Har Skellefteå AIK fått Svullhuvud?

En svällande beundran av de egna prestationerna kan resultera i ett svullhuvud.Uttrycket få svullhuvud betyder ungefär 'att överskatta sig själv'. Uttrycket hörs framför allt i det bildrika sportspråket. Svullhuvud kommer av engelskans swell head.

Under det senaste året har undertecknad sjunkit så djupt ned i psykologins träsk att ljuset från den sol som är Skellefteå AIK knappt har trängt ned genom det grumliga och trögflytande vattnet. Det var inte förrän den totala syrebristen tvingade mig att återvända till ytan som jag insåg att min senaste krönika skrevs innan säsongen hade dragit igång på allvar. Det är helt enkelt för djävligt. Denna säsong som sannolikt kommer att gå till historien som en av AIKs främsta, har jag tvingats till ett okristligt slavarbete i psykvårdens mörka gruvor. Jag har missat inte mindre än 6 matcher, vilket är mer än alla mina tidigare säsonger sammanlagt och jag har aldrig varit så inaktiv på Northpowers forum som i år. Följaktligen känner jag mig inte tillräckligt kompetent eller påläst nog att dra några djuplodande slutsatser om vilka psykologiska mekanismer som ligger bakom säsongens framgång.  Mina slutsatser innan säsongen om att vi antingen skulle hamna i ingenmansland eller vara guldkandidater tycks i ljuset av lagets prestationer som onödigt skeptiskt. Vi har i min mening uppfört oss som guldkandidater hela säsongen.

Vad som återstår nu är en endast handfull matcher, men måhända är dessa matcher de viktigaste jag någonsin kommer se mitt älskade lag spela. Jag var bara 2 år senast Skellefteå spelade en SM-final, en ålder där mina minnen främst rör avföring, snor och mystiska färgglada klossar som skulle tryckas ned i lika mystiska och oregelbundna hål. Något som uppenbarligen tog så mycket tid att jag inte hade tid att upptäcka lagspelet ishockey.

Nu 33 år senare har jag bemästrat både mina toalettbesök, näsduken och administrerar regelbundet begåvningstest för barn med färgglada klossar och tidtagarur. Jag har dessutom genom åren odlat ett nästan febersjukt intresse för sporten ishockey och en tveklöst sinnessjuk passion för Skellefteå AIK. Bara namnet ger mig i dessa slutspelstider rysningar.

Nu när vi står inför en finalserie där Skellefteå har en, enligt min uppfattning, synnerligen god chans att vinna och göra resten av året till en enda lång julafton. En SM-final är alltid tuff och kommer alltid att vara en stenhård kamp, Det är nämligen två lag som genom 55 matcher och ett tveklöst rättvist slutspelsträd bevisat sig vara de två bästa i Sverige. Bäst av 7 matcher ljuger inte och att vi spelar final är helt välförtjänt. Vilka faktorer kommer då att vara utslagsgivande i denna finalserie och kommer vi verkligen se två lag som spelar på toppen av sin förmåga?

Varje tränares uppgift är att maximera lagets och den individuelle spelarens prestation, detta genom mer eller mindre avancerad inlärningspsykologi. De fysiska aspekterna är naturligtvis väldigt viktiga, men spelarens vetskap om när denna fysik ska utnyttjas och på vilket sätt styrs av mentala scheman eller komplicerade algoritmer där rätt reaktion eller beteende skall efterfölja rätt stimuli. Man tränar in ryggradsbeteende om man så vill. Dessa ryggradsbeteenden existerar i åtminstone två dimensioner, det ena rör lagspelet, hur man ska röra sig och agera i förhållande till det egna laget likt övergripande principer, medan den andra dimensionen är hur man individuellt agerar i en given situation. Dessa flyter ofta ihop till ett avancerat och diskursmässigt flytande begrepp som spelstil. Eftersom dessa är mentala scheman så bygger framgången i dessa på koncentration, stresshantering och fysisk ork. Ju djupare inkodade dessa scheman är desto mer reflexlika är de och desto tåligare är de mot ovan nämnda faktorer.

Så en liten sammanställning och tabeller är väl aldrig fel?

1. Ork - Här finns inte mycket att göra. Den träning som skett under säsongen ska ha förberett spelarna så gott det går och skillnaden mellan Färjestad och Skellefteå bör vara liten. Min uppfattning är dock att Skellefteå som lag är i något bättre fysisk form. Helt enkelt baserat på att medelmåttiga spelare som vi har, förstår att det är genom att vara i bättre fysisk form som man kan konkurrera. Jag tror Färjestad haft större tilltro till talang och stjärnstatus vilket inte gett samma desperation i träningen.

Fysisk status

Skellefteå 5 av 5

Färjestad 4,5 av 5

2. Stress - Jag säger bara ett ord Kvalserien! Om något är stressande så är det den mardrömmen. Stress fungerar i mindre mängder ofta prestationshöjande men i större mängder precis tvärt om. Man kan argumentera för att en SM-final skapar stress, men jag vill mena att det finns en skillnad mellan stress och nervositet och spänd förväntan och att stress knappast kommer att vara en faktor för Skellefteå i denna SM-final. Vi har allt att vinna, till skillnad från Färjestad som faktiskt har en rejäl press på sig och ett för mig tveksamt favoritskap. Här är återigen vågskålen till Skellefteås fördel.

