LÅNGLÄSNINGSäsongens första landslagsuppehåll är ett faktum och vi tvingas vänta ända tills onsdag nästa vecka innan det är dags för nersläpp igen. Undertecknad passade därför på att stjäla lite av Anders Forsbergs tid före gårdagens isträning. Snart sagt alla har ju en åsikt om såväl laget i allmänhet som ”Storfoppas” coachning och taktik, och ett antal frågetecken skulle väl kunna rätas ut? 
Forsberg slår sig ner i soffan och är precis så där lugn och samlad, till och med cool, som man vant sig vid att se honom ända sedan första dagen i AIK. Han inleder med att berätta att man under speluppehållet passar på att ha utvecklingssamtal med spelarna - ”kvartssamtal för vuxna”, som han säger - och en hel del fysträning.AIK har ju en hel rad spelare utlånade nu. Hur ser du på dem och hur kontrollerar ni hur de presterar i sina klubbar?– Processen med att hålla koll på spelarna kunde faktiskt fungera ännu bättre. Vi har en del folk som tittar på dem men vi skulle gärna ha tätare uppdateringar. Att låna ut spelare är ingen avdumpning, det finns ett mycket tydligt mål att de ska utvecklas och även specifikt vad de ska bli bättre på, för i slutändan ska de tillbaka hit och spela.Om vi tar Adam Pettersson som exempel. Han verkar gå bra i Sundsvall just nu, varifrån kommer informationen till er?– Han går riktigt bra. I hans fall har vi fördelen att vi har kunnat se honom spela ganska ofta och han har utvecklats mycket. Och vi pratar även med Sundsvall en hel del om honom, säger Anders.Får de instruktioner från er eller har de fria händer?– Relativt fria händer men oftast finns det detaljer vi vill att spelarna ska förbättra. Det kan vara ren styrketräning eller speldetaljer, det handlar egentligen om att de ska passa in i vårt lag när de kommer tillbaka.Marcus Sörensen och Mattias Lindström har åkt iväg nyligen (Borås respektive Tingsryd), hur är statusen där?– Tanken med båda är att de ska få speltid, det är ingen hemlighet. Sörensen måste in i en spelande kedja för att utvecklas och har varit riktigt bra där nere.
Vad är det som fattas där?– Han är en humörspelare. Han är riktigt bra när han är på rätt humör men å andra sidan riktigt svag när humöret inte är med honom. Han kan bli allt från stjärna i NHL till …… stjärna i Borås?– Haha, det kan bli ännu längre ner också. Han har alla verktyg för att bli en fantastisk hockeyspelare men för hans del gäller det att lära sig att jobba hårt hela tiden, att komma varje dag till jobbet.– Det är lite Fredrik Bremberg-stuk på honom. Det kan bli 60 mål på en säsong men det kan bli ett enda också. Han måste lära sig resan, menar Forsberg.Mattias Lindström då?– Samma sak där, han måste få spela. Vi är generellt lite rädda för att våra spelare ska hamna på bänken när vi lånar ut dem. I Mattias fall är det där jäkligt viktigt, kanske viktigare än normalt.Min känsla är att han inte kommer tillbaka till AIK på ett tag.Forsberg drar lite på svaret och säger sedan:– Man vet inte med Mattias. Det finns kvaliteter där som är väldigt bra men det är också viktigt att han tar fram de sidorna. Han blev ju till exempel draftad för att han är tuff, bra framför mål och en stark boxspelare. De delarna måste han upp i nivå med så att han tar den rollen i vårt lag.Han har ganska tuffa spelare att konkurrera med i AIK också?– Ja, och att vi är ett topplag i Elitserien krånglar ju till det, det blir tightare. Han hade haft lättare att ta en plats i Timrå.
Är situationen med så här många forwards verkligen hållbar i längden?– Det är tufft. Samtidigt har vi varit tydliga med situationen från början så alla vet om det. Och vi kommer alltid har att ha lite sjukdomar och skador men visst är det en svår väg att gå. Forward nummer 13 just nu är en bra elitserieforward och så är det inte i alla lag. Men det utvecklar också spelarna på många sätt för ingen är given.Fungerar kedjorna som du vill nu? – Det har varit lite för ojämnt. Det finns en del kvar att ta där, vi ger bort för mycket puckar och spelar alldeles för chansartat offensivt. De som ska hålla i pucken gör inte riktigt det fullt ut. Exakt hur det blir kan jag inte säga idag, men det blir ganska säkert förändringar i femmorna framöver, säger Anders.Pikkarainen och Alavaara bildar backpar nu. Varför sätter du inte dem med varsin juniorback?– Det finns två anledningar från början. Dels fördelningen att Alavaara är defensiv och Pikkarainen offensiv. Men även det faktum att Alavaara pratar flytande finska spelar roll. Visserligen förstår Hannu svenska men det är ändå lätt att man missar något i en genomgång eller på plan.– Rollen att skola in juniorbackarna har jag mer lagt på Tomas Skogs. Han är väldigt enkel när man ger honom en roll, han gör precis det man säger till honom och fungerar över hela plan. Det fungerar bättre ihop med orutinerade spelare.Du är med andra ord inte särskilt överraskad över att det gått så bra för Skogs?
