På lördag vankas det seriefinal i Skellefteå Kraft Arena när tabelltvåan Brynäs IF gästar Guldschtaaan. Dock drygade AIK ut sin serieledning med ytterligare tre pinnar i onsdags så bockarna från Gävlebukten har ingen möjlighet att platsväxla med Skellefteå. Däremot vore det ju sjukt snyggt att avsluta veckan med sju(!!!) poängs marginal till Sveriges näst bästa lag.AIK och BIF är tillsammans med HV de offensivaste och roligast spelande lagen i årets Elitserie och det ska bli kul att följa holmgången på Lördag mellan de just nu hetaste utmanarna till att få lyfta Le Mat senare i vår.I vänster rin(g/k)hörna:Sveriges bästa lag, Skellefteå AIK, tre raka segrar varav en på knockout, väger in på knappa två ton (1968 kg).I höger rin(g/k)hörna.The top contender, anrika Brynäs, kommer närmast från en torsk mot Ingemar Johansson i Scandinavium, men hade dessförinnan tre raka segrar, alla på domarpoäng. Gästrikarna väger in på 2360 kg.Efter förra helgens propagandauppvisning av AIK och framför allt deras fans så blev onsdagens match mot Växjö något av en seg baksmälla. Skellefteå kunde vinna rätt komfortabelt utan att varken förta sig eller glänsa.Men på lördag, då jävlar kommer ni att få se the Heavyweight Champion of the World dansa som en fjäril och sticka som ett bi, vi ska toppa the Thrilla' in Manilla och the Rumble in the Jungle.Hemmafansen har hunnit få sig en välförtjänt återställare, biljettprognosen pekar på en publiksiffra >5500 och jag kommer att ha ätit flugsvamp innan matchstart.Så gå man ur huse, gå bärsärk och framför allt, gå på hockey!På lördag vankas det också ett "Audio-visual tribute to crazyness"-tifo, en hyllning som jag bestämt mig för att ge alla mina systrar och bröder i svartgul stridsmundering. Förra helgens manifestation/invasion/crazybataljon gick inte omärkt förbi och jag får än idag gåshud när jag tänker tillbaka på spektaklet.Detta tifo äger rum strax innan nedsläppet i andra perioden, så häng inte för länge i puben i den första pausen.Nu kliver vi ut på betongläktaren och visar var skåpet ska stå! SGSK, redaktionen@northpower.nu
Emanuelsson visade vägen!
Inför kvällens match var jag orolig att det skulle bli lite avslaget från AIK:s håll efter Timråmatchen i lördags, och inför seriefinalen mot Brynäs på lördag.Det blev väl inte den bästa hockeymatch man sett, men AIK:s lägstanivå i år är högre än någonsin och till slut kunde vi skriva 4-2 i protokollet efter en match där AIK var lite bättre i alla moment. Mest förvånad var jag över matchens inledning. AIK stormade fram, vann varenda duell och Pierre-Edouard Bellemare kunde trycka in 1-0 på en retur tidigt. Efter nio spelade minuter stod det 15-1 på skotträknaren och det kändes inte så lite som fjolårets hemmamatcher.Sen hände något, AIK drog på sig ett par utvisningar och Växjö åt sig in i matchen. 1-0 efter första var ändå i underkant vilket båda tränarna höll med om efteråt.-Vi gör en riktigt dålig förstaperiod och att det bara står 1-0 i pausen tar jag alla dagar i veckan, tyckte Janne Karlsson.Anders Forsberg var inne på samma spår:-En riktigt bra förstaperiod där jag hade hoppats på åtminstone ett mål till. Petter klev fram i rätt tidAndra perioden var sämre och betydligt mindre intensiv. Powerplayen började se slarviga ut och plötsligt kändes den där utspelningen i första perioden inte så mycket värd.Då tyckte Petter Emanuelsson – hemtagen från Piteå – att det passade bra att göra sitt första mål i Elitserien. Ett distinkt avslut betydde 2-0 och arbetsro för hemmalaget.-Jätteskönt så klart, även om jag inte hann tänka så mycket, berättar Petter om målet.När fick du veta att du skulle spela idag?-Jag fick beskedet igår på dagen.Att komma in och få chansen så här med kort varsel, innebär det någon press att prestera för att få vara kvar i laget?-Inte för mig i alla fall, jag försöker bara att bidra allt jag kan i varje byte. Jag har aldrig känt mig pressad av det där.Hur är det att vara utlånad till Piteå?-Det är bra, det är en seriös förening och jag kan pendla dit upp utan problem. Jag får spela mycket där och har blivit bättre av det.Ändå skiljer det två divisioner och Skellefteå AIK har ju ett ruskigt högt tempo i laget, det måste vara en rejäl omställning?-Haha, det kan man säga ja. Det går ju långsammare i ettan och man har mer tid på sig med besluten där. Här gäller det att åka så fort man bara kan, skrattar Emanuelsson.Du hade även en publikfriande variant i slutet av matchen när du trixade med pucken, vad hände där?-Ja det var inte meningen att det skulle bli riktigt så där. Pucken studsade och jag försökte hålla den under kontroll, då blev det lite trixande och det gick ju rätt bra. Jämn fortsättning följdeBåda lagen hade sedan lägen att näta, både Hannu Pikkarainen och Jocke Lindström slog exempelvis lysande genomskärare till halva eller fullständiga frilägen, men avsluten missades. Brad Moran hade en lös puck i stolpen och i samma anfall kunde Liam Reddox slå in en sargretur vid närmsta stolpen. Något Jocke Ericsson hade sin syn klar på:-Jag borde ha tagit den där. Jag hinner med sidledsförflyttningen med skyddet men får inte riktigt dit kroppen. Starkt av honom att få upp den pucken, tyckte alltid lika självkritiske Ericsson efteråt.Slutperioden såg ut som så många gånger förut den här säsongen, när AIK haft ledningen. Ett spel som från sidan ser lite tamt och långsamt ut, men som är synnerligen effektivt för att få tiden att rinna iväg. När Rasmus Edström tvingades ta en slashingutvisning i ett Växjöfriläge med sex minuter kvar gick pulsen upp lite, en kvittering i det läget skulle ha känts oerhört onödig.Då klev han fram, boxplaykungen från Frankrike. Via ett lysande väggspel med Lee Goren i ett två-mot-ett-läge lämnades Bellemare med närmast öppen kasse. Sådana lägen var det länge sedan han missade och inför en jublande ståplatspublik dunkade han in 3-1. Hans femte BP-mål den här säsongen och det leder han den (ganska okända) ligan på helt överlägset. Spännande mot slutetVäxjö lyckades skapa lite nerv i matchen genom 3-2 med knappt två minuter kvar, i en situation där Erik Josefsson fick stå lite väl omarkerad framför Jocke Ericsson. När Lakers sedan tog ut sin målvakt och etablerade ordentlig press mot slutet kändes det inte helt passande att ha hela förstakedjan på isen.-Jag fick ingen möjliget att byta. En stund före slutet hade jag planen klar med tre kommande byten sista biten av matchen. Men de höll sig kvar och det blev ett riktigt tufft pass för förstakedjan, berättar Anders Forsberg.Och tufft blev det. Växjö hade en puck som Jocke Ericsson inte lyckades hålla, och hela hallen drog efter andan när pucken dansade framför mållinjen innan den rensades undan.-Det är en liten lucka ovanför benskyddet som är svår att täcka. Man försöker att vara tät där men han sätter den på helt rätt ställe. Fast jag tycker kanske att jag borde ha tagit den också, kommenterade Jocke situationen.Det tuffa arbetspasset för förstafemman fick ändå ett lyckligt slut. Bud Holloway läste en crosspassning på bästa sätt, snappade upp pucken och via några rappa skär var han ensam med öppen målbur. 4-2, ”Country Road” i högtalarna, hängskallar i Lakers och lättade miner i hemmalägret. Anders Forsberg, varför valde du att ta hem Petter Emanuelsson istället för att spela Fredrik Hynning nu när Oscar Lindberg är utlånad?-Jag tycker att Petter har förtjänat platsen. Han har jobbat jättebra både här och i Piteå och då ska man få spela.Vad är det du ser som hans främsta kvaliteter?-Han har farten och hans skott är otroligt bra, det är nog hårdast i laget. Han är grym idag, Petter, berömmer Forsberg.Situationen med Hynning då, det måste vara ruskigt tufft för honom att inte få spela ens nu?-Det är ruskigt tufft ja. Jag har satt honom i den sitsen och det är en svår resa för honom. Men han konkurrerar som alla andra, han håller humöret uppe, tränar hårt och blir det någon skada är han inne i laget igen.Någon skada, ja. Det känns nästan som att en skadad forward är hans enda chans att få istid nu?