Det var inte många som visste vem AIK värvade under Silly Season inför den här säsongen.Bud Holloway, eller heter han George?En relativt ung kille som gjort gott om poäng i de transatlantiska seriesystemen. Som topp hade han spelat i AHL och faktiskt gjort riktigt bra med poäng även där.
Man vet ju aldrig riktigt vad man får när man värvar osett utifrån, och oftast har man bara olika typer av stats att försöka skapa sig en bild av, eller olika typer av omdömen på diverse forum eller i artiklar. Elitprospects är ju en pålitlig källa om man vill hitta info, även om betygen och statsen från och till kan slå lite fel.Men Bud kom till Skellefteå ganska okänd för den stora massan och han började försäsongsmatcherna ganska klent. Jag minns att jag efter några matcher gav honom plus för sin arbetsinsats och sitt 2-vägs jobb, men att jag ifrågasatte hans spetskompetens. ”Var det här verkligen något att satsa på som spets”...frågade jag och många med mig...
Men ju längre säsongen lidit ju mer har Holloway övertygat. Hans popularitet blev knappast sämre av att han i direktsändning med Renberg och Lehman brast ut i sång. Den typen av personlighet är något som jag tror att AIK på många sätt värdesätter lika mycket som egenskaperna på isen.
Det började tidigt snackas om Buds förmåga att växa och prestera i slutspelen och på något sätt kände i alla fall jag att det här kanske inte var så bra. Att bygga upp så enorma förväntningar kan egentligen bara slå fel. Men efter 11 spelade matcher har den charmige kanadicken skrapat ihop 14 poäng fördelat på 7 mål och 7 assist, med det leder han hela slutspelet poängliga.Men för mig är det lika stort att se hur han sliter i spelet i övrigt på isen och hur kul han verkar ha det med dom övriga grabbarna i laget. Inga diva fasoner, inga lathetstecken, ingen självcentrering. Laget först verkar gälla för Bud och det gör honom mycket, mycket större i mina ögon.
Jag hade under säsongen mina tveksamheter kring hans eventuella chanser till ett NHL äventyr, men med det här slutspelet bakom sig tycker jag att han är värd chansen. För att vara lika osjälvisk som han hoppas jag verkligen, för Buds skull att han får den och att han i alla fall får några NHL matcher under bältet, det är det minsta han är värd.Jag har, där jag nu sitter, svårt att komma på en import som varit bättre än Holloway. Och en import som kombinerat sin enorma klass på isen med en personlighet vid sidan av som är exemplarisk.Så..Tummen upp för Holloway!Och med denna bild förekommer jag lokaltidningarna!NP, först, bäst och vackrast!
/King Kong