Efter att Linköping igår utjämnade kvartsfinalserien så är nu återstoden en serie i bäst av fem matcher, alltjämt med hemmafavör för AIK. LHC var i gårdagens match mer överlägsna än vad Skellefteå var i tisdags, men det spelar ingen roll då trams som målskillnad, vinst i overtime eller under 60 minuter kvittar, det är antalet vunna matcher som räknas. Kanske är det till och med lättare att skaka av sig en klar förlust än en förlust där man krigat sig ikapp men ändå torskat på övertid.AIKs insats igår måste förbättras på ett antal punkter, väl sammanfattade i NPRs matchrapport från igår: http://northpower.nu/wordpress/?p=1350Noggrannheten i passningsspelet måste upp flera snäpp, både för att få fart i våra egna anfall men också för att det är just såna grejer som det tillbakadragna, kontringsberedda LHC står och väntar på. Utvisningar och förvaltandet/dödandet av dem måste också förbättras, AIK har hittills i serien dragit på sig fjorton tvåminutare att jämföra med Linköpings tio tvåor. Specialteamseffektiviteten är i solklar östgötafavör, 137,50 (50% i PP+87,50 i BP) mot 62,5 (12,50% i PP+50% i BP). Vidare måste också tigerränderna göra själ för namnet och äta en dubbel portion taggtråd inför lördagsmatchen, kampen framför båda målen är en viktig nyckel vilket syntes igår då flera av LHCs mål var returer som AIK-försvararna inte lyckades städa undan. Om Ivan Majesky återkommer i spel imorgon så vore det ett klart plus för tuffheten framför Hadelöv. Att en pungråtta som Jämtin ostraffat får köra över våran keeper får inte upprepas, såna tilltag måste rendera i kompanistryk.Viktigt i match tre blir också första målet, i match ett lyckades vi vända deras tidiga ledning men igår gick det som det oftast gör om Cluben får en ledning att spela på. Skulle det åter bli så att matchen måste avgöras i förlängning kan det vara värt att notera att LHC torskat de nio senaste slutspelsövertiderna.Nu är det dags att tagga upp igen, imorgon bär vi fram vårat lag och återtar kommandot i matchserien.