”stressförkylning” igen, skämtade Forsberg, som inte ville gå in på fler detaljer kring Bellemare.Lagets läkare Karin Granberg kunde dock senare meddela att det handlade om en överkroppsskada, att Bellemare står över morgondagens träning men att allt talar för att han spelar mot Timrå på lördag.Förstakedjan fick utdelning idag, känner du fortfarande att det är rätt spelare tillsammans där?-Det gör jag absolut. Att allt inte har fungerat har sina orsaker men det är ingenting bestående. Det där kommer att bli riktigt bra framöver.Skador, krämpor, vad är det du syftar på?-Ledsen, men jag kan inte säga mer. Jag bara mörkar, meddelade Forsberg.Vi passade på att höra lite med honom om Fredrik Hynnings situation i laget.-Han har hamnat i ett jobbigt läge, eller snarare har jag satt honom i ett jobbigt läge. Men Fredrik är oerhört proffsig och håller humöret uppe.En del åsikter gör gällande att man hellre borde satsa på juniorer, till exempel Emanuelsson och Mustonen, hur ser du på det?-Petter och Joel är jättebra spelare de också och de är nära en plats i laget. Det som är bra med Hynning är att man kan använda honom till allt, han är dessutom väldigt nyttig i boxplay och nu när Melker är skadad så behövs han ännu mer. Melker är nog den jag mest av allt vill ha i boxplay, säger Forsberg.En spelare som höll den fysiska delen uppe bra idag var Lee Goren.Var det här en kul match att spela, Lee?-Tja, det var en helt okej match i alla fall. Vi kommer ut lite svagt men blir bättre och bättre och tar över i andra perioden.Om du jämför med förra hemmamatchen mot Linköping (0-2), den där vansinnigt trista matchen, var det någon skillnad idag?-Ja, idag ställde de i alla fall inte upp med fem man i neutral zon! Det var en bättre match idag, tight och mer mer forechecking från deras håll än senast de var här.Jag tyckte du tog för dig mer fysiskt idag, är det operationen som gjort att du lyft en nivå där?-Det blev bättre av den men jag har egentligen försökt spela fysiskt varje gång jag fått tillfälle till det.Är du fullt återställd nu?-Läkarna hade nog helst velat ha mig i vila ett par veckor till men jag hatar att inte spela, jag vill tillbaka till isen så fort det bara går.Det kanske är extraträningen med Bert du hatar? Eller är det där en hatkärleksrelation?-Haha, nej då, jag gillar Bert. Han kör stenhårt och han är otroligt viktig för laget med sin energi, även om det är grymt jobbigt med hans extraövningar, flinade Goren.AIK har som bekant en viss krissituation på backsidan i och med att såväl Fredrik Styrman som Tomas Skogs är långtidsskadade. En som verkligen klivit upp enormt i nivå på backsidan i och med sitt ökade förtroende är Rasmus Edström, och denna kväll var han enligt undertecknad bäst på banan.-Kul att höra att du tycker det, även om jag inte är så nöjd med prestationen i första perioden. Jag hade väl inte så jättemycket att göra men jag tycker det var dåligt ändå, sade Edström.
Men resten av matchen?-Resten funkade riktigt bra får jag säga.Du spelar mycket PP nu, ett rätt skapligt kliv i utvecklingen för din del. Hur är det?-PP är verkligen skitkul! Dels är det skönt att ha det förtroendet, men det utvecklar mycket också, inte minst avsluten.Nu väntar Timrå på lördag. Hur tänker man i bussen ner, försöker man slå bort tankarna på att de ligger sist i serien?-Vi vet ju var de ligger men vi vet också att de är desperata och jagar poängen. Det funkar inte att tumma på något, vi måste in med rätt inställning för att slå dem, så är det.Känner du förresten till att det blir invasion från North Power till matchen?-Jag läste något om att det var massor av folk som skulle dit ja, det blir helt grymt. Ni behövs!Sammanfattningsvis en stabilt genomförd match av AIK, en insats som dock inte på något sätt var i närheten av toppnivån laget har. Det är lätt att tänka att det var tur att Linköping bjöd på så tamt motstånd, men samtidigt har AIK en förmåga att anpassa sig efter motståndet och det är inte så troligt att det sett likadant ut med Brynäs på besök.Jag går inte om på så mycket individuell kritik denna kväll då det inte känns helt befogat. Många spelare presterade egentligen inte särskilt bra, men tillräckligt för att bärga tre säkra poäng och det är det viktiga. Hadelöv i målet räddade ett par frilägen och hade dessutom stolparna med sig vid två tillfällen – kanske inte matchavgörande men det kan ju inte han hjälpa.För som målvaktstränaren Krister Holm svarade på frågan om vad laget tar med sig från den här matchen:-Tre poäng, framför allt./Trolletredaktionen@northpower.nuDiskutera gärna vidare här
Låt oss slippa grishockeyn!