Stresstålighet

Skellefteå 5

Färjestad 4

3. Koncentration - Har vi svullhuvud? Efter en mycket lyckad säsong och en i det närmaste moralisk SM-final mot Luleå så finns möjligen en risk att Skellefteå har fått lite klassiskt svullhuvud.

Tränare Forsberg är av en annan uppfattning. Han säger till David Ekström på Norran:

- De äldre spelarna vi har kanske har sin sista chans nu, så det finns ingen risk att de är mätta. De yngre spelarna vi har är alltid hungriga, de är alltid på. Så spelarna är fullt taggade

Jag är inte lika övertygad. Skellefteå rider på en framgångsvåg och är tveklöst och med rätta, väldigt nöjda och stolta med säsongen, framförallt efter den magnifika kampen om Norrland med Luleå Hockey. Detta kommer tveklöst att påverka, men då ska vi inte glömma att Färjestad i ännu större utsträckning lider av svullhuvud och har gjort det i många år. Det är här Skellefteås största tankefälla ligger. Det är min starka uppfattning att en mycket stor del av Färjestads framgång beror på att deras motståndare vet att det är just Färjestad man spelar mot och då presterar sämre. Myten om Färjestad är större än laget och det är snarare den draken som Skellefteå behöver slåss mot. Loobs pojkar tror att de är Sveriges bästa lag och deras styrka är att det tror allt som oftast även deras motståndare. Skulle Skellefteå istället gå ut och strunta i vilket lag man spelar mot, likt AIK gjorde mot HV71 i kvarten, kommer laget från Karlstad att bli tagna på sängen och i det närmaste förvirrat chockade. Den vågen kan vi rida på ända till det första SM-guldet på 33 år.

Motståndskraft mot svullhuvud

Skellefteå 4

Färjestad 3

Om nu någon mot förmoda orkat läsa ända hit, vill jag tacka för er tid och avsluta med ett stabilt slutspelstips, Skellefteå bärgar Guldet med 4-3 i matcher efter att Färjestad inte längre orkar. Oscar Lindberg, mannen utan nerver, gör 4-2 i öppen kasse i sista och avgörande matchen. Klockan står då på 19.12 i tredje perioden och i Skellefteå stad firas ett SM-guld för andra gången i historien. Det är i alla fall vad jag har drömt om, djupt nere i psykvårdens gruvor.

/Warder

Det luktar illa, Luleå.

