Det är torsdagkväll och jag når Skellefteås nygamla nyförvärv Erik Andersson på telefon när han sitter på tåget som ska ta honom vidare norrut där morgondagen blir hans första arbetsdag i den svartgula dressen.Hur känns det att vara tillbaka till Skellefteå där elitseriekarriären tog fart?-Det känns jättekul att vara tillbaka. Det känns inte som att jag kommer till ett nytt lag, snarare till ett lag där jag känner mig lite som hemma. Erik berättar att formen är god men att han saknar matchtempo i kroppen. Under den gångna sommaren har han tränat både med A-laget samt J-20 i laget för att hålla upp den fysiska statusen. Han har även löptränat en del med Pontus Petterström som han kallar för Ponta. Eftersom jag sett Eriks imponerande kapacitet på ett beeptest frågar jag om han vinner klart över Petterström i testet "inga kommentarer... du får fråga Ponta" svarar Erik med nyckfull röst.Hur ser du på den gångna säsongen i Linköping?-Säsongen började bra för laget, men kanske inte mer än okej för egen del. Det var efter första uppehållet för landslagsspel i november som laget började dala i tabellen och vi kunde inte matcha de förväntningar som fanns från fans, media och oss själva. För egen gick jag från att speltid i början och sedan hamna i frysboxen för att de sista 10 omgångarna få minimalt med speltid. När tränarbytet skedde var det bara forwards som fick en ny coach, backtränaren var densamma och jag var inte bland de sex som han tyckte hade en plats i laget.Erik beskriver det gångna året som en "nyttig läropeng".Hur påverkades ni inom laget av att inte motsvara de högt ställda förväntningar som fanns på er av fans, sponsorer, media, med flera? -Ingen mår bra av att spela i ett lag där alla känner att förväntningarna inte infrias. Att sedan laget består av många utländska importer är av mindre betydelse då prestationen vida understiger förvätningarna. Det blir lätt en spänning och nära till frustration som gör att man inte mår bra i situationen. Fast det är klart det underlättar om det finns en stabil kärna inom gruppen som har varit länge i klubben vilket AIK har i högre utsträckning än vad Linköping har. Vad hoppas du själva kunna bidra med under den tid du är kontrakterad av AIK?-Jag vet vad jag kan och det hoppas jag kunna plocka fram, men det är givetvis läge att ”snäppa upp mig”. Jag har hört mycket gott om tränartrojkan i AIK och deras förmåga att utveckla spelare. Att spelfilosofin vilar på fart och energi tilltalar mig och det känns inspirerande att få komma till klubben. Slår det väl ut hoppas jag naturligtvis på en fortsättning under resten av säsongen i AIK.Vem eller vilka har du fortfarande kontakt med i AIK?-Erik Forssell är en av mina absolut bästa vänner så det känns oerhört kul att få spela med honom igen, så det ser jag verkligen fram emot. Sen ser jag även fram emot att återförenas med Petterström i AIK då våra familjer/respektive är väldigt tighta. Sedan så är jag ju gammal kompis och lagkamrat med Johan Forsberg som hade platsen bredvid min under sista i året Löven. Johan är en riktigt bra kille. Med dig tillbaka i omklädningsrummet – vem får titeln ”smartast i laget”?-Haha, jag är inte ens nära Forre. Dessutom ligger säkert Johan Forsberg före. Om du får plocka med dig en back och en forward från Linköping – vilka blir det då? -Det blir Niklas Hävelid på backplatsen. En människa jag har stor respekt för både på och vid sidan av isen. Det är den mest professionella spelaren jag någonsin varit i samma lag som. Han bryr sig om alla och likabehandlar alla. En stor förebild i mina ögon. -Som forward tar jag Andreas Jämtin. Andreas har oförtjänt dåligt rykte och är en bättre hockeyspelare i grund och botten än vad hans rykte ger honom. Han är energispelare som är väldigt nyttig att ha i det egna laget. Å North Powers vägnar tackar jag för intervjun och hälsar att vi ses, fast på varsin sida om rinken. /addebeckredaktionen@northpower.nu