Efter två dagar har han redan hunnit installera sig i Skellefteå och försäkrar flera gånger att han inte ser något problem i att bo i en mindre stad.Möt John Klingberg - killen som gav Rundbladvibbar vid sin första puckkontakt igår och som har alla förutsättningar att bli en ny publikfavorit. Klingberg ger ett ödmjukt intryck direkt vi träffas. Jag funderar ett slag på om han är blyg, men inser snart att så inte är fallet. Snarare sympatiskt försiktig på ny mark:-Jag är väl egentligen ganska stojig och glad, gillar att jävlas med folk och så där. Det går ju inte att komma till ett nytt lag och gå på hur som helst, men det verkar vara ett riktigt skönt gäng, säger Klingberg över en kopp varm choklad.Det måste ha varit omtumlande dagar för dig på slutet, har du hunnit göra dig hemmastadd ännu?-Ja då, det har hänt mycket men jag trivs jättebra. Jag fick ta över Alavaaras lägenhet, samma lägenhet som jag tror att Warg hade före det. Allt har fungerat så här långt.Du fick nummer 70 på tröjan, har du någon koppling till det?-Det var något med tryckeriet, det var det enda numret som fanns ledigt. Sen hade jag nummer 7 i Lerum där jag började spela och det är väl aldrig fel att lägga på en nolla, skrattar John och fortsätter:-Fast jag har ju förstått att det är mycket Rundblad här uppe över det där med nummer 7 …Lerum ja. Både Loui Eriksson och Viktor Stålberg är ju därifrån, är de barndomsidoler?-För mig var det bara Foppa. Både Loui och Viktor stack tidigt till NHL. Viktor platsade ju inte ens i Frölunda utan spelade i Mölndal så det blev inte riktigt den kontakten.

Tidig kontakt med Skellefteå AIK

Kan du berätta lite hur det gick till när du hamnade här? -Jag hade kontakt med Anders Forsberg redan inför säsongen. Han förklarade att han trodde på mig och mitt spel och ville ha mig i klubben. Sedan fick jag ett anbud från Jokerit i Finland och valde att gå dit istället, det kändes som en bra möjlighet. Men allt fungerade inte där? -Nej, det var en tung period ett tag där. Jag flyttade direkt hemifrån till Finland och det var ganska ensamt där ett tag. Sen kunde jag inte språket heller och det var svårt att hänga med när tränarna förklarade hur de ville att jag skulle spela. -Jag tog kontakt med Anders igen och kunde komma över. Han och Lasse (Johansson) tror på mig och vill att jag ska utvecklas i klubben och det passar mig helt perfekt. Hade du någon bild av hur Skellefteå AIK spelar innan du kom hit?-Jo, det såg jag redan förra året när jag spelade i Frölunda. Att komma hit upp var de tuffaste matcherna, Skellefteå kommer alltid med fart och vill ha pucken. De har en väldigt bra spelidé, det har varit svårt att vinna matcher här uppe. Hade du hellre kommit tillbaka till Frölunda än att komma hit? -Jag var i kontakt med Frölunda men de gjorde tidigt klart att de inte hade plats för mig, de hade redan flera offensivt starka backar.Klingberg funderar en stund och fortsätter sedan:-Jag har tänkt på det där och på något sätt hade jag kanske valt det här ändå. I Frölunda hade jag kanske blivit lite fastlåst, att det inte hade funnits samma möjlighet att utvecklas där som här uppe.Varför det? -Jag tror det är mer tävling här, mer konkurrens, och så passar spelsättet mig bra. Sen gillar jag Anders Forsberg också, jag har haft mycket kontakt med honom som junior och hans sätt att tänka gillar jag verkligen.

Stort förtroende för Forsberg

Klingberg kommer in på hur snacket gick när Forsberg presenterades som AIK-tränare inför fjolårssäsongen.-Det var många som sa att det där aldrig skulle gå. Jag läste det i tidningarna och tänkte bara ”de kommer ha SÅ fel”. Jag kände till hans filosofi sedan tidigare och bara för att han inte hade varit tränare i Elitserien så fanns det inga skäl att tro att han inte skulle lyckas.Du är ju van vid storpublik i Scandinavium, hur var det att spela första matchen här uppe igår? -Alltså, när det är bra tryck i Scandinavium så är det riktigt, riktigt bra. Men det är sällan publiken är på det humöret. Här uppe är det ju mindre men som igår, jag menar … Ståplatsläktaren var ju full och det är som en kokande gryta. Det märks här uppe att det verkligen bara är hockey som gäller!Och du blev väl emottagen, kan man säga? -Ja, helt otroligt egentligen. Jag hade inte räknat med ovationer efter första passningen, jag blev verkligen överraskad. Man blir så glad, det ger självförtroende och det var kul.