-Ja, det är nog så. Det är inget lätt läge, det kan jag säga, säger Forsberg.Jan-Axel Alavaara lämnade laget idag. Sparken eller ej, men hur inblandad var du i det beslutet?-Jag är inblandad i det även om Lasse Johansson är den som gör det mesta med sånt där. Alavaara fick ett anbud utifrån och vi kom överens om att bryta här.Är du besviken på hans säsong?-Inte besviken, jag tycker att den har varit okej. Han hade en svacka i höstas, en ganska ordentlig sådan också, men på slutet har han varit bra tycker jag.Från sidan upplever många det som att han inte hunnit med i tempot. Har det varit hans problem tycker du?-Vi spelar med extremt mycket fart, och det är klart att det är skillnad på ligorna, säger Anders och syftar på DEL, den tyska förstaligan där Alavaara spelade i fjol. Pressad situation på backsidanI och med Alavaaras avslutade kontrakt är backsituationen ganska pressad i laget, med skador på både Tomas Skogs och Fredrik Styrman. Johan Alm lånades hem tillfälligt från Västerås men ser inte ut att återvända i år.-Haha, det vågar jag inte säga. Men jag tycker det funkar bra här uppe nu, säger Alm och fortsätter:-Vi gör en bra insats ikväll men vi måste ju lära oss att spela i ledning och inte släppa in dem i matchen. Det är snart slutspel och då blir det mycket tajtare med fler enmålsledningar som ska försvaras.Samtidigt verkar ni ha blivit bättre på att hålla uppe lägstanivån jämfört med i fjol?-Jo då, så är det. Det är färre riktiga dåliga matcher.Är det svårt att tagga till en sån här match? Seriefinal mot Brynäs på lördag och Växjö hemma en onsdag är kanske ingen match man minns framåt maj?-Inte för min del. Vi har ju tabellen att gå på, nu har vi fyra poäng ner till Brynäs och en chans att fixa sjupoängsledning på lördag. Jag tror alla i laget lärde sig en dyrbar läxa i fjol hur viktig varje poäng och mål är.Mitt intryck är att du har höjt dig markant i samband med att du börjat spela enklare. Vad tycker du själv?-Det är min bild av det också. Jag försöker att inte krångla till det så mycket nu, jag går mer på första tanken än att göra det snyggt.Mindre Rundblad och mer stabil, defensiv back menar du?-Hahaha, det kan man definitivt säga, skrattar Alm, som också blev matchens lirare denna kväll. Sammanfattning och individuell kritikSammantaget en stabil insats i en riktig serielunkmatch. Det är precis sådana här trepoängare som är så viktiga, och som bra lag ser till att ta i betydligt större utsträckning än mittenlagen. På lördag lär det bli betydligt bättre tryck på läktarna när Brynäs kommer på besök i en ren seriefinal, idag var det lite baksmälla efter helgens totala urladdning i Timrå.Individuellt har jag redan nämnt Petter Emanuelsson, det är klart att det är lätt att charmas av en kille som gör sitt första Elitseriemål men faktum är att han löser de flesta situationer väldigt stabilt och rutinerat. Förstakedjan kunde räkna in fem poäng och det är förstås bra, men jag garanterar att åtminstone Bud och Lindström har mycket kvar till toppnivå. Jockes puckbehandling och snabba vändningar är magiska men fortfarande fattas lite i tajming och prickskytte. Men det kommer framöver, förhoppningsvis lagom till slutspelet. Bellemare däremot, herregud så bra killen är i allt han gör!Jocke Ericsson kunde nog ha tagit 2-1-målet men räddade också ett par frilägen och måste få godkänt. Petter Granberg tycker jag gör det svårt för sig bakom eget mål emellanåt, han vänder gärna om och sätter sig under press istället för att göra det enkla och få iväg en snabb passning. Inte helt olikt Johan Alm i inledning av säsongen.Hannu Pikkarainen har spelat upp sig under säsongen och det framstår som allt mer tydligt att det är i offensiven han är som bäst. Ett par insatser idag på den sidan höll mycket hög klass, samtidigt som de varvas med en del nonchalanta misstag i egen zon. Stanna inte hemma på lördag!Fyra poängs serieledning och seriefinal på lördag innebär att ursäkter för frånvaro inte godtas. Lite avslaget var det som sagt på läktaren idag, men lördagsmatch och roligt motstånd i form av Brynäs bör dra åtminstone 5500 personer. En trepoängare då, och det börjar se riktigt, riktigt bra ut!/Trolletredaktionen@northpower.nuDiskutera gärna vidare här
En inte fullt så crazy Crazyberättelse
På allmän begäran kommer här en Crazyberättelse från buss3, en buss som inte var lika Crazy som Buss 666 (börja dricka 10.30...) Melon är det som delat med sig av sina upplevelser, håll till godo.
Det var riktigt kul att sitta och snacka hockey med liksinnade ett par timmar för att sprätta första ölen 10:30 och sen bara öka ju närmare Timrå vi kom...Nånstans där hade jag och bänkgrannen en väldigt givande diskussion med Robzon om en typ av "levande" sittplatsklack på Östra Sitt (nära till puben och allt), men sen började Robban dricka så allt gick väl förlorat tyvärr...Sen var det några roliga pisspauser här och var innan man fick äta den godaste pannbiffen i sitt liv på Scandic..!!! Ojojoj, om de bara kunde spela hockey som dom gjorde pannbiffar...Sedan var det dags att slänga på sig en väldigt vacker gul tischa som någon hade fixat...niceNågon timme senare, fick jag uppleva en magisk match (där jag tyvärr missbedömde ett trappsteg så till den milda grad att en 17 årig tjej fick Melons högra knä intryckt i sin njure)!! Men på pluskontot hann vi med att se vad som händer när smågrus krockar med berg (Antos), berätta för alla att vi ska på Charter, köra vågen i E-on och passande nog säga Bye Bye till en gammal kombattant då det faktiskt kan dröja något decennium innan vi får mötas igen...Vi hann under en periodpaus även med ett väldigt roligt samtal med en Timråit iförd en äkta 50-tals tröja, fast det var fel färger erkände vi att den var riktigt snygg, vi önskade honom lycka till i kvalet och efter matchen var slut och vi sjungit ut AIK på isen var det dags för hemresa...En hemresa som jag minns några mil av, sen var det dags att "sova" lite grann, jag vaknade till ett par gånger när några heta debatter dök upp...Bland annat var det någon som började röka några säten bakåt i bussen, det visade sig vara någon som började på L som såg skyldigast ut. L ville däremot inte erkänna att det var han så då krävde någon att alla skulle hålla upp händerna för att visa vem som höll i ciggen, men när alla höll upp händerna var det ingen (inklusive L) som höll i en cigg, så då blev det ett litet tumult om att nån (L) lagt ciggen på sätet för att inte bli upptäckt (med risk att bränna upp hela bussen).Efter en stunds lyssnande på den debatten var det sovdags igen, för att senare bli väckt pga att toan tydligen blivit överfull, och tydligen hade någon tjej problem med att bajsa, jag vet inte..?? Lät inte som så intressant info så jag knoppade in igen...Nästa pisspaus blev jag mer eller mindre uttvingad ur bussen för folk trodde väl min urinblåsa skulle sprängas om jag bara låg där och slöade och inte urinerade per omgående..?!?!?Eftersom jag nu inte alls var pissnödig så blev det istället att i vinglig stil stå och begrunda de snötäckta träden tills en lite äldre herre tydligen lyckades göra en saltomortal framåtstupa över snödrivan och föll låååångt ner i diket... som tur var blev han uppsläpad så buss 3 slapp anmäla en stupad kamrat...Väl inne i bussen blev jag väckt av oroliga passagerare en sådär 3-4 gånger, var till och med någon som höll upp 2 fingrar framför ögonen på mig...!!! Tänkte lite irriterat att man snart skulle vara tvungen gå på nån satans linje för att få vara ifred...Vet inte varför man blev så förbannat trött på hemresan? Kan ha att göra med åldern, kan ha att göra med att man endast lyckades få drygt 3 timmars sömn innan avresan pga spänningen av att få uppleva min första Crazy...???Det lät som att ni hade jävligt kul i buss 1 men jag är VÄLDIGT nöjd med upplevelsen i buss 3, nästa gång kanske man förhoppningsvis är vid medvetande en längre tid...Hoppas vid gud att det blir en till resa under slutspelet, det här var en för rolig upplevelse för att vänta till nästa höst med att få uppleva igen...!!!CRAZY Modo i sluspelet..???Hoppas hoppas
Ner på jorden igen, tappa inte fokus nu!
