Olyckan grinar illa i ansiktet på Skellefteå AIK när de välbekanta marginalerna inte varit på lagets sida hittills i matchserien. Sist tog sig fru fortuna nästan orimligt stora friheter genom att bjuda LHF på mål medelst Granbergs skridsko från distans. Med lite distans till själva matchen är det dock klart att AIK borde avgjort matchen tidigare genom att sätta fler av de målchanser man skapar, samt bättre förvalta de powerplaylägen som införskaffats.Visst är det märkligt. Luleå saknar flera tongivande backar, har vissa kortare intensiva perioder där man för spelet någotsånär och skapar några lägen, men på det hela taget är det AIK som dominerar båda de första matcherna. Luleåbackarna börjar så sakteliga gå på knäna allt eftersom matcherna lider, men ändock lyckas man hålla stånd mot de svartgula attackerna. Det är en skillnad på att föra spelet och att vinna matcher, aldrig har väl det varit så tydligt som denna serie. Det spelskickliga AIK som håller puck och dominerar spelet, och obekväma luleå som håller tätt, spelar intensivt och när man får chansen trycker pucken på mål med trafik framför Hadelöv och hoppas på styrning eller retur. Snälla pojkar har aldrig fått kyssa fina le mat-pokaler som bekant.
Och ändå har inte luleå ännu fått spela särskilt mycket PP, som man är bra på. I annat fall kanske man kunnat mäta sig med AIK utan att ta löventuren i anspråk. Istället har man fått briljera i boxplay otaliga gånger. Spel i numerärt över- och underläge är tillfällen där coachning och taktik blir så mycket mer tydlig. Rönken leder ännu denna kamp på poäng mot A-Fop. Luleås intensiva press som varit framgångsrik hela serien firar ständigt nya triumfer mot ett AIK som visserligen på ett bra sätt hittar passningsvägar genom boxen, men som är alltför förutsägbara, statiska i positionerna och långsamma till avslut. Dessutom saknas ofta trafiken framför kassen när avsluten väl kommer. För att hantera en så aggressiv box som rönken-boxen krävs både större rörlighet, intiativförmåga och framför allt avlastning mitt i slottet. Att ställa upp ett paraply med fyra statiska spelare och en bök-bengt framför kassen gör det enkelt för framstörtande lhf-dvärgar att både sätta press på puckhållare och de spelare som utgör passningsalternativ.Visst finns det spelare som underpresterar. David gjorde ett briljant mål senast, men har på det hela taget gått ner sig markant sen seriespelet, och orsakade även Hjalmarssons spelvändning och GWG i övertid. Det finns fler namn man kan nämna, men det stora problemet är och har en tid varit Mikko. Före säsongen var tanken "hey, vill vi gå långt måste den spets som vi tar in vara sådana som höjer sig i slutspelet, inte blir sämre, lex Moran". Jocke håller standarden hyfsat, men Mikko är inte bara sedvanligt usel i det defensiva spelet; han vinner noll och inga närkamper offensivt och har ännu att bevisa att skottet kan träffa annat än benskydd. En topp-presterande Mikko hade kunnat vara det som gjort skillnaden i serien so far.Nu är serien på intet sätt förlorad. Som bekant har dock inget ES-lag hämtat in ett 3-0-underläge, varvid lördagens eftermiddagsmatch (nedsläpp ca 15.00) måste betraktas som mer eller mindre en måstematch. AIK behöver förvalta spelövertag och dominans till marginal i målprotokollet. Göra mål och sluta att genom strul och platthet släppa in mål direkt efter. Vinst på lördag och det krävs bara en bortavinst för att AIK ska ha övertaget igen. Kan dom kan vi, nu knyter vi näven och kör över småfolket!PS. Håll koll på NP:s facebookgrupp för info om tifo till matchen!/schteffe