En stor tomhet…

tor, Apr 14, 2011

Krönikor, Matchrapporter, Nyheter

Det är precis vad jag känner just nu. AIK avslutar säsongen med en riktigt dålig match där man ser både orkeslösa och viljelösa ut. Färjestad får till slut en ganska enkel resa till sitt nionde SM-guld. Det känns som att en riktigt tuff kvartsfinal mot Linköping och en äckligt jobbig semifinal mot Luleå kostade lite för mycket både fysiskt och mentalt för att man skulle kunna ladda om ordentligt inför den hårda finalserien mot ett utvilat Färjestad.

Hur mycket den än bär emot att säga det, så kan jag ändå inte blunda för det: Färjestad är värdiga vinnare! Ett lag som vinner tre serier (kvartsfinal, semifinal och final) i bäst av sju matcher är värdiga vinnare, PUNKT! Sen får man tycka vad man vill om laget i sig, men det går inte att förneka fakta – Färjestad var det bättre laget finalserien igenom. (Det är en jävla tur att mina vänner som hejar på FBK inte läser det här…)

Klent AIK, klent

AIK gör på det stora hela en riktigt dålig match i kväll. Det bjuds på frilägen, 2-mot-1-lägen, gratispuckar och alldeles för mycket annat. Inför matchen skrev jag att det är nödvändigt att samtliga spelare är villiga att betala det höga pris som krävs för att vinna. Det gjorde inte AIK idag. Det krävdes inte mer än ett mål i baken för att det skulle börja se uppgivet ut i bortabåset. Fredrik Lindgren sammanfattar det med att säga ”det ser riktigt bedrövligt ut” efter första perioden, och jag kan inte annat än att instämma. AIK höjer sig visserligen lite grann stundtals efter det, men inte på långa vägar tillräckligt för att på allvar hota FBK. När till och med Sanny Lindström (!) kommer i ett friläge börjar man ju allvarligt fundera på vad som händer.

En sak som man verkligen kan fundera på är hur 110 kg 34 år rutinerad Ivan Majesky kan vara så mycket sämre på det fysiska spelet (och spelet över huvud taget för den delen) än 70 kg 20 år ES-rookie Niclas Burström. Det som slår mig som väldigt tragikomiskt är att de spelare som sticker ut i kvällens match är de som har spelat matcher med J20-laget i år. Lindberg och Karlsson jobbar och skapar som man kan förvänta sig av dem. Burström gör en godkänd match, liksom Granberg som får kliva in i handlingen i andra perioden.

Nu ser vi framåt!

Trots det bittra uttåget mot hockey-Sveriges La Familia går det inte att komma ifrån att Skellefteå AIK har gjort en fantastiskt bra säsong. Den tomhet som jag nu känner kommer utan tvekan att vändas till en stor stolthet över mitt lag när tillräckligt med tid har gått. Anders Forsberg har tidigare sagt att föreningen har uppnått i stort sett varenda mål som man har satt upp för säsongen. Utan att veta exakt vad alla mål är kan jag inte tänka mig att det är särskilt mycket annat som fattats förutom det eftertraktade SM-guldet. Föreningen är starkt på framåtmarsch och den satsningen kommer inte att minska framöver. AIK har gått ordentligt med plus i pengakistan efter den här säsongen, något som tveklöst kommer att genljuda ner i den fortsatta utvecklingen av både spelare och förening.

Föreningen har tagit flera olika steg i utvecklingen, där några saker som tål att nämnas fler gånger är att man tar ännu ett steg upp i grundserietabellen, man hotar på allvar att ta hem grundserien, man tar sig till SM-final, tar hem poängligans top 3 i grundserien, skytteligan, PP-mål-ligan, BP-mål-ligan, junior-back-poängligan, PP-ligan, tekningsligan, hemmatabellen och har genom Rundblad noterat den näst bästa poängmässiga säsongen för backar någonsin i Elitserien. Hade vi inte haft skador på vår leading-line är det omöjligt att sia om hur långt det hade kunnat bära. (Observera att min mening med att skriva så är inte på något sätt att försöka förklara bort någonting, sen får ni tolka det som ni vill).

Tänk att för fem säsonger sedan spelade AIK i Allsvenskan. Fyra säsonger sedan åkte AIK ner till kvalserien. Sedan dess har AIK gått från kvartsfinal till två semifinaler till final. Det är utan tvekan en imponerande resa som föreningen har gjort, och inte stannar den här heller!

Nu går vi vidare till den fåniga säsongen och börjar uppladdningen för 11/12!

För alltid stolt! /Markman