Det är med en klart nervös känsla jag sätter mig i bilen och kör de fem kilometerna jag har från ytterdörren till Skellefteå Kraft Arena. Nervositeten bottnar i att jag inte riktigt kan urskönja AIK:s formkurva i säsongsinledningen. Bra spel har varvats med dåligt spel, perioder med god intensitet har varvats med perioder av lojhet. Kvällens motståndare Solna AIK må parkera på en sista plats i tabellen, men Elitserien är ännu i sin linda och jag har svårt att tro att laget från Stockholm är där för att stanna. Det jag trodde och förväntade mig av Skellefteå ikväll är att de skulle sätta ner foten och visar vilket AIK som är bäst, och vilket AIK som skulle föra spelet denna obehagligt regniga höstkväll i Skellefteå.

Arvidssons första elitseriemål

Det märks att AIK vill komma ut och köra ner Solna i skoskaften redan från start denna afton. Intensiteten känns påtaglig och AIK trummar framåt från start med bra fart. Solna är dock ett lag med tyngd på backsidan och speed på forwardssidan. Jobbiga är de att möta i offensiv zon, samtidigt som de spelar sig raka vägen ut ur zon. Ikväll är det är två lag som vill framåt i banan i alla lägen och som inte backar hem i onödan. Första perioden blir därför en trevlig historia. Det viktiga ledningsmålet tar hemmalaget efter 14,14 när Forssell sätter upp Fredrik Lindgren i ett 2-1 läge, och Viktor Arvidsson kan slå in en retur och göra 1-0 efter 14,14 i inledningsperioden. Viktors första – men knappast sista mål i Elitserien.

Jag har nästan svårt att hitta nog med superlativ för Arvidsson. Blott 19 årgammal och med måtten 176 cm på 78 kg borde han vara för ung och lätt för att kunna prestera på den höga men framförallt jämna nivå som han gör. Match efter match visar han framfötterna, känns som att endast Viktor själv kan sätta gränsen för hur bra han kan bli.

AIK växlar upp i andra perioden

AIK känns även i andra perioden väldigt inspirerade och när farten börjar drivas upp får Solna svårt att hänga med i svängarna. Framförallt trycker AIK allt och lite till på mål, efter lite drygt halva matchen har AIK redan skjutit 32 skott och Lundström i gästernas mål bör nog ha bytt underställ i paus. Efter 8,19 drygar Melker Karlsson ut AIK:s ledning efter vad som såg ut att vara en styrning på Styrmans backskott. Det gläder mig att se Melkers utveckling. Från gnuggare i fjärdefemman, och via en sejour som utlånad till Örebro, är han nu tillbaka som producerande center i en andrafemma.

Andra perioden är i stort sett en kanonad mot Solnas mål. På tjugo minuter hinner AIK avlossa 21 skott mot Solna. Anders Gozzi som sitter intill mig ser ut att ha begravt pannan i djupa vecka. Trots den massiva pressen slutar den andra perioden 1-1. Solna kan efter 19,14 reducera genom Oscar Ahlström. Så går det när AIK överbelastar i sarghörnet utan att pressa fast puckhållaren. Solnas puckhållare får då alldeles för lätt sätta upp en medspelare på direktskott i höga slottet. Kort därefter har Solna ytterligare en målchans och ledningen känns genast alltför skör för att ge mig ro inför den sista perioden.

Matchens momentum

Tredje perioden sätter AIK ytterligare in ytterligare en växel och tvingar Solna till utvisningar. Ett gyllene läge att avgöra matchen kommer när AIK får spela 5-3 i lite mer än en minut i början av tredje perioden. Trots en arsenal av skott mot sig, och gott om trafik i slottet kan Solna döda utvisningarna. Istället svänger denna öppna match igen. Solna får ett friläge efter 8,25 men missar, kort därefter gräver Petter Emanuelsson upp en puck i offensiv zon och gör 3-1 efter 8,58. Ett mål som inte såg otagbart ut från pressplats. Detta kan endast beskrivas som ett klassikt momentum där matchen avgörs. Sista chansen för Solna att komma in matchen får dom med dryga fem minuter kvar när Holloway åker ut för slashing. Närmare kommer dock aldrig Solna, i synnerhet som Jocke Eriksson kliver upp med en jätteräddning i sluttampen av Solnas powerplay. Slutresultatet skrivs därmed till 3-1. North Power svarar direkt efter match med att skandera ut Viktor Arvidssons namn, till synes är han klackens nya kelgris just ikväll.