Efter en fullständigt magisk Timråresa stundar det nu hockey på hemmaplan igen. Växjö har inte lyckats sno åt sig mer än en poäng av nio utdelade på säsongens tre möten hittills, så det ska väl bli en lätt match?Nja, säger jag. Nu gäller det att hålla fokus, det är i precis sådana här matcher som AIK tidigare gjort sina riktiga genomtramp. Fullt fokus och inga svullhuvuden är vad som gäller.Växjö har haft stora skadeproblem på slutet men verkar inte alls påverkas av det. Nä, smålänningarna är faktiskt enda obesegrade lag under 2012 och då snackar vi inte förlängningssegrar – fyra raka treor har de och i ett nafs har de därmed lyft från kvalserieplats till hyfsat säker mark, just nu på slutspelsplats.AIK har slagit Växjö borta utan större problem vid båda mötena där nere men tappade en poäng i hemmamötet i höstas, då det blev vinst på straffar och Jocke Eriksson segerdansade. Jag tycker inte det är någon tillfällighet – mer än någonsin har lagen som besöker Skellefteå Kraft Arena inställningen att förstöra AIK:s gameplan snarare än att skapa något eget, och det är också AIK:s svaga punkt i år. När vi däremot får spela på bortaplan mot lag som måste försöka vara konstruktiva inför sin hemmapublik biter vår skridskostyrka, kondition och skicklighet mycket bättre.På skadelistan i morgon står, som på slutet, Tomas Skogs, Fredrik Styrman och Melker Karlsson. Jan-Axel Alavaara tränade inte idag och vis av tidigare erfarenheter gissar jag att han inte heller är med i morgon. Tre backar borta alltså, men det oroar inte så mycket när man ser spelare som Rasmus Edström ta sjumilakliv i sin utveckling varje dag på jobbet. Även Johan Alm har lyft enormt, när han kom på att det där med att spela enkelt faktiskt också kan vara ganska roligt så höjdes nivån från sjundeback till stabil startspelare.Skellefteå AIK har också en svit att bygga vidare på, den med fyra raka hemmasegrar. Senaste förlusten är faktiskt den med 0-2 mot Timrå i början av december och med lördagens upplevelse i färskt minne undrar man ju hur den där förlusten egentligen kunde tillåtas inträffa.Inställningen blir vad som avgör denna serielunksmatch. För en sådan är det, hur mycket man än vill tagga om efter lördagen så är en onsdagkväll inte riktigt samma sak. Då gäller det att komma ihåg att alla trepoängare är lika mycket värda och att laget behöver vårt stöd extra mycket i sådana här lägen.Jag dras med en gnagande obehagskänsla inför den här matchen och befarar att det kan bli en lite väl självsäker inställning. Tidigare segersviter har nästan alltid brutits av den anledningen snarare än av en för dagen bättre motståndare. Det finns mer att hämta i spelet än vad vi sett på slutet och jag hoppas att vi får se en riktig översköljning från första nedsläpp. Full gas och ett tidigt övertag så ska det här kunna gå vägen, får Växjö känna att de är med i matchen en bra bit blir det tuffare./Trolletredaktionen@northpower.nuDiskutera gärna vidare här
Dagen då min crazyoskuld rök
Det börjar inte så bra.Det är möjligt – till och med troligt – att klockan ringde 07.00 som jag beordrat den. Inte desto mindre lyser 07.47 ilsket mot mig i displayen när jag slår upp ögonen. 43 minuter återstår tills bussen avgår och då har sambon och jag 20 minuters resa till Skellefteå Kraft Arena.Efter en femminutersdusch och en frukost bestående av att titta längtansfullt på kaffebryggaren packar vi ner våra grejer och slänger oss i bilen. Det kluckar av närmare fem liter raketbränsle i väskan, mer om det senare. En tanke fladdrar förbi – ”undrar vad jag tänker vid midnatt ikväll” – men i stressen släpper jag den lika fort.Vi kommer fram några minuter före avresa och möter direkt Zimme och Olli, som anlänt till stan kvällen före och lärt känna varann på det manligaste av sätt – över ett par öl. Olli, som flugit in från Karleby enbart för den här resan och som på campingen etablerat ”Camp Grazy”, som han själv kallar den.Efter påtryckningar är det sagt att jag ska åka buss #1, hardcorebussen, partybussen, crazybussen, buss 666 – kärt barn har många namn. Busschaffisen Pekka visar sig vara en rutinerad herre som bestämt hävdar att den här bussen är den roligaste att köra. Jaha, tänker jag, men du ska väl förhoppningsvis vara nykter? Säger dock ingenting, funderar en stund över hur det kan vara roligt att köra buss.Osäkert installerar vi oss långt fram i bussen, kastar en blick bakåt och inser att det där snacket om ”inget festande norr om Skellefteälven” inte riktigt har hållits. Ett par ansikten är bekanta men de flesta har jag aldrig sett förut.Stämningen är bra och Pekka gör jobbet strålande – när han tappar de andra bussarna ur sikte drar han ett par sköna omkörningar i Buretrakten och ett par minuter senare har vi turistbussarna inom synhåll igen. Pekka är en man att hålla i handen när det blåser, det står redan klart.När vi, efter någon timmes resa, passerat Ånäset tar jag mod till mig och drar fram min väska med dynamiten – en 4,5-litersflaska med Johnny Walker som jag tänkt ska utgöra mitt huvudsakliga bidrag till god stämning på bussen. Jag letar mig bakåt i bussen och tar sikte på Olli, som skiner upp, tar emot väskan och börjar packa upp.”Va fan, håller du på att försöka döda mig eller? Va?!”I sätet framför Olli sitter en tatuerad man med skägg. Jag har just stött emot hans ben och det är inte uppskattat, så mycket står klart. Är han arg på riktigt? Fem sekunder senare:”Äh jag bara skojar fattar du väl!”Skoj och skoj, tänker jag. Du skräms.”Men ge fan i mina ben då!” skjuter den skäggige ur sig och jag finner det för gott att snabbt flytta mig.”Haha, nä man allvarligt. Det är luuugnt” meddelar han dock direkt. Jaha, här har vi en crazyresenär som inte är rädd för att ändra sig!Olli lovar att ta väl hand om flaskan, greppar den som vore den ett spädbarn med klen benstomme, och inleder med att omedelbart begära att bli fotograferad. Flaskan går runt de bakre platserna – tydligen är många minst lika sugna på att fotas med den som att dricka upp den – men till slut tar Olli tag i saken och skruvar upp korken. Jag återvänder framåt och hör efter ett tag hur stämningen stiger längre bak i bussen.En stund senare kommer den skäggige fram och sätter sig, nu på betydligt bättre humör. Tror jag i varje fall, eller så har jag bara råkat pricka in en formtopp hos honom.”Är det din whisky den där?”. Jag bekräftar att så är fallet, men att tanken är att den ska konsumeras under resans gång.”Alltså fan, det där var jävligt schyst. Jääävligt schyst”. Jag tackar och berättar att den stått hemma i flera år utan att drickas upp, och att det bara är kul att den kommer till användning, nytta och glädje.Den skäggige får en idé hur han ska återgälda sin tacksamhetsskuld.”Vet du vad? Du får sitta där bak hos oss! Jo, du får det. Jag ordnar en plats åt dig där bak, det är lugnt. Du får sitta hos oss.”Jag skrattar, berättar att det funkar bra att sitta där jag sitter men att jag är tacksam för erbjudandet. Inom mig tänker jag att det var så här det kändes att bli accepterad av de stora killarna i skolan. Säger inget om det. Den skäggige återvänder till sin plats. En stund senare hörs Eric Saades ”Popular” från dunkadunkalådan bak i bussen, flera sjunger med, och jag funderar över vad fan de håller på med där bak.Första stoppet sker strategiskt någon mil norr om Umeå, med butiker, serveringar, Umebor och annat ömtåligt på betryggande avstånd. Jag frågar Pekka om vi inte kan stanna för pisspaus vid Umeå Arena istället men Pekka avråder – ”de är redan i ettan, det är nog tufft för dem som det är.” Mitt argument att det alltid går att trampa på den som ligger ner vinner inget gehör och pausen genomförs som planerat utanför stan. Från det stoppet tar jag med mig några reflektioner:• Det är bra, till och med tillrådigt, att känna till skillnaden mellan en blinkbengal och ett knallskott. Annars smäller det väldigt nära bussen, väääldigt högt.