Utklassning i AIKs nya favoritarena

tis, Dec 6, 2011

Artiklar, Matchrapporter, Nyheter

Jag pratade inför matchen om att nykomlingarna skulle åka på ett kok stryk idag. Det stryk som delades ut ikväll var inte bara en käftsmäll eller två, det var en rejäl grov misshandel av Växjös unga elitseriegäng. Lite i samma mentalitet som den gode Hårde Hardy som gjorde självmål när man ledde matchen stort bara för att inte juniormålvakten som gjorde debut i A-laget skulle få hålla nollan – ”Han ska fan inte komma här och tro att han är något!”

Matchen startade med en rejäl rivstart, och hur AIK kunde få starta matchen medan Växjö fortfarande var kvar i omklädningsrummet är för mig en gåta. Icke desto mindre var det nästan så det såg ut på isen. Martin Gerber hade ingen lyckad kväll i kassen, och när både Möller-Forssell-Holloway och Ericsson-Goren-Söderström hade bestämt sig för att vara på lekhumör så fanns det inte mycket smålänningarna hade att sätta emot. Redan efter drygt 6 minuter stod det 0-3 på tavlan, varav två av målen tillkom i PP. I tur och ordning var det Jimmie, Holloway och Söderström som satte pucken i nät, alla mål inom 1.46 minuter.

Jimmie jublade, det gjorde inte Brad (foto: http://hemmahosrazzel.blogspot.com)

Innan första perioden hade tagit slut hade dock Växjö hunnit reducera genom lite turliga studsar på en Sjöare och Lindgren. Helt omöjligt för Hadelöv att göra någonting åt. Med undantag för de tre kvarvarande minuterna efter Växjös mål var dock perioden helt och hållet AIKs. Med puck snurrade man ordentligt i offensiv zon med ett tämligen stillastående Växjöförsvar, och utan puck kunde man effektivt hålla dem på utsidan längs sargerna. Växjömålet var dock nyttigt för matchen, för hade AIK fått gå till periodvila med 3-0 i ryggen så har jag svårt att se att Växjö skulle ha kunnat hota alls egentligen.

 

Möllers lekstuga

Målkavalkaden i Vida Arena skulle dock inte sluta där. Det skulle faktiskt visa sig bli en delad femteplats i antal mål i en enskild match för säsongen med 10 mål totalt. Period två skulle till skillnad från första handla mer om förstakedjan Möller-Forssell-Holloway. Stundtals hade de två frejdliga yttrarna riktig lekstuga med Växjöförsvaret, och inte minst Möller såg ut att stortrivas något kopiöst. Han vred, vände, snurrade och dribblade. Det såg stundtals ut som att smålänningarna var små orangea koner som Möller hade ställt ut för att träna på, och symptomatiskt nog var det också Möller som hängde 1-4 efter fint förarbete av Holloway och Forssell.

 

Med bra spel följer… slarv?

Som det ofta blir när ett lag äger spelet så som AIK gjorde, och man också har resultatet med sig så slappnar man ofta av lite grann, medvetet eller omedvetet. Efter att Johan Forsberg kommit farandes i flygande fläng och styrt in 1-5 kom en sådan period för AIK. Genom oerhört slarv gånger 2 kunde Växjö reducera. Vid reducering nr 1 var det en back (jag tror det var Skogs) som tjuvade iväg för att byta utan att se till att det fanns täckning bakåt, vilket gav de blå-orangea en 2-mot-1:a som Saviano förvaltade. Reducering nr 2 stod Hadelöv för en fin Rembrandt när Rasmussen vispar iväg pucken mot mål. Hadelöv styrde den i en fin liten båge över sin egen plockhandske och in i mål. 12 sekunder tog det från 1-5 till 3-5. Matchen var egentligen stängd och klar, men Växjö sparkade upp dörren på äkta Chuck Norris-vis med sina två snabba mål. Oscar Möller sammanfattade det hela väldigt bra i intervjun med Canal+ i pausen mellan andra och tredje när han fick frågan vad de skulle göra för att kunna ta hem segern i tredje – ”Inte sluta spela!”, och det är bara att hålla med.

Möller målade, Möller sammanfattade! (foto: aftonbladet.se)

Janne Karlsson var naturligtvis inte nöjd, men det såg ändå ut som att han inte tänkte ge sig utan kamp. Inför tredje placerade han Gerber på bänken och lät Ahlsenfeldt avsluta matchen istället, och det såg också ut som att varenda Växjö-spelare hade fått backslick av Karlssons hårtork i pausen. Växjö kom också ut till tredje med ett högre tempo och högre stress. AIK såg istället ut att ha backat ner lite grann för att undvika ytterligare baklängesmål. Det gjorde också att Växjö kunde pressa på ganska ordentligt under början av slutakten, men vad hjälpte väl det när man inte gör mål? Istället var det fler spelare än Johan Forsberg som ville visa att man ska ha en plats i laget även när Jocke dyker upp i morgon onsdag. Melker smällde in 3-6 efter 9 minuter innan vår egen superkapten Jimmie fastställde slutresultatet 3-7 med en miss som gick in mellan benen på Ahlsenfeldt.

 

Spelarkritik:

Kvällens förstakedja: Jimmie-Goren-Söderström hade en av sina bästa kvällar i den nya AIK-dressen hittills. De hade riktigt bra stäm och stod också för 3 mål och 6 assist fördelat på 2+2, 0+3 och 1+1.

Kvällens tredjekedja: Holloway-Forssell-Möller visade även de varför de ska spela tillsammans. Samspelet vid 1-4 var snudd på magiskt bra och här slutade produktionen vid 2+3, där Holloway hade 1+2 av dem. Holloway är nu bara fyra poäng bakom Lehtonens notering vid samma tid i fjol, och då har Möller just börjat komma igång.

Pikkarainen har höjt sitt spel betänkligt den senaste tiden. Beror det på att han har fått en ny backpartner, eller har han själv gått tillbaka till noll och börjat om alldeles på egen hand? 2 ass och +4 tillsammans med Alm ikväll.

Burström hade inte sin bästa kväll på jobbet och slutade -3, dvs var inne på alla Växjös mål.

Hadelöv gjorde inte heller någon toppmatch. Varken Växjös andra eller tredje såg direkt otagbart ut.

 

Slutsatser:

  • Jag är INTE avundsjuk på Forsberg-Klockare-Robertsson! Hur fan laget ska formeras nu när Jocke kommer blir fan inte någon lätt uppgift att reda ut!
  • AIK är flera nummer för stora för Växjö när man spelar ordentligt!
  • AIKs målrikaste match för säsongen är ett faktum
  • AIK är bäst när man spelar med högt tempo!
  • Vi är serieledare! Med en match mindre spelad! Innan Jocke har anslutit till laget!

 

/Markman

redaktionen@northpower.nu

,