After ice

Efter matchen är det hög volym och country som är segermelodin i omklädningsrummet. Idel glada miner speglas på var spelares läppar och stämningen känns precis så godmodig som den ska vara efter en hemmavinst. Den förste jag slår mig ned bredvid för en kortare pratstund är Melker Karlsson.

Beskriv matchen utifrån din egen synvinkel

– Jag tycker att det kändes lite väl segt från en början, men att vi som lag kom in i matchen mer och mer. Även om Solna stundtals var farliga kändes det aldrig som att vi var hotade på riktigt, vi hade ”koll på grejorna” under hela matchen. Jag är dock självkritisk till hur min tekningsstatistik ser ut ikväll. Jag överlät tekningarna till Oscar Möller. Jag försöker gnugga extra på träningarna med att lära mig teka.

Du har nu börjat levererat både mål och assist i en strid ström – hur ser du på det?

– Det känns faktiskt lite som tillfälligheter, jag är på rätt plats och mer är det inte med det. På 2-1 målet i matchen lyckas jag knacka in en styrning ganska långt utifrån. Jag tror målvakten reste sig upp ganska tidigt och jag lyckats få in den mellan bena.

Hur känns det att spela center?

– Jo det funkar bra. Jag får jobba mycket båda vägarna vilket gör att jag kommer in i matcherna lite mer. Är som sagt tekningarna som jag måste träna extra på. Jag får ju även lite mer extra speltid nu och det är bara tacka och ta emot all den speltid som ges till mig.

Viktor Arvidsson gjorde ikväll sitt första mål i Elitserien och är flitigt uppvaktad av pressen efter matchen.

Viktor – kan du beskriva känslan när du inser att du gjort ditt första elitseriemål?

– Jag blev så jäkla glad bara, ville bara hoppa upp mot publiken när jag hörde deras jubel. Detta mål har jag fantiserat om ett längre tag.

Hur ser tankarna ut på framtiden … exempelvis stundande JVM?

– JVM finns klart med i mina tankar såklart. Jag pratar med Roger Rönnberg lite nu och då om hur det går för mig och hur jag utvecklas. I AIK vill jag bli en av de ledande spelarna och jag är inte helt nöjd med denna säsongsinledning. Jag har höga krav på mig själv

Jag höll på att sätta kaffet i vrångstrupen när du grimaserade illa efter att ha satt in en propp i 3:e perioden – vad hände där?

– Äh jag skulle bara sätta in en propp på en av deras spelare. Tyvärr fick jag hans axel rakt i magen och jag tappade bara andan, så det var inget allvarligt.

Till sist – att hoppa in i plexiglaset efter målet var det intränat eller spontant?

– Äh det bara hände, jag blev ju så jäkla glad.

Avrundning

Därmed avrundas en solid kväll för hemmalaget. Ikväll var AIK igång redan från start och körde slut på Solnas batterier på en period. För i andra och tredje perioden var det stundtals kattens lek med råttan i Solnas zon. Solna kan tacka sin målvakt för dagen för att siffrorna kunde hållas nere. Samtidigt efterlyser jag fortfarande en högre effektivitet i hemmalaget, och att kunna stänga matcher när chansen ges, i synnerhet när det blir spel 5-3 i över en minut.

Bäst på jobbet denna kväll var kanske Arvidsson som visade vägen med sitt 1-0 mål, och hade i övrigt ett rungande ribbskott vars eko knappt lagt sig. Att han trots sitt ringa storlek även försöker open-ice tackla spelare i defensiv zon säger mycket om inställningen hos honom. I övrigt var det en jämn laginsats av samtliga formationer. Det ska bli skönt att gå lägga sig i vetskap om tre välförtjänta poäng bärgades ikväll. Det känns så skönt att det enda spår av glada gnagare jag behöver se spåret av i natt är dammråttorna under den egna sängen.

addebeck

redaktionen@northpower.nu