• Det är mycket coolare att urinera vänd mot E4 än vänd mot skogen. Förbipasserande bilister måste ha trott att de hälsats av en penisarmé ett kort tag där.• När bussen går är det klokt om man är inuti den, och inte står kvar och röker. Det är också bra att ha riktiga vänner, sådana som berättar för chauffören innan han kör att alla inte är med. Å andra sidan fick vi som befann oss inne i bussen se en stenhård finne i bara t-shirten accelerera från 0 till 100 i en häpnadsväckande hastighet.Tillbaka inne i värmen drar ramsorna igång och till Jimmie Ericssons förmodade förtret meddelas det nu unisont att ”Pär Mikalsån är vår kapteeeen”. Jag börjar vid det här laget ana vad crazydelen i ordet ”crazyresa” syftar till.Över järnvägsbron på väg in i Umeå drar nästan hela bussen, som på kommando, igång ett öronbedövande buande. Löven må vara i ettan, men de är inte glömda. En barnförbjuden ramsa om Jesper Jägers profession rullar gång på gång, och följs upp med en minst lika barnförbjuden dito om storlekens på Malin Moströms mjölkproducerande kroppsdelar.Resten av resan ner avlöper i samma stil. Vid nästa stopp – den här gången utanför Övik, lika långt ifrån ömtåligheter – bestämmer jag mig för att gå över till buss #2 med 4,5-litaren, vars nivå inte minskar i samma snabba takt som ett par timmar tidigare. Gesten verkar uppskattas, någon som heter Simon (don’t they all?) tackar och dunkar rygg så det smäller.Neråt Sundsvallshållet dyker Olli upp vid våra säten igen. Vi surrar en stund innan han förvånat ser sig omkring och på klingande finlandssvenska frågar:”Vaar är poiiken?””Pojken? Vilken pojke?” undrar vi.Olli gör då en gest som att han gungar en baby i famnen, ler lyckligt och säger ”whiskiiflaskan!”. Vi får tyvärr meddela Olli att den befinner sig i en annan buss, vilket han till slut accepterar.Vid 14-tiden rullar bussen in mot Scandic Sundsvall Norr för lunch (pannbiff och potatis) och med instruktioner att inte göra sönder något och att återvända 15.05. Väl inne i restaurangen möts vi av en fantastisk syn. Stockholmsbussen har anslutit och gott och väl 200 AIK-are sjunger, hejar och lever om på det allra mest ljuvliga sätt. Alla utom en servitris och två herrar som dricker kaffe verkar uppskatta vår närvaro. Servitrisen försöker förgäves övertala en av oss att vara tysta. ”Ni har ju en hel match på er att skrika, räcker inte det?”. Det räcker inte, och det får hon också veta.Den enda som inte ser ut att må så bra är ytterligare en Simon. Han petar i maten och ser rent eländig ut, men efter att ha talat med personalen och ordnat fram ett paket välling (laktosfri mjölk) åt honom piggnar han till något så när, och han tar sig tillbaka till bussarna för vidare befordran till Eon Arena. På den korta sträckan ut till Timrå hinner någon längre bak i bussen högljutt meddela att Timrå ligger åt andra hållet. En snabb omröstning senare är han tystare – Timrå ligger fortfarande norr om Sundsvall.Vi bussas in mot bortaingången och visiteras av vänliga vakter som hälsar oss välkomna. Vänliga vakter, tänker ni. Jodå, de var så vänliga att även de som inte kunde gå själva fick komma in och titta på ishockey. Storsint av dem!Väl inne tränger vi ihop oss på bortastå och därefter tar den mäktigaste klackupplevelsen någonsin för min del vid.Ramsorna ekar över arenan och så fort hemmafansen gör ett försök överröstas de av åtminstone 250 gulklädda, skogstokiga AIK-are med seger i sikte. En bengal brändes av, den orsakade inga skador men väl en skön crazystämning. Förhoppningsvis inget som leder till några böter.Timrås fans drar direkt pucken släpptes igång nån ”kämpa Timrå”-ramsa, men när vi efter 45 sekunder vrålar ut ”AIK, visa hjärta” reste sig håren på armarna på mig. Jävlar vilket tryck!Om stämningen på läktaren kan man berätta hur mycket som helst. Jag tror inte det är mer än tio personer som inte sjunger med i allting, och i takt med att målen trillade in stiger stämningen ytterligare. Ramsor som ”Det gör ont att möta Antos” sätter resten av hallen i mute-läge, och när ”Guldet ska hem” rullar över träbänkarna (nåja) i Eon Arena är tårarna inte långt borta.Vad gjorde Timrås fans då, de är väl i varje fall fler än oss? Jo, fler är de nog, men oj vilket uppgivet gäng. Deras bindgalne trumslagare driver en envig mot North Power som han var dömd att förlora. Ni vet hur det brukar vara med klacktrummor, att de brukar användas för att hålla takten och driva på ramsorna? Så funkar det inte i Timrå. Tänk er i stället en speedad tonåring med glasartad blick som – jag överdriver inte – tokhoppar i takt med sina trumslag och gör allt han kan för att massakrera instrumentet (som för övrigt mest lät som att någon slog två plankor mot varandra).Min teori är att den där trumman symboliserade någon taskig äldre kille i högstadiet, för så där går man inte lös på någonting utan ett blytungt bagage. Hans bärsärkagång var hur som helst uteslutande riktad mot vårt håll, inte mot sina egna, och jag stod och funderade på hur kul det kan vara att stå i den klacken. Något jag ändå aldrig behöver ta reda på.Ett par hjältar i NP-truppen vill skoja lite med hemmaklacken i andra pausen och kilar över fiendens linjer för att ta med sig trumman. Det lyckas så när, men ett par ondsinta vakter tar illa upp och den räden slutar med att antalet hemresenärer i bussarna minskas med två. Inget problem dock, 39 mil taxi och 3000 kr senare var de båda hjältarna hemma igen. Insamlingen till taxinotan är i full gång och bidrag kan lämnas i NP-shoppen på hemmamatcherna. Det går bra att vara anonym.Efter matchen hålls vi som brukligt är kvar av polisen men vad gör det? Sångerna fortsätter att eka långt efter att isen tömts, och när Anders Forsberg tittar ut en stund senare vet jublet inga gränser. Forsberg bugar, bockar och försvinner in i katakomberna igen. Några minuter senare kommer större delen av laget tillbaka ut från omklädningsrummet, de flesta bara iklädda underställ, och tackar på nytt klacken. En otrolig upplevelse och jag tror att även spelarna skriver under på det.Hemresan förlöper i uppsluppen men avstannande stil. Olli hälsar på en sväng och jag passar då på att ta fram North Power-whiskyn. Han skiner upp och frågar snällt, ”Fååår man smaaaka?”, gör så, tar en bjudsväng runt i bussen men ser till att hålla hårt i dyrbarheten. Den mannen tål hur mycket som helst.En efter en faller