Ser fram emot fysträningen

Du påminner inte så lite om Rundblad i ditt spelsätt. Är det en jobbig jämförelse? -Nej, det tycker jag inte. Vi påminner väl en del om varandra både hur vi åker och spelsättet men jag är inte David, jag är John. Det är klart att jag kollar på andra spelare och ser och lär, men jag vill inte jämföra mig med honom. Jag vill skapa min egen profil, säger Klingberg bestämt. Känner du att du har ett tydligt krav på dig vad du ska göra här, vad som väntas av dig? -Min uppsida är den offensiva biten och det är det jag ska bidra med, men sedan ska jag utvecklas och bli bättre på den biten samtidigt som min defensiv också ska bli bättre. Jag ska bli en bättre hockeyspelare här, säger John. När man blir värvad så här mitt under säsongen, blir man lovad speltid eller hur funkar den biten? -Nej, och Anders och Lasse har varit ärliga med sin syn på mig hela tiden. De tror på mig men jag konkurrerar om en plats på lika villkor och så vill jag ha det också.Skellefteå AIK har ju gjort sig kända för en rejält tuff försäsong med mycket fysträning. Hur blir det för dig att komma in först nu? -Jag frågade faktiskt Anders om det där innan jag kom hit och var väldigt nöjd med svaret jag fick. I Jokerit var det individuella träningsplaner och mycket ensamträning i gymmet. Det är väl bra på sitt sätt men jag tror att många fuskar. -Här tränar man tillsammans och det gillar jag mycket bättre. Jag behöver fysträningen för att lägga på mig, jag väger 78 kg och behöver gå upp några kilo för att kunna stå upp bättre i närkamperna. Jag tror att det kommer gynna mitt försvarsspel att bli lite tyngre.

JVM och kontakten med Alm/Granberg

Samtalet glider in på JVM och det syns i Klingbergs ögon att det väcker glada minnen. -Målet var ju guld men man kan nästan inte tro det ännu, att man faktiskt har en guldmedalj. Förstod ni där borta under turneringen hur stor uppmärksamhet ni fick här hemma? -Vi pratade om det men det var nog ingen som förstod att det var så stort. Det var otroligt häftigt. Du lärde känna Petter Granberg en del där också? -Jag kände Petter sedan tidigare, jag har stött på honom många gånger i landslagssammanhang. Han är lite blyg så där, en typisk norrlänning. Riktigt, riktigt snäll och vänlig, gör aldrig något dumt mot någon. Han och Johan Alm visade mig runt på stan direkt jag kom hit. Ja just det, du spelade väl med Alm i Frölunda för ett par år sen? -Ja, det stämmer. Alm är rolig, vi kallar honom för Kramer (ur Seinfeld), de har många likheter, säger Klingberg och skrattar. Och nästa vecka får du spela som bortalag i Scandinavium. -Ja, det blir speciellt men mest ska det bli roligt. Jag har ingenting emot roadtrips heller, oavsett om det är till Göteborg eller Malmö, om de nu skulle gå upp i Elitserien. Sen har jag min flickvän i Göteborg, hon går i skolan, så då får jag träffa henne och det ska bli kul.

Brorsan redan i NHL

John har sin bror Carl i Nordamerika och NHL-cirkusen. Han är knuten till Winnipeg Jets men spelar just nu i AHL, i St John’s på Newfoundland i östligaste Kanada.Håller ni kontakten, du och din bror? -Ja hela tiden, vi snackar mycket på Skype och skickar meddelanden via internet på mobilen hela tiden. Jag pratade en hel del med honom när jag mådde som sämst i Finland och frågade honom om råd vad jag skulle göra.Och hans råd blev? -Åk hem till Sverige. Och så blev det ju. Hur hanterade Jokerit din situation? Jag tänker mig att du tog upp att du inte riktigt trivdes. -Ja då, men vad skulle de göra? Laget ska vinna matcher och jag kan hålla med om att jag inte spelade bra, jag var säkert en alldeles för stor risk för laget när jag inte hade självförtroendet med mig. Fast av det man såg av dig igår så syntes det inte mycket av något dåligt självförtroende.-Nä, och det märktes också direkt att jag har så jäkla bra medspelare här. Det märktes direkt att de täckte upp bakåt om jag drev upp pucken och då är det lättare att spela ut. I Finland blev det tvärtom, det flöt inte på för mig och då gjorde jag det bara ännu svårare för mig. Här var det bara att gå in och ha kul.Kände du någon press just inför första bytet? -Nä, egentligen inte. Jag brukar försöka tänka att man dör ju inte ändå, skrattar Klingberg.

Utveckling är huvudmålet

Har du några individuella mål här i Skellefteå, poängmässigt eller liknande?-Nej, det är livsfarligt. Jag har gått i den fällan någon gång tidigare i karriären, åkt och letat efter tillfällen att göra poäng eftersom jag är en sådan spelare. Det är inte bra, det blir helt fel fokus. Målet här är att utvecklas och spela bra. Jag vet att om jag spelar bra så kommer också poängen. Du är draftad av Dallas Stars, har du några mål åt det hållet på lite längre sikt? -Jag har kontrakt med dem och pratar mycket med deras scouter både i Finland och Sverige. De tror på mig trots att det gått tungt och de vet vad jag kan. Så där finns ett mål för dig? -Ja absolut, det är klart att jag vill prova livet där. Visst, det funkar kanske inte för alla men jag har svårt att tro att jag inte skulle trivas där borta.Efter en knapp timme är chokladen, kaffet och fikatiden slut. Jag frågar John om han har något att tillägga men han försäkrar mig att han ”fått med det mesta”.Kontraktet med Skellefteå AIK sträcker sig till och med säsongen 2012/2013 och vart hans karriär sedan tar vägen återstår förstås att se. 19-åringen har i alla fall alla möjligheter och han blir utan tvekan en riktigt intressant pjäs i det kommande slutspelet redan i år. Och som han säger:-Alla i det här laget gillar att tävla och vill verkligen vinna. Jag tror det är därför Skellefteå ligger där de ligger i tabellen.Det skriver vi gärna under på./Trollet redaktionen@northpower.nu