Två poäng som borde varit tre

fre, Dec 30, 2011

Artiklar, Matchrapporter

Segersviten håller. Fjärde raka mot Modo den här säsongen fixades igår, men den här gången fick Öviksgänget med sig en tröstpoäng som man åtminstone delvis bör tacka domarkvartetten för. Stundtals verkade man visa ut spelare för att motståndaren snubblade, tappade balansen eller bara inte hängde med.
Grym inramning

Vi börjar med något av det bästa från kvällen. Inramningen var ingenting annat än superb med två klackar som sjöng för kung och fosterland, vilket även drog med sig sittplatspubliken. Naturligtvis vann hemmasupportrarna den matchen, men de 105 tillresta modoiterna ska ha en eloge för att man matchen igenom höll igång – låt vara att en del mindre snygga ramsor om de fyra svartvita slank igenom.

Nu till själva matchen. Modo hade gjort läxan inför kvällen, det märktes direkt. AIK försökte driva på med mycket skridskoåkning och högt tempo, men Modostaben hade nog tittat både en och två gånger på AIK – HV71 från i torsdags för man spelade säkert, stoppade anfallen tidigt och drog ner farten så gott man kunde. Intrycket efter första perioden, som slutade mållöst, var att det kanske togs lite väl enkla utvisningar.

 

Gott om utvisningar, om än inga straffslag. Morgan Johansson höll sig sysselsatt denna kväll.

 

Utvisningar för precis allt

Det var dock ingenting mot vad som skulle följa i andra perioden. Morgan Johansson och hans entourage bestämde sig omgående för att allt som kunde göra ont, som fick någon att ramla, tappa klubban eller liknande var värt en tvåa på tavlan. Och till en början var det nog inte så tokigt, vi har ju efterlyst hårdare tag mot spelförstörande moment och utvisningarna fördelades ganska jämnt mellan lagen. Tyvärr eskalerade det efter att Niklas Sundström åkt ut på 2+10 minuter mitt i perioden.
AIK försökte hamra på med sitt spel så gott det gick men fick det rejält upphackat av alla avblåsningar och utvisningar. Något Anders Forsberg hade högljudda synpunkter på.
-Jag vill inte säga att domarnivån var dålig, det tycker jag egentligen inte att den var. Det jag var på domarna om var att de skulle blåsa även för alla slashingar mot händerna. Interference, hakningar och sånt spelar inte så stor roll, men de där slagen mot överkroppen kan sätta killarna ur spel, kommenterade Forsberg.

1-0 skulle komma även om det dröjde länge. Efter knappa 17 minuter drog Oscar Lindberg upp ett anfall på vänsterkanten, passade till Anders Söderberg som mycket läckert droppade pucken till Oscar Möller. Trots en rejäl slashing – igen – mot klubban lyckades Möller få med sig pucken och lägga den i bortre hörnet bakom en storspelande Mikael Tellqvist. Och man blev inte mindre imponerad när man såg att klubban var av efteråt!
-Den höll precis ihop men gick av när jag sköt, tur att jag fick iväg skottet i alla fall, skrattade Möller.

Möller jublar - utan klubba - efter sitt 1-0-mål. Foto: Robert Granström

Hur upplevde du alla utvisningarna?
-Vi försökte trumma på med vårt spel men det blev svårt att hålla det. Jag tycker ändå  vi gör det bra, vi borde väl ha satt något läge till.

Direkt efter målet fick Modo två utvisningar med halvminutens mellanrum, men trots spel i fem mot tre lyckades AIK inte få hål på Tellqvist.

 

Likadant i tredje

Tredje perioden inleddes i tre mot fem efter att Jocke Lindström åkt ut för interference med två sekunder kvar av föregående period. För vad, undrade många i publiken, även om man vid det här laget funnit sig i att vad som helst kunde leda till utvisningar.

-Jag fick Modospelarens klubba runt midjan och skulle trycka bort honom för att komma loss, det var vad de blåste för, berättade Jocke efteråt.

Ett lysande boxplay höll dock baklängesmålet borta och när AIK bjöds på nästa fem mot tre-läge var det dags att avgöra tillställningen. Men det ville sig inte, powerplayet denna kväll stod inte att känna igen och tempot var alldeles för lågt med två man mer på banan.
-Vi borde ha stängt matchen där, säger Anders Forsberg, och fortsätter:
-Vi försöker göra det lite för snyggt och spelar runt pucken utan att ta avsluten. Vi kan bättre än så.

Intrycket var att ni började spela på resultatet ganska tidigt i tredje perioden, i likhet med ett antal tidigare matcher i år. Håller du med?
-Nej, det kan se ut så men jag håller nog inte med. Vi försökte fortsätta komma med fart mot dem men det är svårt med så mycket avblåsningar som det blev. Det var inte bara för utvisningar, hela spelet blev sönderhackat.

Anders Forsberg hade en hel del coachning att fundera på denna kväll. Foto: Robert Granström

Vad kommer det sig att AIK har svårare mot de sämre lagen i serien?
-Jag vill egentligen inte kalla dem sämre, skillnaden mot topplagen är snarare att deras individuella nivå är ojämn. De spelar sina toppspelare otroligt mycket och så länge de orkar så gör de det bra. Får man hål på dem tidigt så orkar de inte men när det blir som idag så är Modo absolut inget dåligt lag, säger Forsberg.

 

 

Kalldusch med ett par minuter kvar

Istället för ett avgörande kom en kalldusch med bara 2.30 kvar. Per-Åge Skröder störtade fram på högerkanten och lade in kvitteringen mellan benen på annars storspelande Jocke Eriksson i målet.