hjältarna bort i sömn och pauserna blir allt mindre frekventa. Någon från de bakre regionerna söker sig fram till busschauffören och frågar efter chips men det har Pekka inga. Jag erbjuder honom en påse Djungelvrål, hans anslutande kompis får också en påse, och när jag tackar nej till 100 spänn för godiset belönas jag istället med en tung bromance-kram och en skäggig puss som jag på gott och ont lär bära mig med resten av livet.På väg in mot schtaan väcks nytt liv i de flesta – klockan är ju just så pass halv tolv och det är lördagkväll. ”Är det nån som vill köpa en kylbag med sex öl i?” annonserar någon ut, men jag tror den förblev osåld. Mitt emot Max släpps de flesta av och många drar direkt mot krogen och nya äventyr. Vi är ett fåtal som följer med hela vägen upp till ladan, vi tackar Pekka för ett väl uträttat arbete och får ett ”bra jobbat grabbar” tillbaka. Pekka berättar att han ofta kör A-laget i buss men att den här resan slår allt.En titt på klockan just när bussarna lämnat parkeringen och allt blivit så där norrländskt tyst ger informationen att klockan är 23.59. Sexton timmar tidigare hade jag funderat över vad den här dagen egentligen skulle bjuda på. Det blev mer än jag kunnat föreställa mig ens i min vildaste fantasi.Till er som inte var med – ni missade chansen till ett minne för livet. Gör inte de misstaget nästa gång det är crazydags. Är ni rädda för att inte passa in? Var inte det. Det finns en buss för alla sorters resenärer. Kom ihåg att det här inte är rapporten från turistbussarna utan buss #1.Eller, förlåt. Buss #666 – Crazybus!/Trollet
Inga stilpoäng - men en stabil seger
Ska man gå och se rolig hockey ska man inte se Linköping den här säsongen. Kvällens möte slutade med stabila 3-1 och tre poäng till AIK, men underhållningsvärdet var stundtals i klass med att betrakta torkande målarfärg. Den här matchen vann AIK på grundklass och dåligt motstånd snarare än publikfriande spel.Tränarbytet Säcken ut – Lückner in kanske har haft effekt i omklädningsrummet, men på isen syns inte mycket till förbättring. Linköping hade sina bästa 15 minuter i matchens inledning och att AIK kom ur första perioden med en 1-0-ledning var smickrande. Målet var det dock inget fel på – en snygg upprullning av ett trögt LHC gav Bud Holloway möjlighet att skjuta från nära håll. Han väntade ut skottet och via en Linköpingsspelare hittade pucken fram till Bellemare på högerkanten, som bara hade att lägga den i öppet mål.Linköpings defensiva upplägg visualiserades för övrigt på ett ovanligt sätt i slutet av perioden. Johan Alm tog burskydd och avvaktade med uppspelet. Den väntade forecheckingen uteblev helt och efter närmare 20 sekunder blåste domarna av för passivt spel. Inte helt olikt Philadephias protest mot Tampa Bays så kallade ”The Trap” även om det här inte var lika planerat.-Tufft för oss, vi kom ut bättre än Skellefteå i första. Men vi gör ett misstag och det räcker för att de ska få 1-0, tyckte Harald Lückner efteråt.Anders Forsberg var inne på samma linje:-Linköping var bättre än oss i första perioden, vi hade inte riktigt farten och pressen med oss. Bättre andraperiodAndra perioden blev AIK:s från början till slut och det mest glädjande var att Jocke Lindström fick spräcka årets målnolla. En handledare från blålinjen letade sig in bakom Engstrand i LHC-målet efter att Lee Goren tagit position ”Warg-style” och betydde 2-0. Trean kom ett par minuter senare då Anders Söderberg lurade skjortan och självförtroendet av Engstrand, som efter målet byttes ut mot Fredrik Norrena.Efter att Söderberg brutit in mot mål och sett ut att vara på väg att runda kassen petade han istället in pucken vid närmsta stolpen. En riktig delikatess som undertecknad njöt av, men det är tyvärr ett sånt där mål som aldrig dyker upp i ”årets mål”-sammanhang. Hur som helst, 3-0 stod sig perioden ut och skotten 14-2 säger det mesta om hur det såg ut.Avslutningsperioden var snabbt avklarad – visserligen skapade Linköping lite nerv i matchen genom att reducera med åtta minuter kvar, men det var mer en produkt av slappt hemmaspel än någon riktig uppväxling av krislaget LHC. Med fem minuter kvar åkte Alavaara ut för en milt uttryckt hård dömd hakning, men LHC förmådde inte skapa något och när Carl Söderberg valde att gå loss på Andreas Hadelövs benskydd likt en yxa på en vedklabb blev resultatet två minuter i båset och gardinen ner för bortalaget, som fick se sig slagna med 3-1.-Söderberg tyckte själv att pucken låg fri mellan ”Hades” benskydd men så här är det när man är i oflyt, domsluten går inte vår väg riktigt, tyckte Lückner.Vi fick ett snabbt snack med Hadelöv efter matchen.Carl Söderberg tyckte att pucken låg fri i samband med hans utvisning i slutet, hur upplevde du det?-Den låg säkert fri - under benskyddet och plockhandsken, skojade Hadelöv.-Vi är glada för tre poäng, vi tog över i andra perioden och att Linköping bara hade två skott på mål innebär att vi gjort vårt jobb bra, menade Anders Forsberg, och fortsatte:-Tredje perioden blir ett ställningskrig men vi har bra kontroll över händelserna.Bellemare klev av en bit in i perioden och ersattes av Hynning. Hur är läget med #41?-En säkerhetsåtgärd, en ”stressförkylning” igen, skämtade Forsberg, som inte ville gå in på fler detaljer kring Bellemare.Lagets läkare Karin Granberg kunde dock senare meddela att det handlade om en överkroppsskada, att Bellemare står över morgondagens träning men att allt talar för att han spelar mot Timrå på lördag.Förstakedjan fick utdelning idag, känner du fortfarande att det är rätt spelare tillsammans där?-Det gör jag absolut. Att allt inte har fungerat har sina orsaker men det är ingenting bestående. Det där kommer att bli riktigt bra framöver.Skador, krämpor, vad är det du syftar på?-Ledsen, men jag kan inte säga mer. Jag bara mörkar, meddelade Forsberg.Vi passade på att höra lite med honom om Fredrik Hynnings situation i laget.-Han har hamnat i ett jobbigt läge, eller snarare har jag satt honom i ett jobbigt läge. Men Fredrik är oerhört proffsig och håller humöret uppe.En del åsikter gör gällande att man hellre borde satsa på juniorer, till exempel Emanuelsson och Mustonen, hur ser du på det?-Petter och Joel är jättebra spelare de också och de är nära en plats i laget. Det som är bra med Hynning är att man kan använda honom till allt, han är dessutom väldigt nyttig i boxplay och nu när Melker är skadad så behövs han ännu mer. Melker är nog den jag mest av allt vill ha i boxplay, säger Forsberg.En spelare som höll den fysiska delen uppe bra idag var Lee Goren.Var det här en kul match att spela, Lee?-Tja, det var en helt okej match i alla fall. Vi kommer ut lite svagt men blir bättre och bättre och tar över i andra perioden.Om du jämför med förra hemmamatchen mot Linköping (0-2), den där vansinnigt trista matchen, var det någon skillnad idag?-Ja, idag ställde de i alla fall inte upp med fem man i neutral zon! Det var en bättre match idag, tight och mer mer forechecking från deras håll än senast de var här.Jag tyckte du tog för dig mer fysiskt idag, är det operationen som gjort att du lyft en nivå där?