Med anledning av den senaste tidens händelser gällande Lars ”Osten” Bergström och journalisten Jonas Fahlman vill North Power härmed rikta ett öppet brev till Luleå Hockey och Luleå Fans. Vi vill redan här framhålla att North Power säkerligen har agerat felaktigt flertalet gånger historiskt, det är inte på något sätt första gången en hockeyklubb eller supporterförening beter sig illa, sannolikt inte sista heller för den delen. Men det förminskar inte på något sätt allvaret i rådande situation.Vad gäller historien med Osten så är fakta dessa; dagen efter första matchen mellan Skellefteå och Luleå berättade en kvinnlig bekant i femtioårsåldern för undertecknad – inte ilsket utan mer besviket – att Osten förstört hennes hockeyupplevelse. Hon berättade vidare att hon sitter på raden nedanför de platser som reserverats för motståndarlagets representanter och att det ibland kan vara ganska mycket inlevelse från just dessa platser. Just denna match var det dock något alldeles extra, eftersom Osten enligt henne gått för långt och skrikit ”Men ta bort negerjäveln!”. Till slut reagerade en annan herre och sa åt Osten att lugna ned sig, varpå Osten replikerade ett ”Håll käften!”. North Power reagerade på detta och ringde upp Skellefteås Pea Israelsson och Thor Stöckel om uppgifterna. Stöckel berättade att han suttit i anslutning till Osten men att åtminstone inte han hört några rasistiska tillmälen. Han berättade dock att han tagit kontakt med Osten men svarade väldigt svävande på Ostens syn på saken. Efter samtalen publicerade vi en artikel på northpower.nu. Dessa iakttagelser har uppenbarligen också nått Norran och Folkbladet eftersom både Fahlman och Ekström/Savonen senare under dagen också publicerade artiklar i ärendet. Senare under aftonen kom Expressen och sedermera också Aftonbladet med var sin artikel i frågan, där åtminstone Expressen uppger sig ha förstahandsuppgifter.North Power kan inte svara för övrigas bakomliggande motiv till sina publiceringar men för egen del hade det inget med Luleå Hockey i sig att göra, än mindre ett agg mot Osten som person. Vi tycker helt enkelt inte att det är ok att yttra sig i nedsättande ordalag om andra människors hudfärg. Vi tycker vidare att det är än mer anmärkningsvärt att en person som representerar en elitserieförening yttrar sig så. Särskilt med tanke på dennes ansvar dels gentemot arbetsgivaren och dels som förebild gentemot sponsorer, föräldrar och barn och inte minst de egna supportrarna. Om kända ansikten för föreningar tillåts uttrycka sig på detta vis legitimerar man beteendet och det blir väldigt svårt att i  nästa led föra en trovärdig och fruktbar diskussion med supportrar om läktarklimat.North Power kan inte med säkerhet säga att Osten sagt det han anklagas för. Det kan inte heller Fahlman eller någon annan. Ingen har heller påstått sig veta säkert. Däremot är det ett så allvarligt uttalande att det förtjänar att uppmärksammas så att sanningen får komma fram.Situationen har nu fått onödigt stora proportioner med alla polisanmälningar som skett, men Luleå Hockeys sätt att bemöta problemet har inte underlättat situationen. Om man klart och tydligt från dag ett hade visat med handlingskraft att man inte accepterar ett sådant eventuellt uttalande med en vilja gå till botten med problemet, hade sannolikt uppmärksamheten inte blivit lika stor. Tyvärr valde istället Luleå och Osten att komma med vaga uttalanden och tveksamma ställningstaganden.Det hade dock sannolikt stannat där, om inte en liten klick s.k. supportrar av Luleå Hockey lämnat allt sunt förnuft hemma och gått till fysiska och verbala angrepp mot Jonas Fahlman. Orsaken till dessa sägs vara den smutskampanj som Fahlman bedriver mot Luleå Hockey. Vidare kallar man honom lögnare och är själva helt säkra på Ostens oskuld. Smutskampanj eller inte, Fahlman har aldrig hävdat sig sitta på sanningen. Dessutom är han långt ifrån ensam om rapporteringen av Ostens agerande. Slutligen ska det kanske tilläggas att inte heller dessa personer som kallar sig Luleåsupportrar har någon aning om vad som egentligen är sant i frågan. Det vet bara Osten och de som uppmärksammade vad han faktiskt sa. En sådan förmåga att lyfta blicken verkar dock denna klick människor sakna helt. I stället väljer man att agera med reptilhjärnan, och angriper Fahlman med dels fysiska föremål och dels grova personangrepp som närmast kan liknas vid förtal (nej, det Fahlman skrivit har inget med förtal att göra) och med det agerandet skadar man inte bara sig själva utan sätter föreningen än mer i dålig dager.Här hade dock Luleå Hockey och Luleåfans en chans till att återigen kraftigt visa att sitt avståndstagande. Vad gör man då? Jo, Stöckel meddelar förvisso att beteendet var felaktigt men att Fahlman, efter vad han hört, tagit en väg förbi Luleås klack och sett nöjd ut. Därigenom implicerar alltså Stöckel och Luleå Hockey att Fahlman har medverkat till problemet genom att passera Luleåklacken. Faktum är att Luleåfans markerar sitt avståndstagande tydligare genom att säga att man tar ”kraftfullt avstånd”, även om supporterförningen också avslutar med samma ”men”. Avståndstagandet från Luleå Fans hindrar dock inte vissa ”supportrar” från att fortsätta sitt aggressiva beteende mot Fahlman, som även efter det officiella avståndtagandet mottagit olika former av hot, via Internet, telefon och sms så till den milda grad att nämnde Fahlman nu känner sig uppriktigt rädd och tagit time out från sin hockeyrapportering.Detta ska inte kunna hända. Det ska inte tillåtas hända. Luleå Hockey som förening och Luleåfans som officiell supporterförening till klubben måste självklart visa att man inte accepterar denna behandling av en journalist, och framför allt människa. Som journalist har man en meddelarfrihet som förenas med den grundlagsskyddade yttrandefriheten och tryckfriheten. Detta ansvar åvilar självfallet inte bara Luleå, utan det får ses som en allmän uppmaning till samtliga hockeyföreningar och supporterföreningar i Sverige att ta sitt ansvar och skydda enskilda från nu uppkommen situation.Vi är medventa om att vårt agerande medför att NP kommer att granskas extra hårt. Vi ser dock inte detta som någonting negativt då en supporterklubb aldrig får bli en skyddad verkstad för de som inte följer samhällets regler.Det luktar illa, Luleå./North Power,genom padwick