– Haha, nej, absolut inte. Och han har ännu mer att ta fram, folk har glömt bort hur bra han är tror jag.Många efterlyser en ersättare på Wargs plats framför mål. Varför står inte exempelvis Goren där?– Han skulle passa där men det där är en avvägning. Han har inte riktigt velat ta den rollen hittills och då gäller det att vänja honom vid uppgiften istället för att tvinga in honom. Men det kommer, han står där om ett tag. Och han gör stor nytta nästan var han än är.– Sedan ska man komma ihåg att det är en konst att stå där. Är man inte bra på det så står man där vid fel tillfälle, man ställer sig där för tidigt och hamnar för långt ut. Men rätt använt ger det ett antal ”gratismål”, om man får säga så, att hämta under en säsong.Hur är tanken bakom att vi i år har en eller två spelare bakom mål i powerplay?– Det vi försöker göra är att vrida försvararna till att titta åt ett håll när man vill avsluta från ett annat. Har man folk bakom mål så vrider de ofta upp både huvudet och skridskorna åt det hållet.– Problemet är att spelet tagit för lång tid. Vi gjorde precis samma sak i fjol men med Lehtonen och Lindström gick det så otroligt fort att man inte lade märke till det från sidan. I år har det tagit någon tiondel för lång tid för skotten att komma, och då är spelet bakom mål helt förgäves. Det är en detalj vi jobbar grymt mycket på, säger Anders.Du var tydligen redan från början inne på att sätta Bud och Möller i samma kedja, trots att de inte spelade tillsammans i Nordamerika?– Primärt handlade det där om att Bud skulle få känna trygghet med en spelare han kände väl. Det har varit mycket nytt för honom både med stor rink och språket och vi visste om att det inte är lätt att anpassa sig.
På slutet har ju produktionen tagit sig där, men vad var problemet under deras svacka?– Båda två trodde att det skulle vara enklare i Elitserien än vad det har varit. Egentligen utan underskattning, men de har haft en bild av att det bara ska rulla på. Men här måste man vara riktigt bra för att göra poäng. Svackan de har haft när de har tappat mycket puck är svår att undvika. Och båda har ganska mycket mer att ge, jag har till exempel sagt tidigare att Bud inte är på topp före jul och det står jag fortfarande för. De har redan rätat ut spelet och blivit snabbare och det kommer ännu mer där.Är Mustonen fast som center i den kedjan nu?– Nej, det handlar mer om att klara av den rollen och då inte minst i försvarsspelet. Det är det som varit problemet för Oscar Lindberg, han är fantastisk med pucken, aggressiv i åkningen och tuff men det är ett stort steg att plötsligt ta rollen som första- eller andracenter.Om vi tittar på det här med spelförstörande moment, statistik visar att antalet utvisningar för spelförstörande sjunker och målsnittet likaså. Måste AIK anpassa sig till det spelet nu?– Tyvärr är det så att om bedömningsnivån fortsätter så här så måste vi göra det. Men jag hoppas verkligen att bedömningen går åt andra hållet. Vissa mer defensivt inriktade lag har det där i sig och de gynnas enormt av att få hugga lite mot handskarna, haka i rätt lägen och sådant. Det sänker matchtempot och det är sådana lags mål, de vill inte ha fart i matcherna, menar Forsberg.Men det vill du?– Ja, absolut! Och det där är väl min svaghet som tränare också, att jag ibland vill ha lite väl mycket fart och offensiv. Jag vill hellre att det ska bli 5– 5 i matcherna än 1-1. Det är inte så kul att släppa in 0-1 i början och veta att det väntar en kamp i 58 minuter för att kvittera.Ändå har det inte varit några stora siffror i AIK:s matcher i år. Fyra mål framåt och tre bakåt lyder ”rekordet” hittills?– Vi var tvungna att bygga bakifrån i år, i fjol var vi inte tillräckligt bra defensivt och med så många nya spelare den här säsongen hade vi inte råd att chansa. Men spelet sätter sig allt mer och vi kommer att spela mer och mer offensivt, det törs jag lova.Det känns som att det spelas mer på resultat i år, att ni stänger matcherna tidigt?– Det stämmer, det är också en sak vi måste förbättra gentemot fjolåret. Vi kunde göra fem mål i en period då men också släppa in fem och det håller inte när det börjar bli täta matcher. Vi måste kontrollera det där bättre och det har fungerat över förväntan i år, tredje perioden är vår klart starkaste del av matchen nu.Finns det någon spelare i Elitserien du skulle vilja komplettera laget med, om du fick välja helt fritt vill säga?Anders funderar länge.– Jag skulle nog ta … Magnus Johansson. En riktigt bra rightback, han skulle göra sig bra i vårt powerplay.