-Det blev bättre av den men jag har egentligen försökt spela fysiskt varje gång jag fått tillfälle till det.Är du fullt återställd nu?-Läkarna hade nog helst velat ha mig i vila ett par veckor till men jag hatar att inte spela, jag vill tillbaka till isen så fort det bara går.Det kanske är extraträningen med Bert du hatar? Eller är det där en hatkärleksrelation?-Haha, nej då, jag gillar Bert. Han kör stenhårt och han är otroligt viktig för laget med sin energi, även om det är grymt jobbigt med hans extraövningar, flinade Goren.AIK har som bekant en viss krissituation på backsidan i och med att såväl Fredrik Styrman som Tomas Skogs är långtidsskadade. En som verkligen klivit upp enormt i nivå på backsidan i och med sitt ökade förtroende är Rasmus Edström, och denna kväll var han enligt undertecknad bäst på banan.-Kul att höra att du tycker det, även om jag inte är så nöjd med prestationen i första perioden. Jag hade väl inte så jättemycket att göra men jag tycker det var dåligt ändå, sade Edström. Men resten av matchen?-Resten funkade riktigt bra får jag säga.Du spelar mycket PP nu, ett rätt skapligt kliv i utvecklingen för din del. Hur är det?-PP är verkligen skitkul! Dels är det skönt att ha det förtroendet, men det utvecklar mycket också, inte minst avsluten.Nu väntar Timrå på lördag. Hur tänker man i bussen ner, försöker man slå bort tankarna på att de ligger sist i serien?-Vi vet ju var de ligger men vi vet också att de är desperata och jagar poängen. Det funkar inte att tumma på något, vi måste in med rätt inställning för att slå dem, så är det.Känner du förresten till att det blir invasion från North Power till matchen?-Jag läste något om att det var massor av folk som skulle dit ja, det blir helt grymt. Ni behövs!Sammanfattningsvis en stabilt genomförd match av AIK, en insats som dock inte på något sätt var i närheten av toppnivån laget har. Det är lätt att tänka att det var tur att Linköping bjöd på så tamt motstånd, men samtidigt har AIK en förmåga att anpassa sig efter motståndet och det är inte så troligt att det sett likadant ut med Brynäs på besök.Jag går inte om på så mycket individuell kritik denna kväll då det inte känns helt befogat. Många spelare presterade egentligen inte särskilt bra, men tillräckligt för att bärga tre säkra poäng och det är det viktiga. Hadelöv i målet räddade ett par frilägen och hade dessutom stolparna med sig vid två tillfällen – kanske inte matchavgörande men det kan ju inte han hjälpa.För som målvaktstränaren Krister Holm svarade på frågan om vad laget tar med sig från den här matchen:-Tre poäng, framför allt./Trolletredaktionen@northpower.nuDiskutera gärna vidare här
Låt oss slippa grishockeyn!
Efter ett nytt miniuppehåll är det match igen. Linköping står för motståndet i Skellefteå Kraft Arena och en intressant detalj med det här mötet är att säsongens tidigare tre matcher samtliga slutat med klara bortasegrar. Lika bra som AIK varit vid 0-4 och 3-6 borta, lika usel var insatsen vid 0-2-förlusten hemma i höstas. Dags att bryta mönstret nu alltså! Den där 0-2-matchen minns man som Sveriges tråkigaste hockeymatch någonsin, men efter att ha sett Cluben i lite fler matcher inser man att det där inte var någon tillfällighet. Nyligen sparkade tränaren Hans ”Säcken” Särkijärvi har verkligen tatuerat in sin extremdefensiv på insidan av ögonlocken på sina spelare. Förutom Säcken har även Johan Åkerman fått lämna klubben medan en annan gammal AIK-are kommit in, Ivan Majesky. Inte direkt det offensiva tillskott LHC behöver dock. Harald Lückner har tagit över laget och när detta skrivs spelar LHC mot AIK IF borta. När man ser den matchen är det inte svårt att förstå att laget gjort minst antal mål i serien – de har ingen som helst offensiv spelidé och ska man titta på deras powerplay bör man bunkra upp med koffein för att inte somna direkt, så trist är det. 3-0 till AIK IF står det just nu (andra periodpausen) och jag ser inga tecken alls på att LHC ska vända matchen. Läget i AIK kunde ha varit bättre. Poängmässigt har det bara blivit sex poäng på de fem senaste matcherna även om en poäng mot Luleå och noll mot Djurgården har varit underbetalt sett till spelet.Fredrik Styrman, Tomas Skogs och Melker Karlsson är alla borta några veckor till. Martin Lundberg, Bellemare och Rasmus Edström har inte tränat fullt ut på slutet men Anders Forsberg har lovat att de är i fullt spelbart skick på torsdag. Håller AIK tempot uppe och ser till att få mycket puckar och trafik mot mål så kommer det här att sluta med tre poäng och fjärde raka hemmasegern, så pass dåliga är Linköping. Det som står i vägen för AIK är egentligen om Cluben skulle hitta en jätteformtopp på två dagar, eller om de lyckas lura AIK att sänka tempot och börja grisa. Fast jag håller inte det sistnämnda som särskilt sannolikt – den typen av spel stod Säcken för och Lückner måste tillföra nytt blod och fräscha spelidéer. Jag säger 3-0 och hoppas innerligt att Jocke Lindström får göra säsongens första mål. Sen laddar vi mot Timrå! Diskutera matchen här /Trolletredaktionen@northpower.nu
Två poäng som borde varit tre
Segersviten håller. Fjärde raka mot Modo den här säsongen fixades igår, men den här gången fick Öviksgänget med sig en tröstpoäng som man åtminstone delvis bör tacka domarkvartetten för. Stundtals verkade man visa ut spelare för att motståndaren snubblade, tappade balansen eller bara inte hängde med.Grym inramningVi börjar med något av det bästa från kvällen. Inramningen var ingenting annat än superb med två klackar som sjöng för kung och fosterland, vilket även drog med sig sittplatspubliken. Naturligtvis vann hemmasupportrarna den matchen, men de 105 tillresta modoiterna ska ha en eloge för att man matchen igenom höll igång – låt vara att en del mindre snygga ramsor om de fyra svartvita slank igenom.Nu till själva matchen. Modo hade gjort läxan inför kvällen, det märktes direkt. AIK försökte driva på med mycket skridskoåkning och högt tempo, men Modostaben hade nog tittat både en och två gånger på AIK – HV71 från i torsdags för man spelade säkert, stoppade anfallen tidigt och drog ner farten så gott man kunde. Intrycket efter första perioden, som slutade mållöst, var att det kanske togs lite väl enkla utvisningar. Utvisningar för precis alltDet var dock ingenting mot vad som skulle följa i andra perioden. Morgan Johansson och hans entourage bestämde sig omgående för att allt som kunde göra ont, som fick någon att ramla, tappa klubban eller liknande var värt en tvåa på tavlan. Och till en början var det nog inte så tokigt, vi har ju efterlyst hårdare tag mot spelförstörande moment och utvisningarna fördelades ganska jämnt mellan lagen. Tyvärr eskalerade det efter att Niklas Sundström åkt ut på 2+10 minuter mitt i perioden.AIK försökte hamra på med sitt spel så gott det gick men fick det rejält upphackat av alla avblåsningar och utvisningar. Något Anders Forsberg hade högljudda synpunkter på.