Efter ett nytt miniuppehåll är det match igen. Linköping står för motståndet i Skellefteå Kraft Arena och en intressant detalj med det här mötet är att säsongens tidigare tre matcher samtliga slutat med klara bortasegrar. Lika bra som AIK varit vid 0-4 och 3-6 borta, lika usel var insatsen vid 0-2-förlusten hemma i höstas. Dags att bryta mönstret nu alltså!
Den där 0-2-matchen minns man som Sveriges tråkigaste hockeymatch någonsin, men efter att ha sett Cluben i lite fler matcher inser man att det där inte var någon tillfällighet. Nyligen sparkade tränaren Hans ”Säcken” Särkijärvi har verkligen tatuerat in sin extremdefensiv på insidan av ögonlocken på sina spelare. Förutom Säcken har även Johan Åkerman fått lämna klubben medan en annan gammal AIK-are kommit in, Ivan Majesky. Inte direkt det offensiva tillskott LHC behöver dock. Harald Lückner har tagit över laget och när detta skrivs spelar LHC mot AIK IF borta. När man ser den matchen är det inte svårt att förstå att laget gjort minst antal mål i serien – de har ingen som helst offensiv spelidé och ska man titta på deras powerplay bör man bunkra upp med koffein för att inte somna direkt, så trist är det. 3-0 till AIK IF står det just nu (andra periodpausen) och jag ser inga tecken alls på att LHC ska vända matchen. Läget i AIK kunde ha varit bättre. Poängmässigt har det bara blivit sex poäng på de fem senaste matcherna även om en poäng mot Luleå och noll mot Djurgården har varit underbetalt sett till spelet.Fredrik Styrman, Tomas Skogs och Melker Karlsson är alla borta några veckor till. Martin Lundberg, Bellemare och Rasmus Edström har inte tränat fullt ut på slutet men Anders Forsberg har lovat att de är i fullt spelbart skick på torsdag. Håller AIK tempot uppe och ser till att få mycket puckar och trafik mot mål så kommer det här att sluta med tre poäng och fjärde raka hemmasegern, så pass dåliga är Linköping. Det som står i vägen för AIK är egentligen om Cluben skulle hitta en jätteformtopp på två dagar, eller om de lyckas lura AIK att sänka tempot och börja grisa. Fast jag håller inte det sistnämnda som särskilt sannolikt – den typen av spel stod Säcken för och Lückner måste tillföra nytt blod och fräscha spelidéer. Jag säger 3-0 och hoppas innerligt att Jocke Lindström får göra säsongens första mål. Sen laddar vi mot Timrå! Diskutera matchen här /Trolletredaktionen@northpower.nu
Två poäng som borde varit tre
Segersviten håller. Fjärde raka mot Modo den här säsongen fixades igår, men den här gången fick Öviksgänget med sig en tröstpoäng som man åtminstone delvis bör tacka domarkvartetten för. Stundtals verkade man visa ut spelare för att motståndaren snubblade, tappade balansen eller bara inte hängde med.Grym inramningVi börjar med något av det bästa från kvällen. Inramningen var ingenting annat än superb med två klackar som sjöng för kung och fosterland, vilket även drog med sig sittplatspubliken. Naturligtvis vann hemmasupportrarna den matchen, men de 105 tillresta modoiterna ska ha en eloge för att man matchen igenom höll igång – låt vara att en del mindre snygga ramsor om de fyra svartvita slank igenom.Nu till själva matchen. Modo hade gjort läxan inför kvällen, det märktes direkt. AIK försökte driva på med mycket skridskoåkning och högt tempo, men Modostaben hade nog tittat både en och två gånger på AIK – HV71 från i torsdags för man spelade säkert, stoppade anfallen tidigt och drog ner farten så gott man kunde. Intrycket efter första perioden, som slutade mållöst, var att det kanske togs lite väl enkla utvisningar. 