Little Jerusalem loves it rough

Publiksiffror kan analyseras på en mängd sätt, jag tänkte i denna krönika försöka bena ut publiksiffror i några sammanhang. Dels redovisar jag den vanligaste siffran, dvs publiksnittet. Det är en intressant siffra men den baseras dels på om man har massa derbyn, dels på om man hade tur att ha hemmamatcherna under mellandagar (om man bor i en stad med många hemvändare över jul), samt hur många som går på matcher under den vanliga serielunken.Inga överraskningar här, Frölunda följt av Djurgården (i kraft av derbyna) och HV..Skellefteå är näst sist vilket inte kan ses som så värst bra.Jag försöker här fokusera lite på just serielunken. Jag har i statistiken plockat bort de matcher som sticker ut publikmässigt, typ DIF-Solna IF som förståss innebär ett fullsatt Globen, men hur mycket publik har Solna IF när inte Järnkaminerna är på besök?Här kan man genast se att Solna lever på sina Derbymatcher, annars är det ganska lika, Skellefteå klättrar förbi Timrå men är ganska fast förankrade i botten.Sedan har jag studerat hur stor fyllnadsgrad man har i de olika arenorna under Serielunken, detta berättar egentligen ingenting, men det är lite kul att se att vissa lag fyller hallen även om det är en serielunk medan vissa har väldigt lite publik då.Det mest anmärkningsvärda här är att HV har inga högprofilmatcher, de har i princip fullsatt varenda match, toppmatcher som serielunk. Men vi ser också att de lag med lite mindre arenor ofta har en högre fyllnadsgrad än de med större arenor.Ett annat intressant mått är hur mycket publik som dyker upp relativt hur stort publikunderlag som finns i kommunen (jag har valt kommun istället för tätort för alla städer utom Stockholm och Göteborg) då jag vet att mycket publik faktiskt tar sig in från utkanten av kommunen och jag bedömer detta vara att bättre mått än tätortens befolkning.Baserat på denna statistik så kan man nog åtminstone i publikhänseende så är Modo fortfarande ”the heart of hockey”. Kallt konstaterat måste den hockeytokiga Övikspubliken vara rätt så jävla oroliga just nu.  Skellefteå står sig väl här och självklart så hamnar storstäderna sist, gällande Timrå så har jag tagit med både Timrå och Sundsvalls kommun vilket möjligen kan vara lite missvisande då Sundsvall och Timrå har en viss animositet mellan kommunerna när det gäller hockeylag, men den är nog inte så stor.Slutligen har jag undersökt en teori jag har om att AIK har byggt en för liten arena och det är därför man har ett relativt lågt publiksnitt fast man har en hög fyllnadsgrad under lunken och fast man har en mycket publik kommer relativt upptagningsområdets befolkning.Mitt antagande är att om AIK skulle byggt en arena för 8000 betalande så skulle man fylla denna arena under mellandagsmatcher och i derbyn mot Luleå. Just i år kanske det inte gjort så mycket skillnad då vi inte hade en enda hemmamatch jul el. annandagen då hemvändarna är kvar i stan eller under ledigheten kring nyår. Bara den 28e och då var det inte riktigt fullsatt. Vi har dessutom bara två hemmaderbyn mot Lule i år. Jag redovisar därför två resultat:Det första – som det kunde ha sett ut i år om vi tagit 8000 och fyllt hallen mot Luleå två gånger och den 28/12:Publiksnittet ökar från: 4959 till 5211, det gör inte så mycket i statistiken men vi skulle i alla fall passera Luleå i publiksnitt. Detta skulle ge ökade biljettintäkter med drygt 1 miljon kronor (räknat på ett biljettsnitt på 150 kr), undrar hur mycket det skulle öka kostnad för hyra och drift.Den andra – maxat. Vi har tre hemmaderbyn mot Luleå och två hemmamatcher under mellandagarna där vi fyller hallen med 8000 galna fans…Publiksnittet ökar till 5497 personer, dvs vi hamnar i paritet med Gnaget och Brynäs, och distansierar luleå klart. Det skulle också innebära drygt 2 millar mer i kassan.Slutsats från detta. Vi kan konstatera att Jönköpingsborna inte bara går i kyrkan, dom går också på hockey. Att fylla hallen till 98% under serielunken är otroligt imponerande och jag gissar att man i HVs hemliga war room smider planer på att bygga en större arena för att kunna maxa publikintaket just på högnivåmatcherna. Hittills i serien har de haft fullsatt 8 gånger och aldrig haft mer än 5000 tomma platser under hela säsongen…Övik må vara the heart of hockey med den gudfruktiga publiken i lilla jerusalem also likes it rough…/Jörgen

Vi är väl inte här för att skita.......

Häpnade verkligen när AB:s sportbladet öppnade sig i dator-fönstret vid morgonkaffet. I en artikel angående Aik If:s möte med Dif häromdagen uttalar sig Tomas Monte'n enligt följande.

"Skellefteå och HV hade skitit på sig"

Måste medge att jag inte förstår kopplingen.