Annars verkar inte AIK vilja värva så mycket under säsongen?– Vi är medvetet väldigt passiva där, vi tycker helt enkelt att vi har tillräckligt bra spelare. Lasse är ute hela tiden och kollar men det finns ingen kravspec på någon ny spelare. Fast det är klart, skulle Magnus Johansson höra av sig och vilja spela med oss för 20.000 kr i månaden så får han nog göra det, skrattar Anders.Det här med att inte släppa någon information om skadorna, kan du berätta om det beslutet?– Det utnyttjas stenhårt av motståndarna, så enkelt är det. Och det är inte så mycket att de medvetet försöker skada spelaren, men det kan vara en tackling extra mot någon som har haft problem. Vi vill inte ta den risken.– Sedan ska man känna till att snacket på plan också påverkar. Lehtonen hade till exempel problem med en fot i slutspelet i fjol och varenda motståndare såg till att påminna honom så fort de fick chansen. ”Hur är det med foten?” och ”du skadar väl dig inte nu?”. De såg till att han fick alla chanser att känna efter, kan man säga.Vem trashtalkar bäst i AIK i år?– Vi har ingen riktig fulpratare i år. Jocke Lindström var hemsk där, han sa mycket på plan som jag inte ens vill återge. Men Jocke är bra, han gör det han ska, ler Anders.– Annars är det Jimmie som är bäst på att prata, men han är smart. Han pratar inte varken fult eller om skador, men han pratar om precis allting annat. Det är nog mer än en motståndare som funderat över vad som pågår där.– Han kan ha en diskussion med en motståndare och en månad efteråt, när vi möter samma lag, drar han igång snacket igen. ”Du tyckte ju si och så förra gången, har du ändrat dig nu?”. Han är makalös, säger Anders.Goren då?– Han har mer en fysisk närvaro. Han brukar bara berätta att han finns tillgänglig. ”Jag är här om ni vill stöka, håll inte på där borta utan kom hit till mig istället” brukar han säga. Men det är ingen som vågar, de åker och sätter sig istället.
– Däremot kan Martin Lundberg fråga om de är rädda för honom när någon undvikit en tackling. Jag hörde honom nyligen, då frågade han ungefär ”Men, är du rädd för mig? Jag trodde inte du skulle fega ur, är inte du en tuffing?”. Det biter hårt det där, de blir enormt förnärmade.Vad tycker du är det största misstaget publiken gör när de ser en match?– Ska jag säga någonting så är det att publiken tappar nivåerna ibland. Man kan bli jäkligt negativ mot en sak och glömmer då bort att det är ganska bra ändå. Men vi har väldigt, väldigt bra publik, vill jag säga.Kan du ge något exempel?– Powerplay till exempel, man kanske vill bua för att spelet inte fungerar men det som händer är bara att det hjälper motståndarna. En spelare som missat tre gånger på blålinjen vill inte vara rädd att få burop över sig, då går det bara sämre. Och omvänt är stödet i det läget enormt. Det där med sjätte utespelaren har blivit en klyscha men det är verkligen precis så.Det märks att ämnet engagerar Anders. Han fortsätter:– Ni fattar inte hur viktiga ni är, det är verkligen så. Ta vår klack där borta (Anders gör en gest västerut). Den är mycket, mycket viktigare än vad någon i klacken kan förstå, det lovar jag. Går man ut i ett krig, om man får kalla en hockeymatch för det, så är det klart att om man har flera tusen personer som hejar och är på vår sida så är man mycket tuffare.– I många arenor är det precis tvärtom när det inte går bra för laget. Ta Timrå som exempel, det är inte vi som blir så mycket bättre där nere. Men deras spelare är livrädda att göra fel där för de har publiken emot sig också. Då blir det sjätte motståndaren istället.Men det här handlar egentligen inte om en okunnig publik?– Nej, snarare om en besvikelse. Man vill så gärna att det ska bli bra på planen, så går det dåligt, man blir deppad och tar ut det över spelarna. Och det är då stödet behövs, när man inte förtjänar det.– Jag minns i fjol efter jul när vi ärligt talat var bedrövliga ett tag. Men så kommer man ut och får höra hela North Power stå där och vråla och stötta. Det lyfter hela båset, det är ingen coachning som gör skillnad där, det är publiken. Ingen vill göra ett enda dåligt byte.Det kan ta laget ur en svacka menar du?– Inte bara kan, det TAR laget ur en svacka. Egentligen är det konstigt att de betalar för att se en hockeymatch när de är så viktiga för ett lag. De borde nästan få betalt för att gå hit, säger Anders och skrattar. /Trolletredaktionen@northpower.nu