Utvisningar för precis alltDet var dock ingenting mot vad som skulle följa i andra perioden. Morgan Johansson och hans entourage bestämde sig omgående för att allt som kunde göra ont, som fick någon att ramla, tappa klubban eller liknande var värt en tvåa på tavlan. Och till en början var det nog inte så tokigt, vi har ju efterlyst hårdare tag mot spelförstörande moment och utvisningarna fördelades ganska jämnt mellan lagen. Tyvärr eskalerade det efter att Niklas Sundström åkt ut på 2+10 minuter mitt i perioden.AIK försökte hamra på med sitt spel så gott det gick men fick det rejält upphackat av alla avblåsningar och utvisningar. Något Anders Forsberg hade högljudda synpunkter på.-Jag vill inte säga att domarnivån var dålig, det tycker jag egentligen inte att den var. Det jag var på domarna om var att de skulle blåsa även för alla slashingar mot händerna. Interference, hakningar och sånt spelar inte så stor roll, men de där slagen mot överkroppen kan sätta killarna ur spel, kommenterade Forsberg.1-0 skulle komma även om det dröjde länge. Efter knappa 17 minuter drog Oscar Lindberg upp ett anfall på vänsterkanten, passade till Anders Söderberg som mycket läckert droppade pucken till Oscar Möller. Trots en rejäl slashing – igen – mot klubban lyckades Möller få med sig pucken och lägga den i bortre hörnet bakom en storspelande Mikael Tellqvist. Och man blev inte mindre imponerad när man såg att klubban var av efteråt!-Den höll precis ihop men gick av när jag sköt, tur att jag fick iväg skottet i alla fall, skrattade Möller.
Hur upplevde du alla utvisningarna?-Vi försökte trumma på med vårt spel men det blev svårt att hålla det. Jag tycker ändå vi gör det bra, vi borde väl ha satt något läge till.Direkt efter målet fick Modo två utvisningar med halvminutens mellanrum, men trots spel i fem mot tre lyckades AIK inte få hål på Tellqvist. Likadant i tredjeTredje perioden inleddes i tre mot fem efter att Jocke Lindström åkt ut för interference med två sekunder kvar av föregående period. För vad, undrade många i publiken, även om man vid det här laget funnit sig i att vad som helst kunde leda till utvisningar.-Jag fick Modospelarens klubba runt midjan och skulle trycka bort honom för att komma loss, det var vad de blåste för, berättade Jocke efteråt.Ett lysande boxplay höll dock baklängesmålet borta och när AIK bjöds på nästa fem mot tre-läge var det dags att avgöra tillställningen. Men det ville sig inte, powerplayet denna kväll stod inte att känna igen och tempot var alldeles för lågt med två man mer på banan.-Vi borde ha stängt matchen där, säger Anders Forsberg, och fortsätter:-Vi försöker göra det lite för snyggt och spelar runt pucken utan att ta avsluten. Vi kan bättre än så.Intrycket var att ni började spela på resultatet ganska tidigt i tredje perioden, i likhet med ett antal tidigare matcher i år. Håller du med?-Nej, det kan se ut så men jag håller nog inte med. Vi försökte fortsätta komma med fart mot dem men det är svårt med så mycket avblåsningar som det blev. Det var inte bara för utvisningar, hela spelet blev sönderhackat.
Vad kommer det sig att AIK har svårare mot de sämre lagen i serien?-Jag vill egentligen inte kalla dem sämre, skillnaden mot topplagen är snarare att deras individuella nivå är ojämn. De spelar sina toppspelare otroligt mycket och så länge de orkar så gör de det bra. Får man hål på dem tidigt så orkar de inte men när det blir som idag så är Modo absolut inget dåligt lag, säger Forsberg. Kalldusch med ett par minuter kvarIstället för ett avgörande kom en kalldusch med bara 2.30 kvar. Per-Åge Skröder störtade fram på högerkanten och lade in kvitteringen mellan benen på annars storspelande Jocke Eriksson i målet.-Det var retligt, jag borde ha hållit tätt där, säger Jocke men avbryts av Johan Alm som skjuter in:-Det där var mitt fel, jag tar på mig det målet. Jag stressade där och borde ha hållit honom där.Efter lite diskussioner enades de två till slut om att dela på ansvaret.Vi frågade Jocke hur det är att stå i mål i en match med så många utvisningar.-Det är annorlunda, man får försöka hålla fokus även om spelet blir väldigt ryckigt åt båda hållen. Jag har grymt bra hjälp av backarna idag igen. De täcker skott jättebra och gör att jag kan koncentrera mig på det jag ska göra.Ni höll tätt i tre mot fem, hur är den spelformen som målvakt?-Det är svårt, det är klart. Man får vara extra noga med sidledsförflyttningarna och kanske spela lite längre in i målet när de får ett sådant övertag, säger Jocke.1-1 stod sig perioden ut även om Morgan Johansson hann med ytterligare 14 utvisningsminuter. Först en chargingtvåa på Dick Axelsson för att han mer eller mindre ramlade över Jocke Eriksson. Dick firade den med att gå lös på sarg, plexiglas och bänkar i Skellefteå Kraft Arena.