"Seriens två bästa lag hade inte fixat att spela under det tryck som är i Globen". Hur Monte'n kan veta detta kan man ju undra. För att inte fråga sig, hur relevant är detta till deras match? Kan det vara ett försök att skjuta fokus från sina egna förehavanden. Mindre bra sådana då troligen. Hur skulle det låta om Klockare börjat raljera över Södertäljes magra publiksiffror efter att man vunnit hemma över Timrå? Vem av Norrans läsare hade greppat en eventuell koppling där?Jag tror säkert att det är ett jäkla tryck i Globen. Men jag tror inte att varken Djurgården eller Solna If har några övermän i sina lag. Killar som käkar huggorm och skiter asfalt och inte räds varken fan eller svärmor. Som skulle vara särskilt mycket bättre på att tåla publiktryck än kollegorna i övriga es-lag. Undrar om inte Aftonslusken bara är ute efter lite smaskigheter. För referera till hockey verkar dom ju inte duga särskilt bra till, deras reportrar. Norrans prao-elever har bättre förutsättningar till det journalistiska yrket än fjantarna i "sveriges största", som man kallar sig på AB.Jag vet heller inte vilket som är märkligast. Trycket i Globen eller uttalandet i sig. Det borde rent matematiskt vara enormt tryck i hockey-kulan på Johanneshovsområdet under vilken match som helst. Sett till folkmängd och de två lagens supportrars egna hävdande av lagens suveränitet. Men så är det nu inte. Däremot är det inte förvånande att det är i stort sett fullt vid ett derby. Så fungerar det i de flesta arenor. Kanske man skulle upplysa AB om.Nu tycker ni säkert att det här var väl inte mycket att skriva om. Jag håller med fullständigt. Men, ledig dag, nära 30 minusgrader ute. Man sitter och "reser" ut på världs-webben och tankarna har fritt spelrum. Då kommer lätt tanken på att skriva av sig lite. Hoppas ni läsare har överseende med mina små infall. Med förhoppning om varmare, inte bara hockeytempen.edit: Glömde länka till artikeln. Kommer här.  http://www.aftonbladet.se/sportbladet/hockey/sverige/elitserien/skelleftea/article8581121.abRampa//

Rain Man

För oss hockeynördar, nu när vi får utstå ointressant landslagshockey, finns alltid meningslös statistik att roa oss med. Därför bjuder redaktionen på en rätt menlös tirad med ointressant statistik, eller…Den statistik som visas här visar dels tabellen för inbördes möten för top 5-lagen och dels en viktad poängliga där man bara skall vinna mot icke topp 5 lag för att inte få minuspoäng. En modifierad version av en gammal klassiskRain Man – tabell. Rainman tabellen kan man lite grovt säga att den visar hur man sköter sig mot andra topp 5 lag förutsatt att man inte förlorar mot resten.Först till Topp-5 tabellen.Lag_______PoängHV71______32Färjestad___26AIK_______24Luleå______24Linköping__22Riktigt jämt, man kan dock se att Färjestad är vassa mot topplagen annars är det ganska jämt med Linköping sladdande. Det vi kan konstatera är att när vi kommer till slutspel så är vi trots topp 2 i tabellen inte bättre än våra motståndare.Sen går vi till Rain Man tabellen där poäng delas ut enligt följande:Mot topp-5-lagVinst hemma: 2 poäng; Vinst ot hemma: 1; F ot h -1; F h -2; Vb 2; V ot b 1; F ot b -0; F b -1Mot övriga lag (här kan man säga att endast vinst räknas, annars blir det minuspoäng)Vinst hemma: 0 poäng; Vinst ot hemma: -1; F ot h -2; F h -3; Vb 1; V ot b 0; F ot b -1; F b -2Det ger följande Rainmanpoäng i nuläget:HV71___-6AIK_______-12Färjestad__-18Linköping_____-21Luleå__-23Detta tyder på att Skellefteå och HV inte förlorar mot bottenlagen och att man tar ok med poäng mot topplagen.Slår vi ihop Rainmanpoängen med nuvarande tabell får man en aktuell Rain man tabell:HV71_____74AIK______71Färjestad__60Linköping__51Luleå_____49Vad kan vi dra för slutsatser av detta då?Räknar vi med hur AIK spelar mot bottenlagen så är vi och HV klart bäst. Tar vi bort dessa ur ekvationen, vilket vi gör från och med slutspelet så är det en helt annan femma.Nu är självklart detta bara statistik, den visar inte svackor, trender och annat som påverkar spelet mer momentant, men det är ju lite kul iallafall…Ni kanske frågar er var Brynäs är...det gör jag mer...vet inte var dom är...

Medvetet, omedvetet eller slump.

Ska vi ha kvar videogranskning i elitserien?  Är det avgörande för resultatet av granskningen beroende  på vilken arena man spelar? Ska videogranskaren överta domarens roll när det gäller bedömning?Knepiga frågor att ta ställning till. Men efter Skellefteås match mot Timrå måste frågan ställas. I den matchsekvens när Johan Forsberg får målet bortdömt, tar puck och skridsko på varandra, helt klart. Men då Forsberg i tiondelen av en sekund innan pucken nått fram, vräks omkull av Timråbacken, och således är ur balans och på väg att ramla, är det så gott som omöjligt att säga om det var spark eller inte. Hur som helst så hamnar pucken i målet utan någon annan eventuell regelvidrighet. I det läget tycker inte jag att det är videogranskarens uppgift att göra en domabedömning. Där ska huvuddomaren tillfråga linjemän om osäkerhet uppstår. Videogranskarens uppgift är enbart att se om en puck är i mål eller inte.Kanske vore det bäst om regelverket ändras så att antingen godkänna alla mål med skridskokontakt, även med sparkrörelse, eller helt enkelt förbjuda densamma. Hur kan en videogranskare se om Forsberg avsiktligt eller inte gjorde mål med foten i nyss nämnda situation? Inte i någon av alla repriser som vevades gång på gång i tv, kunde då jag se Forsbergs avsikt. Kunde ni? Kan det ha varit slumpen? Min alldeles egna personliga åsikt är att målet borde ha godkänts.Att man nu kommer att införa en central granskningenhet i hockeyligan kommer knappast att påverka eventuella liknande händelser, men förhoppningsvis en kontrollerat opartisk bedömning om huruvida puckarna är i målen eller inte. Så mitt råd till förbund och regelkommitte är, tillåt spark. Man får ju sparka pucken framför sig, passa via sparkar osv. Så varför inte sparka den i mål också?                                                            //Anders

Hockey, snö, snö och kyla.