-Jag vill inte säga att domarnivån var dålig, det tycker jag egentligen inte att den var. Det jag var på domarna om var att de skulle blåsa även för alla slashingar mot händerna. Interference, hakningar och sånt spelar inte så stor roll, men de där slagen mot överkroppen kan sätta killarna ur spel, kommenterade Forsberg.1-0 skulle komma även om det dröjde länge. Efter knappa 17 minuter drog Oscar Lindberg upp ett anfall på vänsterkanten, passade till Anders Söderberg som mycket läckert droppade pucken till Oscar Möller. Trots en rejäl slashing – igen – mot klubban lyckades Möller få med sig pucken och lägga den i bortre hörnet bakom en storspelande Mikael Tellqvist. Och man blev inte mindre imponerad när man såg att klubban var av efteråt!-Den höll precis ihop men gick av när jag sköt, tur att jag fick iväg skottet i alla fall, skrattade Möller.Hur upplevde du alla utvisningarna?-Vi försökte trumma på med vårt spel men det blev svårt att hålla det. Jag tycker ändå vi gör det bra, vi borde väl ha satt något läge till.Direkt efter målet fick Modo två utvisningar med halvminutens mellanrum, men trots spel i fem mot tre lyckades AIK inte få hål på Tellqvist. Likadant i tredjeTredje perioden inleddes i tre mot fem efter att Jocke Lindström åkt ut för interference med två sekunder kvar av föregående period. För vad, undrade många i publiken, även om man vid det här laget funnit sig i att vad som helst kunde leda till utvisningar.-Jag fick Modospelarens klubba runt midjan och skulle trycka bort honom för att komma loss, det var vad de blåste för, berättade Jocke efteråt.Ett lysande boxplay höll dock baklängesmålet borta och när AIK bjöds på nästa fem mot tre-läge var det dags att avgöra tillställningen. Men det ville sig inte, powerplayet denna kväll stod inte att känna igen och tempot var alldeles för lågt med två man mer på banan.-Vi borde ha stängt matchen där, säger Anders Forsberg, och fortsätter:-Vi försöker göra det lite för snyggt och spelar runt pucken utan att ta avsluten. Vi kan bättre än så.Intrycket var att ni började spela på resultatet ganska tidigt i tredje perioden, i likhet med ett antal tidigare matcher i år. Håller du med?-Nej, det kan se ut så men jag håller nog inte med. Vi försökte fortsätta komma med fart mot dem men det är svårt med så mycket avblåsningar som det blev. Det var inte bara för utvisningar, hela spelet blev sönderhackat.Vad kommer det sig att AIK har svårare mot de sämre lagen i serien?-Jag vill egentligen inte kalla dem sämre, skillnaden mot topplagen är snarare att deras individuella nivå är ojämn. De spelar sina toppspelare otroligt mycket och så länge de orkar så gör de det bra. Får man hål på dem tidigt så orkar de inte men när det blir som idag så är Modo absolut inget dåligt lag, säger Forsberg. Kalldusch med ett par minuter kvarIstället för ett avgörande kom en kalldusch med bara 2.30 kvar. Per-Åge Skröder störtade fram på högerkanten och lade in kvitteringen mellan benen på annars storspelande Jocke Eriksson i målet.-Det var retligt, jag borde ha hållit tätt där, säger Jocke men avbryts av Johan Alm som skjuter in:-Det där var mitt fel, jag tar på mig det målet. Jag stressade där och borde ha hållit honom där.Efter lite diskussioner enades de två till slut om att dela på ansvaret.Vi frågade Jocke hur det är att stå i mål i en match med så många utvisningar.-Det är annorlunda, man får försöka hålla fokus även om spelet blir väldigt ryckigt åt båda hållen. Jag har grymt bra hjälp av backarna idag igen. De täcker skott jättebra och gör att jag kan koncentrera mig på det jag ska göra.Ni höll tätt i tre mot fem, hur är den spelformen som målvakt?-Det är svårt, det är klart. Man får vara extra noga med sidledsförflyttningarna och kanske spela lite längre in i målet när de får ett sådant övertag, säger Jocke.1-1 stod sig perioden ut även om Morgan Johansson hann med ytterligare 14 utvisningsminuter. Först en chargingtvåa på Dick Axelsson för att han mer eller mindre ramlade över Jocke Eriksson. Dick firade den med att gå lös på sarg, plexiglas och bänkar i Skellefteå Kraft Arena.Därefter en 2+10 på Christian Söderström, tvåan för hakning och tian för att han dunkade klubban i plexiglaset.Det gjorde väl Axelsson också, tänker ni? Jodå. Vem sa att hockeydömande är logiskt? Förlängningen blev till straffarFöljaktligen hanns ytterligare två utvisningar med i förlängningen. Bud Holloway åkte ut för hakning när en modoit trillade på ändan en bra stund efter eventuell kontakt. Dick Axelsson kontrade med att slasha Jocke Eriksson över plockhandsken halvminuten senare, och på något sätt var summan av alla utvisningar inte så orättvis. Synd bara att de ska få förstöra en match.Straffläggning fick avgöra och där drog AIK det längsta strået, även om det såg mörkt ut. Efter flera snygga straffar – bland annat ett riktigt konststycke av Jocke Lindström från nära håll – kunde Erik Forssell sätta game winning goal i femte straffrundan. Bonuspoäng till AIK alltså.Jocke Lindström fick iväg hela åtta skott på mål denna kväll.-Jo, jag försökte så mycket jag kunde, tyvärr blev det ingen utdelning, kommenterade Jocke.Hur har det varit att komma tillbaka till Elitserien rent spelmässigt?-Jämfört med NHL är det ju skillnad, det är betydligt längre mellan sargerna och det tar lite tid att komma in i det gamla spelet igen. Däremot funkar det bra med spelsystemet, det är inte så stora skillnader mot i fjol.Hur skulle du bedöma din egen nivå just nu?-Det går framåt men jag har bara spelat en vecka. Jag kan bättre, det kommer med tiden, lovade Lindström. Eriksson bäst i landetJocke Eriksson storspelade i målet och i och med att jättedansken i Frölundas mål, Frederik Andersen, släppte in fyra mål denna kväll så passerade Jocke honom i målvaktsligan, både sett till räddningsprocent och ”Goal Against Average”, dvs insläppta mål per match. Något Jocke tog med ro:-Det är inget jag tittar på, det är mest farsan som kikar på sånt där. Visst är det otroligt kul att det gått så bra men jag är inte ensam på banan, jag har bra hjälp av mina backar också.Så du är inte inne och smygsurfar på Swehockey på kvällarna efter match och kollar statistiken?-Nä, jag lovar, jag kollar aldrig sånt! säger Jocke och skrattar.Ingen fara med PikkarainenHannu Pikkarainen klev av med det som numera endast benämns som ”mjukdelsskada på överkroppen”, men som såg ut som en ansiktsskada. Karin Granberg kom dock med lugnande besked:-Det är ingenting allvarligt och han är med största sannolikhet tillbaka mot Luleå efter nyår. Individuell kritikInga direkta anmärkningar denna kväll förutom den skrala utdelningen målmässigt. Johan Alm gjorde en helgjuten insats på backsidan och han har verkligen utvecklats enormt från en ganska stapplig start på säsongen. Jocke Lindström gick poänglös från matchen men där kommer utdelningen, oroa er inte. Hans flippassningar och dragningar är av absolut elitklass och när han trimmat in siktet blir det inte roligt att vara motståndarmålvakt.Bellemare sliter som ett djur "varannan gång" och klockades för över 26 minuter på isen ikväll. Han verkar kunna spela hur mycket som helst och där vill vi se ett långtidskontrakt. Hör du det, Lasse Johansson?Jocke Eriksson har redan omnämnts, han var lysande på nytt. Ska man hitta svaga punkter så är det nog fjärdekedjan. Nu är deras uppgift visserligen inte att ösa in mål, men det stämmer inte särskilt bra i deras offensiv och de är långt ifrån att producera riktigt heta chanser i dagsläget. Vi avslutar som serieledareÅr 2011 avslutas alltså med Skellefteå AIK som serieledare, även om ledningen krympte till två poäng eftersom Luleå bortaslog Djurgården. Det innebär också att nästa match – på torsdag i Luleå – blir en ren seriefinal med allt vad det innebär.Låt oss hoppas på två lika vassa klackar då. Och domare som inte har huvudet under armen. För det kanske inte var som Dick Axelsson skrek i spelargången efteråt – ”de sämsta jävla domarna någonsin!” – men bra var det verkligen inte./Trolletredaktionen@northpower.nu