Därefter en 2+10 på Christian Söderström, tvåan för hakning och tian för att han dunkade klubban i plexiglaset.Det gjorde väl Axelsson också, tänker ni? Jodå. Vem sa att hockeydömande är logiskt? Förlängningen blev till straffarFöljaktligen hanns ytterligare två utvisningar med i förlängningen. Bud Holloway åkte ut för hakning när en modoit trillade på ändan en bra stund efter eventuell kontakt. Dick Axelsson kontrade med att slasha Jocke Eriksson över plockhandsken halvminuten senare, och på något sätt var summan av alla utvisningar inte så orättvis. Synd bara att de ska få förstöra en match.Straffläggning fick avgöra och där drog AIK det längsta strået, även om det såg mörkt ut. Efter flera snygga straffar – bland annat ett riktigt konststycke av Jocke Lindström från nära håll – kunde Erik Forssell sätta game winning goal i femte straffrundan. Bonuspoäng till AIK alltså.Jocke Lindström fick iväg hela åtta skott på mål denna kväll.-Jo, jag försökte så mycket jag kunde, tyvärr blev det ingen utdelning, kommenterade Jocke.
Hur har det varit att komma tillbaka till Elitserien rent spelmässigt?-Jämfört med NHL är det ju skillnad, det är betydligt längre mellan sargerna och det tar lite tid att komma in i det gamla spelet igen. Däremot funkar det bra med spelsystemet, det är inte så stora skillnader mot i fjol.Hur skulle du bedöma din egen nivå just nu?-Det går framåt men jag har bara spelat en vecka. Jag kan bättre, det kommer med tiden, lovade Lindström. Eriksson bäst i landetJocke Eriksson storspelade i målet och i och med att jättedansken i Frölundas mål, Frederik Andersen, släppte in fyra mål denna kväll så passerade Jocke honom i målvaktsligan, både sett till räddningsprocent och ”Goal Against Average”, dvs insläppta mål per match. Något Jocke tog med ro:-Det är inget jag tittar på, det är mest farsan som kikar på sånt där. Visst är det otroligt kul att det gått så bra men jag är inte ensam på banan, jag har bra hjälp av mina backar också.Så du är inte inne och smygsurfar på Swehockey på kvällarna efter match och kollar statistiken?-Nä, jag lovar, jag kollar aldrig sånt! säger Jocke och skrattar.Ingen fara med PikkarainenHannu Pikkarainen klev av med det som numera endast benämns som ”mjukdelsskada på överkroppen”, men som såg ut som en ansiktsskada. Karin Granberg kom dock med lugnande besked:-Det är ingenting allvarligt och han är med största sannolikhet tillbaka mot Luleå efter nyår. Individuell kritikInga direkta anmärkningar denna kväll förutom den skrala utdelningen målmässigt. Johan Alm gjorde en helgjuten insats på backsidan och han har verkligen utvecklats enormt från en ganska stapplig start på säsongen. Jocke Lindström gick poänglös från matchen men där kommer utdelningen, oroa er inte. Hans flippassningar och dragningar är av absolut elitklass och när han trimmat in siktet blir det inte roligt att vara motståndarmålvakt.Bellemare sliter som ett djur "varannan gång" och klockades för över 26 minuter på isen ikväll. Han verkar kunna spela hur mycket som helst och där vill vi se ett långtidskontrakt. Hör du det, Lasse Johansson?Jocke Eriksson har redan omnämnts, han var lysande på nytt. Ska man hitta svaga punkter så är det nog fjärdekedjan. Nu är deras uppgift visserligen inte att ösa in mål, men det stämmer inte särskilt bra i deras offensiv och de är långt ifrån att producera riktigt heta chanser i dagsläget. Vi avslutar som serieledareÅr 2011 avslutas alltså med Skellefteå AIK som serieledare, även om ledningen krympte till två poäng eftersom Luleå bortaslog Djurgården. Det innebär också att nästa match – på torsdag i Luleå – blir en ren seriefinal med allt vad det innebär.Låt oss hoppas på två lika vassa klackar då. Och domare som inte har huvudet under armen. För det kanske inte var som Dick Axelsson skrek i spelargången efteråt – ”de sämsta jävla domarna någonsin!” – men bra var det verkligen inte./Trolletredaktionen@northpower.nu