Snart startar elitserien om efter Channel One Cup och helgledighet. Om nu någon mot förmodan inte noterat det, så håller kung Bore oss i ett järn...nej ett is-grepp. Jaa kung och kung förresten, mera som en diktator känns det som. Fast det hör ju liksom ihop, ishockey och is och kyla.En gammal bekant till mig berättade en historia om hur det kunde gå till under femtio och sextiotalet, innan isladornas intåg. Bland de som köpte sig nya skridskor, fanns en skara som inte nöjde sig med att bara åka in dessa. Nej minsann, man skulle ha bästa tänkbara passform, och som dessa skodon på den tiden var av enbart äkta läder så föll sig ju saken så att man blötlade grillorna för att sedan ha dem på under spel så de skulle forma sig elegant runt foten. Nåväl, då denna berättelse utspelade sig i Storuman där min bekant bland annat tjänstgjorde som hockey-domare, kan ni ju ana att plusgrader inte inföll särskilt ofta. Ej heller då denna historia utspelade sig. Under pågående match låg temperaturen runt tjugo minus, och pojk-stackaren med blöta skridskor höll ju naturligtvis på att förfrysa fötterna. Men, vad gör man inte för idrotten i allmämhet och ishockeyn i synnerhet? Fryser ihjäl, kanske. Hur många av er läsare har t.ex. stått i en snödriva och beskådat hockey? På Norrvalla exempelvis. Jag själv har vid endast ett tillfälle följt en match på detta sätt. Vid ca. fem års ålder, i sällskap med min far vid en uterink i Vidsel. Jojomen.Medge att det är bekvämt att följa dagens hockey på plats. Varmt. Stolar till de flesta. Nära till varm korv och kaffe. Och numera även mat och öl. Eller vin. Samtidigt är vi nog ganska bortskämda. Är inte väder och vind till belåtenhet, ja då stannar många hemma och ser matchen på tv istället. Förr stod man i snöyran under matchen. Nu duger inte ens bekvämligheten i arenorna. Vi får hjälpas åt att bekämpa denna trend. Med dessa ord vill jag bara uppmana er läsare, ta med några vänner till matcherna som kommer så höjer vi stämningen.Jag tar mig även friheten att på redaktionens vägnar tacka alla läsare och önskar er en God Jul och ett fortsatt Gott hockey-År.         //Rampa

Laget, tränarna och tabellplaceringen.

Foto: Pro PicturesEn gammal klyscha, "Det är spelarna ute på isen som gör jobbet", hör man ju ofta tränare säga. Visst, jobbet på isen gör spelarna. Grovjobbet, det fysiska, svettkrävande slitet. Men finliret då? Någonstans under och mellan matcherna, sitter eller står en sakkunnig  och analyserar och funderar, plockar sönder och ihop, lagdel för lagdel, för att plocka ut mesta möjliga ur sin maskin. Maskinen laget.Ofta uppmärksammas spelare i media, särskilt om dennes lag gjort bra ifrån sig. Går det däremot dåligt för ett lag så sågas ofta tränaren. Därför tänkte jag undersöka hur mycket tränarna kan krediteras för ett lags framgång. Naturligtvis har jag därför valt att titta närmare på Skellefteå AIK:s tränarduo. Observera att detta är helt och hållet mina egna spekulationer.Man skulle kunna likna tränaren vid en formel-1 mekaniker. Den som har till uppgift att trimma motorn för att optimera dess prestanda. Tränaren ska trimma sitt manskap till att prestera på topp. Det finns gott om "läktar-coacher" som ofta har en egen laguppställning, både när laget går bra, men framförallt när det går tungt. Men det finns så många aspekter man måste beakta, inte bara spelarnas fysiska förmåga, som dribblingsskicklighet, skridskosnabbhet, tacklingsförmåga etc, etc. Utan även hur de trivs i olika omgivningar, med olika karaktärer m.m. Den insikten tror jag man bara kan skaffa sig genom att arbeta, leva, och umgås med spelarna.För att börja med Forsberg, så trodde många s.k. experter i höstas att han skulle bli den förste av es-tränarna att få lämna sitt uppdrag. Vilket även följdes upp av en del bloggare. Visst höjdes många ögonbryn vid kungörandet av Skellefteås nye huvudtränare, anonym för de flesta, men många är nog inne på att ett nytänkande behövs i svensk hockey. Det känns på något vis som det gått "inavel" i elitseriens tränarkår. Lagen byter tränare med varandra säsong efter säsong. Alla vet precis hur varje tränare lägger upp sitt spel. Allt är sedan länge sönderläst. Anders Forsberg har trots allt en gedigen hockey-bakgrund och hans kunnande behöver nog inte ifrågasättas. Hur han är som tränare är väl annars något som spelarna är bäst skickade att svara på. För att inte nämna tabelläget, som ju talar ett tydligt mätbart språk efter drygt halva serien. Det är ju anmärkningsvärt att de enda två  lagen med tränare utan elitserierutin, är dom lag som också toppar serien efter trettio omgångar.Här några spelarröster.  Fredrik Warg;

Tränarna har stor betydelse. Alla i ett lag är lika viktiga, men utan bra tränare skulle inte ett lag fungera. Forsberg till exempel har extrem blick för detaljer, är oerhört noga med dem och är ruskigt hockeykunnig. Jag tycker vi fått två mycket bra tränare.

