Att ha som målsättning att vara bäst när säsongen summeras, kan tyckas en aning sturskt. Men är det så långsökt egentligen? Från att ha klarat sig kvar via kvalspel, vidare till kvartsfinal och senast semifinal, kan man kanske höja ribban ytterligare dom tre centimeter som krävs för att komma vidare. För att associera till höjdhopparvärlden. Skellefteås tal om att bli bäst i landet bygger inte bara på visioner. Men visioner har man i klubben, vilket behövs för att lyckas nå de mål man sätter upp. En strategi måste följas upp av en klar taktik.Klubben verkar ha de möjligheter och det material som behövs i detta arbete. Det var säkert många, även undertecknad, som höjde på ögonbrynen när man från klubbledning för ett par tre år sedan aviserade denna målsättning.I dagsläget finns egentligen inget som motsäger detta.Har då klubben de verktyg, de resurser som krävs? Ja, jag tror faktiskt det.Man har kanske i nuläget elitseriens vassaste formation med Fredrik Warg, Mikko Lehtonen och Joakim Lindström framför David Rundblad och uppgraderade Fredrik Lindgren.En femma som ensam kan avgöra en match. Dock måste övriga kedjor upp ett snäpp. De övriga kedjorna har inte nått upp till samma standard som under förra säsongen, av olika orsaker, men kunnandet finns där. Ty risken med bara en producerande femma, består i att lag med formationer som behärskar konsten att trasa sönder motståndares speluppbyggnad, kan neutralisera Skellefteås förstaformation.Skador, sjukdom och andra förändringar i laget spelar naturligtvis också sin roll i hur utgången blir. Petr Tenkrats flytt har inte märkts mycket, då en som Melker Karlsson faktiskt gjort större nytta.Pavel Skrbeks vara eller inte vara har varit en bredare snackis på diverse forum och bloggar. Personligen tycker jag att han sjunkit en aning i kvalite sedan förra säsongen. Huruvida detta är temporärt eller inte är däremot oväsentligt. Vi har kanske inte råd att chansa att vissa spelare ska börja leverera lagom till slutspelet.Den ersättare som vi nu får se efter nämnde Pavel är, om han når upp till sin normala standard, en klar uppgradering. Ville Koistinen har i sina bästa stunder faktiskt liknats vid legendaren Petteri Nummelin. Nu ska vi nog inte ha för stora förväntningar genast på Koistinen, men klart är att i denne “lille” back, finns en stor portion hockeykänsla. Kanske en av de små bitar som kan ge laget den skjuts som behövs i ett hett och tätt slutspel.Hur som helst, dagens Skellefteå AIK Hockey, kan säkerligen vara med och slåss om den ädlaste valören till våren. Det är bara att hoppas att stadens ishockey-intresserade inser detta och besöker arenan på matcherna. För som så många spelare understrukit, hur mycket publikstödet betyder för laget, kan aldrig påpekas för ofta.Så Skelleftebor, slut upp kring laget, gå på Skellefteå Kraft Arena, och ha trevligt. Jag är där också ibland, men jag bor tyvärr inte i staden.På återhörande, Anders Lundberg.　