Imorgon är det torsdag och dags för rond två i semifinalserien mellan Skellefteå och Luleå.Luleå vann den första ronden på poäng och sitter nu i förarsätet. En match på bortais är ofta en tung skalp i såna här sammanhang och normalt sett borde finnas anledning till oro, eller? Kanske. Själv befann jag mig under ett märkligt lugn inför matchen igår. Jag kände mig trygg inför uppgiften som Skellefteå AIK stod inför. Efter matchen kände jag mig – märkligt nog än mer lugn.Luleå gör en väldigt bra förstaperiod, och känslan från läktarplats var att Skellefteå – trots det förutsägbara spelet från bortalaget, inte var beredd på uppgiften och den omställning det innebär att möta Luleå jämfört med Linköping. Efter första perioden tar Skellefteå över mer och mer, ett resultat av att Luleå spelar en ”all-in”-hockey där man inleder matcherna i ett rasande tempo för att sedan hålla i så länge energin räcker. Igår räckte energin i knappt två perioder, sedan visade sig skillnaderna i lagen. För trots att Skellefteå inte på något sätt gör någon av sina bättre matcher för säsongen orkar inte Luleå hålla emot och skillnad i individuell skicklighet och energi gör sig påmind. I sista perioden är Skellefteå det klart bättre laget och i förlängningen var det bara ett lag på banan, då Luleå var helt tröttkörda. Klart det känns snöpligt att då förlora matchen. Samtidigt, om man ser det ur ett större perspektiv så torde det innebära följande.Luleå spelar en väldigt destruktiv hockey, så pass att det är svårt som åskådare att få någon nerv och passion. Faktum är att kvartsfinalserien väckte mer känslor, än dessa ilsket surrande myggor från norr. Man bygger spelet på hög intensitet från forwards och bara vara i vägen. Man vill vara i motståndarnas ansikte hela tiden och försöker upprätthålla det med korta (20 sek) byten. Igår orkar man upprätthålla det spelet i två perioder. Det kommer inte att räcka mot årets upplaga av Skellefteå i en matchserie över sju matcher. Dessutom bör Skellefteåspelarna om inte förr så åtminstone nu vara medvetna om vilket spel som krävs av dom, d.v.s. bättre avlastning i egen zon för att få till snabbare passningar och därmed spela bort Luleås överbelatsning. För Luleå kan inte överraska Skellefteå mer än så här. Dom har spelat samma spel i 63 omgångar nu, och kunde därför komma mer trygga inför dagens match. Skellefteå å andra sidan är ett mer flexibelt lag som förändrar sitt spel något beroende på motståndet. Det kommer att innebära att vi kommer att bli starkare och bli tyngre och möta. Allt medan Luleå orkar spela i två perioder. För mig känns det som en positiv utveckling av serien.I morgondagens match kommer Luleå att visa upp samma spel. Framburna av hemmapubliken kommer man att gå på moln och snurra friskt den första perioden för att sedan mattas av allt eftersom matchen lider. Skellefteå kommer sannolikt att möta upp med en ”grishockey” á la Linköping och invänta misstagen.Powerplay var stundtals bra igår men ska Skellefteå vinna ikväll och framför allt matchserien måste man hitta nyckeln till att överspela pressen i Luleås box. Nu tar jag för givet att spelarna – efter åtta raka matcher mot Linköping och deras mer avvaktande boxplay – hade svårt att ställa om till Luleås tjusiga aggressiva press i spelformen och kommer att hitta vägar förbi även det. Har man så skickliga spelare som Skellefteå har i spelformen, kommer också utdelningen. Det finns, kort sagt mycket att ta av.Nycklarna till torsdagsmatchen :- ännu större aggressivitet runt båda målen. Det är där matcherna avgörs i slutspelet.- bättre avlastning i powerplay, gärna med en spelare mitt i slottet.- större hjälp i egen zon och snabbare pass genom mittzon.Tipset: Skellefteå segrar och vinner matchserien med 4-2 i matcher./Adam Bitén a.k.a. padwick