Andreas Hadelöv;

 Tränaren har helt klart en viss del i framgången. Han bör ha god känsla för personligheter, för att para ihop rätt karaktärer och spelartyper naturligtvis. Plus att vara tydlig med spelarnas olika roller. Sen har ju det offensiva och kreativa tänket så klart också spelat in.

Erik Forsell;

 Det känns positivt med lite ändring i spelstil. Där tror jag tränarna lyckats. Och att dom driver på rätt saker på träning och försöker utveckla varje spelare i rätt riktning. Att dom dessutom känner sig som en i teamet är bara positivt. Ingen i laget känner sig förmer än nån annan.

Jag sänder ett tack och hopp om fortsatt framgång till dessa tre.Anders Forsberg, född 1966 (allt annat ni läst är fel) i Örnsköldsvik, har arbetat inom hockeyn både på klubbnivå  och förbundsnivå.  Två år som  juniortränare i Hammarby, ett dito i Djurgården och ett år vardera med U-16 respektive U-17 landslagen innan han under tre år scoutade åt Nhl-laget Ottawa Senators.Jag ringde upp herr Forsberg mellan middag och Bolibompa för en kort pratstund. Kort för att inte inkräkta på hans välbehövliga vila och umgänge med familjen.Hej Anders. Anders från NP-redaktionen här. Hyggligt av dig att jag fick störa.- Hej du. Ingen fara, hockey blir jag nog aldrig less på.När nu trettio omgångar sammanfattas och laget tronar på översta plats, vad är du mest nöjd med?- Att vi klarat av den hockey jag ville införa, mer offensiv utan att släppa till alltför grovt i defensiven. Visserligen inte helt utan besvär till en början, men allt eftersom har det ju gått bättre och bättre. Bortsett från några tapp.Och vad kan du då vara missnöjd med?-Jaa, egentligen är jag väl inte missnöjd, men det skulle vara vår ojämnhet under matcherna. Vissa matcher har det varit lite för gungigt. Det måste vi försöka åtgärda.Hur delar du  och Klockare på tränarsysslan?-Stefan kör isträningarna. Jag lägger upp dem och bestämmer vad som ska nötas. Sen är jag med på plats och ryter till om dom inte sköter sig. Nej allvarligt, jag och Stefan samarbetar jättebra. Under matcherna coachar han backarna och jag forwards. En fördel då det ofta är högljutt under matcher. Man slipper skrika så att alla ska höra. Dessutom är det en fördel att han varit juniortränare då vi plockar upp en hel del ur J-20.Till sist då, hur trivs du med Skellefteå och i Skellefteå?Fantastiskt bra. Faktiskt mycket bättre än jag vågat drömma om. Både med klubben, staden och människorna. Hela klubben andas en sån positiv stämning. Verkligen jättekul att få träna det här laget.Då får jag å NP:s vägnar önska dig och klubben fortsatt framgång och en God Jul.Tack, och tack detsamma.Under samtalet kom vi även in på betydelsen av supportrarna. Speciellt North Power och Västra Stå. Precis som i intervjun av Forsberg här för några dagar sedan, hör vi åter om värdet av denna trogna skara som match efter match hjälper till att höja adrenalinet hos spelarna. Roligt att få höra sådant även från en tränare.Stefan Klockare, 38 år och född i Kalix, är ju sedan tidigare känd av Skellefte-publiken, bland annat som assisterande tränare till Ulf Taavola -04-05. Har dessutom spelat nio säsonger i elitserien, åtta med Brynäs och en med Timrå, innan han avslutade aktiva karriären med två säsonger i Skellefteå och allsvenskan. Efter det har han varit J-18 och J-20 tränare i totalt fem år. Vilket som sagt troligen känns tryggt för de juniorer som får chansen i  A-laget.Hej Stefan, roligt att du ställer upp för oss.- Hej. Ja det ingår i jobbet tycker jag. Det är våran skyldighet att ställa upp för supportrarna och publiken. Ta bara det jobb klacken utför på Västra under matcherna, det lyfter ju laget.Hur fungerar det att jobba med Anders Forsberg?-Det fungerar jättebra. Vi kände ju varandra lite innan, när han jobbade som ungdomsansvarig på förbundet, så det är inga problem. Även med Krister Holm och Stefan Thomson har jag bra samarbete. Vi har högt i tak, så känns något fel så påpekar vi det för varandra.Du har ju några år som juniortränare. Skiljer det mycket på att träna a-laget jämfört med J-20?-Nej, egentligen inte. Lite grann "spetsutbildning" av seniorerna, men själva isträningen är i det stora hela rätt likt. Vi har ju försökt hålla så lika träning som möjligt redan på J-18-20 nivå, så att steget upp till a-lag ska bli så litet som möjligt.Vilka fler ansvarsområden har tränaren förutom själva coachningen och isträningen?-Det är ju mycket att jobba med individen, stärka deras bra sidor och påtala eventuella negativa bitar. Ta upp problem som kan uppstå inom gruppen o.s.v. Videogranska matcher och match-sekvenser. Studera detaljer hos motståndarna exempelvis. En hel del sådant.Okej, jag och NP tackar för pratstunden och önskar lycka till med fortsättningen.-Tack, tack.Utöver de två redan nämda förfogar laget även över två till säkerligen mycket kompetenta tränare, målvaktstränaren, Krister Holm, och fystränaren Stefan Thomson.  Vilka slutsatser kan vi då dra av detta? Utan att påstå att det vare sig är statistiskt säkerställt eller vetenskapligt vederlagt, så kan man nog medge att tränarna har en betydande del i ett lags framgång. Hur stor den delen är, är så svår att mäta att det avstår jag att ens gissa. Det kan säkert röra sig om små detaljer som skiljer mellan framgång och fiasko. Det är inte säkert att Forsberg/Klockare är elitseriens bästa tränare. Men klart bättre än vad de belackare trodde som i höstas förutspådde deras avgång. Så fortsätt ni alla "läktarcoacher" att vaska om i kedjorna, jag tror inte Stefan och Anders har några invändningar. Inte så länge laget har det utseende de har bestämt. Och troligen blir ni aldrig lika bra som vår tränarduo heller. Med detta vill jag bara säga, att vi kanske ska vara jäkligt glada över det tränarteam Lasse och Co plockat ihop.På återhörande // Anders Lundberg 