-Det var retligt, jag borde ha hållit tätt där, säger Jocke men avbryts av Johan Alm som skjuter in:
-Det där var mitt fel, jag tar på mig det målet. Jag stressade där och borde ha hållit honom där.

Efter lite diskussioner enades de två till slut om att dela på ansvaret.

Vi frågade Jocke hur det är att stå i mål i en match med så många utvisningar.
-Det är annorlunda, man får försöka hålla fokus även om spelet blir väldigt ryckigt åt båda hållen. Jag har grymt bra hjälp av backarna idag igen. De täcker skott jättebra och gör att jag kan koncentrera mig på det jag ska göra.

Ni höll tätt i tre mot fem, hur är den spelformen som målvakt?
-Det är svårt, det är klart. Man får vara extra noga med sidledsförflyttningarna och kanske spela lite längre in i målet när de får ett sådant övertag, säger Jocke.

1-1 stod sig perioden ut även om Morgan Johansson hann med ytterligare 14 utvisningsminuter. Först en chargingtvåa på Dick Axelsson för att han mer eller mindre ramlade över Jocke Eriksson. Dick firade den med att gå lös på sarg, plexiglas och bänkar i Skellefteå Kraft Arena.

Dick Axelsson testar hållbarheten i plexit. Foto: Robert Granström

Därefter en 2+10 på Christian Söderström, tvåan för hakning och tian för att han dunkade klubban i plexiglaset.
Det gjorde väl Axelsson också, tänker ni? Jodå. Vem sa att hockeydömande är logiskt?

 

Förlängningen blev till straffar

Följaktligen hanns ytterligare två utvisningar med i förlängningen. Bud Holloway åkte ut för hakning när en modoit trillade på ändan en bra stund efter eventuell kontakt. Dick Axelsson kontrade med att slasha Jocke Eriksson över plockhandsken halvminuten senare, och på något sätt var summan av alla utvisningar inte så orättvis. Synd bara att de ska få förstöra en match.

Straffläggning fick avgöra och där drog AIK det längsta strået, även om det såg mörkt ut. Efter flera snygga straffar – bland annat ett riktigt konststycke av Jocke Lindström från nära håll – kunde Erik Forssell sätta game winning goal i femte straffrundan. Bonuspoäng till AIK alltså.

Jocke Lindström fick iväg hela åtta skott på mål denna kväll.
-Jo, jag försökte så mycket jag kunde, tyvärr blev det ingen utdelning, kommenterade Jocke.

Pucken i nät för Jocke för första gången i AIK den här säsongen. Foto: Robert Granström

Hur har det varit att komma tillbaka till Elitserien rent spelmässigt?
-Jämfört med NHL är det ju skillnad, det är betydligt längre mellan sargerna och det tar lite tid att komma in i det gamla spelet igen. Däremot funkar det bra med spelsystemet, det är inte så stora skillnader mot i fjol.

Hur skulle du bedöma din egen nivå just nu?
-Det går framåt men jag har bara spelat en vecka. Jag kan bättre, det kommer med tiden, lovade Lindström.

 

Eriksson bäst i landet

Jocke Eriksson storspelade i målet och i och med att jättedansken i Frölundas mål, Frederik Andersen, släppte in fyra mål denna kväll så passerade Jocke honom i målvaktsligan, både sett till räddningsprocent och ”Goal Against Average”, dvs insläppta mål per match. Något Jocke tog med ro:

-Det är inget jag tittar på, det är mest farsan som kikar på sånt där. Visst är det otroligt kul att det gått så bra men jag är inte ensam på banan, jag har bra hjälp av mina backar också.

Så du är inte inne och smygsurfar på Swehockey på kvällarna efter match och kollar statistiken?
-Nä, jag lovar, jag kollar aldrig sånt! säger Jocke och skrattar.

Ingen fara med Pikkarainen

Hannu Pikkarainen klev av med det som numera endast benämns som ”mjukdelsskada på överkroppen”, men som såg ut som en ansiktsskada. Karin Granberg kom dock med lugnande besked:
-Det är ingenting allvarligt och han är med största sannolikhet tillbaka mot Luleå efter nyår.

 

Individuell kritik

Inga direkta anmärkningar denna kväll förutom den skrala utdelningen målmässigt. Johan Alm gjorde en helgjuten insats på backsidan och han har verkligen utvecklats enormt från en ganska stapplig start på säsongen. Jocke Lindström gick poänglös från matchen men där kommer utdelningen, oroa er inte. Hans flippassningar och dragningar är av absolut elitklass och när han trimmat in siktet blir det inte roligt att vara motståndarmålvakt.

Bellemare sliter som ett djur ”varannan gång” och klockades för över 26 minuter på isen ikväll. Han verkar kunna spela hur mycket som helst och där vill vi se ett långtidskontrakt. Hör du det, Lasse Johansson?

Jocke Eriksson har redan omnämnts, han var lysande på nytt. Ska man hitta svaga punkter så är det nog fjärdekedjan. Nu är deras uppgift visserligen inte att ösa in mål, men det stämmer inte särskilt bra i deras offensiv och de är långt ifrån att producera riktigt heta chanser i dagsläget.

 

Vi avslutar som serieledare
År 2011 avslutas alltså med Skellefteå AIK som serieledare, även om ledningen krympte till två poäng eftersom Luleå bortaslog Djurgården. Det innebär också att nästa match – på torsdag i Luleå – blir en ren seriefinal med allt vad det innebär.
Låt oss hoppas på två lika vassa klackar då. Och domare som inte har huvudet under armen. För det kanske inte var som Dick Axelsson skrek i spelargången efteråt – ”de sämsta jävla domarna någonsin!” – men bra var det verkligen inte.

/Trollet
redaktionen@northpower.nu