96:orna klara för semi
Efter att ha gått obesegrade genom gruppspelet blev det igår kväll playofftime för Skellefteås hockeykrigare födda 1996.Kvartsfinalen av Modo-cupen mellan Skellefteå AIK och Nacka slutade med 2-1-seger till Skellefteå som därmed är klara för semifinal. Nacka vann skotten med 15-23. Man får ju säga att det var en rätt jämn match. Till och från blir vi tillbakatryckta av Nacka, men jag tror det är det att hela laget jobbar hemåt som gör att vi håller oss ifrån att släppa in puckar. Nacka är bra, skapar tryck, men inte så många heta chanser. Och så har vi Philip Hedlund i målet som gör en kanonmatch. Och för att kommentera Djurgårdsmatchen som jag inte såg, så kan man utifrån skottsiffrorna anta att han hade en nyckelroll även i den matchen (Vinst med 2-0, trots kraftigt DIF-övertag i skottstatistiken).En sak jag var nyfiken på var ju hur Markus Pettersson funkar som back. Han fick mycket speltid och med sin storlek och räckvidd är han väldigt dominant i egen zon. Dessutom har han ett grymt slagskott som gör att han är rätt självskriven på blålinjen i powerplay. Söderberg & Berglund är två andra som spelar stabilt på backsidan. Mäkitalo är ju väldigt kul lirare att kolla. Riktigt bra fart under skridskorna, teknisk, och bra blick för spelet. Och så fort pucken är kring motståndarkassen är det som att han får blodsmak och blir sådär härligt aggressiv som bara naturliga målskyttar blir. 1-0-målet är ett klockrent viljemål, där Mäkitalo och Forsberg stångas framför motståndarkassen och Forsberg till slut petar in den. De sista två minuterna av matchen inleds med att Nacka pressar tillbaks AIK, men när det är 30 sekunder är kvar händer något. AIKarna med Holmström/Mäkitalo/Pettersson i spetsen förvandlas till bålgetingar som flyger runt i anfallszon. Passningarna sitter på bladen, dragningarna lurar motståndarna och pucken bara ska in. Till slut är det massa svartgult runt motståndarkassen och Mäkitalo är sist på pucken när han skyfflar in 2-1 med 2 sekunder kvar. Bench-clearing celebrations...Priset för matchens lirare gick till Mäkitalo. Det är väl inte så mycket att säga om. Han skapar väldigt många chanser och han avgör matchen. Frågar ni mig så hade jag dock gett priset till målvakten Philip Hedlund som gjorde det väldigt bra mellan stolparna.Vid tillfälle var det en av våra forwards som knycklade en nackaback rätt rejält så att hela nackabänken flippade ur och en galen stockholmsfarsa började skrika och slå på plexit. Jag tror det var Martin Sundberg som delade ut den kyssen som f.ö. inte renderade nån utvisning, däremot var det slutspelat för nackaiten. Surmartin, the second generation?Såg också sista 10min av matchen Leksand-St Petersburg som skulle avgöra vem vi möter i semin. St Petersburg vann matchen på straffar så det blir ryskt motstånd för Skellefteå U16 i semifinalen. Spännande. Leksand har två riktigt vassa klasstalanger i Fredrik Forsberg och backen Erik Flood. De grymt skickliga och leder laget. Och Leksand borde nog ha vunnit matchen om dom inte dragit på sig så förbaskat mkt utvisningar. (Flood är b.t.w. klar för Modo) St Petersburg var ruskigt effektiva i powerplay, så där får vi se upp. Ryssarna är också väldigt storväxta, men inte överdrivet individuellt skickliga. Hörde att dom spelat ovårdat under turneringen. Såg ut som att de fick sin värste syndare Lukyanov (2xmatchstraff hittills) skadad i slutet av Leksandsmatchen. Knappast negativt för oss.Schemat idag Fredag:09.45 Semi Almtuna-Djurgården10.00 Semi Skellefteå-St Petersburg15.30 Bronsmatch17.10 FinalUndertecknad bommar semifinalen men jag kommer se både bronsmatch och final, så kanske blir nånrapport därifrån också. De matcherna sänds också streamat. Mer info här:http://www.cuponline.nu/news.asp?cupid=1490&id=4605Lubbe genom SGSK, redaktionen@northpower.nu
Det går bra nu!
Serieledning, landets mest attraktiva hockey, 13-2 i de två senaste hemmamatcherna, hemvändardagar med fullsatt arena, tre grymt starka och producerande kedjor - och en viss Jocke Lindström tillbaka i svartgult. Det är rätt skönt att hålla på AIK just nu. Efter svackan i november/december, något som verkar helt oundvikligt för den här klubben, har formen pekat precis spikrakt uppåt. Arbetsinsatser som den mot Modo borta (4-3 med AIK:s siffror först) har varvats med renodlad hockeyporr i mötena med Djurgården (8-1) och HV71 (5-1) hemma.I morgon kommer Modo på besök och det är ett av två lag som AIK har maximal utdelning mot i år (Djurgården är det andra). Tre matcher, varav två borta, har resulterat i nio poäng och Öviksgänget har haft stora problem med farten i AIK:s spel.Modo ligger i skrivande stund på kvalserieplats och har bara hopplösa Timrå bakom sig. Åtminstone undertecknad hade väntat betydligt mer av Modo – de har värvat dyrt och prestigefullt – men det visar väl återigen vikten av att kunna värva med hjärnan och inte bara plånboken. Vi har sett det i Linköping, Frölunda, HV71 och förstås i den årliga kapitalförstörelsen Malmö IF, men ändå ploppar nya exempel upp varje år.Nåväl, Modomatchen var det. Det skulle gå att skriva kilometer med analyser och detaljer, men de senaste veckorna har det blivit tydligt vad det handlar om för AIK:s del: inställningen!När laget åker skridskor, tar ansvar och går för fullt så ser det ut precis som mot Djurgården och HV71. Det är inte motståndarna som är dåliga, det är precis så här bra AIK är i år.Igår var det fullsatt i Skellefteå Kraft Arena och publiken stod för ett fantastiskt stöd som garanterat hjälpte till att hålla farten uppe på isen. Ni som inte var där – ni missade något. Gör inte om den blundern, skaffa biljett till morgondagens match direkt. De som var där igår lär inte vilja se Modomatchen från soffan. Eller som det stod att läsa på HV71:s forum igår:
”SAIK var äckligt bra... vad gör dom då? dom värvar hem fjolårets poängkung... vad blev dom då? Helt sinnesjukt bra.”
Avslutningsvis några ord till er som tror att artisterna försvann från AIK efter fjolåret. Ta en titt på Jimmie Ericsson anno 2011/2012, hans dragningar är magiskt vassa den här säsongen. Spana in Pierre-Edouard Bellemare, världens bästa fransman som bara kör och kör hur ont han än har. Njut av Jocke Lindströms puckbehandling och spelsinne, av landslagskeepern Jocke Erikssons bländande räddningar, Bud Holloways blytunga slagskott och Niclas Burströms uppoffrande försvarsspel.Behöver jag fortsätta? Nä, jag tänkte väl det. Nu kör vi!/Trollet redaktionen@northpower.nuDiskutera gärna matchen här