ÄR DET OMÖJLIGA MÖJLIGT.....?

Att ha som målsättning att vara bäst när säsongen summeras, kan tyckas en aning sturskt. Men är det så långsökt egentligen? Från att ha klarat sig kvar via kvalspel, vidare till kvartsfinal och senast semifinal, kan man kanske höja ribban ytterligare dom tre centimeter som krävs för att komma vidare. För att associera till höjdhopparvärlden. Skellefteås tal om att bli bäst i landet bygger inte bara på visioner. Men visioner har man i klubben, vilket behövs för att lyckas nå de mål man sätter upp. En strategi måste följas upp av en klar taktik.Klubben verkar ha de möjligheter och det material som behövs i detta arbete. Det var säkert många, även undertecknad, som höjde på ögonbrynen när man från klubbledning för ett par tre år sedan aviserade denna målsättning.I dagsläget finns egentligen inget som motsäger detta.Har då klubben de verktyg, de resurser som krävs? Ja, jag tror faktiskt det.Man har kanske i nuläget elitseriens vassaste formation med Fredrik Warg, Mikko Lehtonen och Joakim Lindström framför David Rundblad och uppgraderade Fredrik Lindgren.En femma som ensam kan avgöra en match. Dock måste övriga kedjor upp ett snäpp. De övriga kedjorna har inte nått upp till samma standard som under förra säsongen, av olika orsaker, men kunnandet finns där. Ty risken med bara en producerande femma, består i att lag med formationer som behärskar konsten att trasa sönder motståndares speluppbyggnad, kan neutralisera Skellefteås förstaformation.Skador, sjukdom och andra förändringar i laget spelar naturligtvis också sin roll i hur utgången blir. Petr Tenkrats flytt har inte märkts mycket, då en som Melker Karlsson faktiskt gjort större nytta.Pavel Skrbeks vara eller inte vara har varit en bredare snackis på diverse forum och bloggar. Personligen tycker jag att han sjunkit en aning i kvalite sedan förra säsongen. Huruvida detta är temporärt eller inte är däremot oväsentligt. Vi har kanske inte råd att chansa att vissa spelare ska börja leverera lagom till slutspelet.Den ersättare som vi nu får se efter nämnde Pavel är, om han når upp till sin normala standard, en klar uppgradering. Ville Koistinen har i sina bästa stunder faktiskt liknats vid legendaren Petteri Nummelin. Nu ska vi nog inte ha för stora förväntningar genast på Koistinen, men klart är att i denne “lille” back, finns en stor portion hockeykänsla. Kanske en av de små bitar som kan ge laget den skjuts som behövs i ett hett och tätt slutspel.Hur som helst, dagens Skellefteå AIK Hockey, kan säkerligen vara med och slåss om den ädlaste valören till våren. Det är bara att hoppas att stadens ishockey-intresserade inser detta och besöker arenan på matcherna. För som så många spelare understrukit, hur mycket publikstödet betyder för laget, kan aldrig påpekas för ofta.Så Skelleftebor, slut upp kring laget, gå på Skellefteå Kraft Arena, och ha trevligt. Jag är där också ibland, men jag bor tyvärr inte i staden.På återhörande, Anders Lundberg.